PoliisiPoliisihttps://poliisi.fi/c/blogs/find_entry?p_l_id=386846872024-03-19T13:26:45Z2024-03-19T13:26:45ZSearch Engines as a tool for law enforcement to prevent youth cybercrimeAnna Rantanenhttps://poliisi.fi/c/blogs/find_entry?p_l_id=38684687&entryId=2049637112024-03-08T13:16:23Z2024-03-08T13:06:00Z<p>Finnish law enforcement is actively working to prevent cybercrime
committed by young people and during the past years has, for example,
used Google Ads as a tool to warn youth about the illegality and
consequences of cybercrime. Combatting cybercrime, however, is not
just a police matter, but crime prevention requires efforts from
technology companies as well. </p>
<p>Cybercrime has become a worldwide threat that can cause severe harm,
not only to individuals and companies, but also undermine the
stability of the entire society. Youth are disproportionally
represented in international cybercrime statistics, and a recent youth
survey on cybercrime reveals how common illegal online behavior is
amongst youth.</p>
<p>Nowadays, tools and instructions to commit cybercrimes, such as DDoS
attacks, are easily available for children and youngsters also through
major search engines such as Google. Search engines also suggest
search results from entities providing criminal tools, without any
warning about the illegality or harmful consequences of cybercrime.</p>
<p>Law enforcement is actively searching for more effective ways to
prevent youth cybercrime. Preventative work, however, requires new
tools to reach potential offenders. Online interventions aim to
directly in an online envi-ronment reach youth who are at risk of
engaging in cybercriminal acts. Interventions are not only a part of
ad-vancing preventative work, but also a part of international collaboration.</p>
<h2>Positive results from Google Ads campaigns in Finland and internationally</h2>
<p>The Finnish National Bureau of Investigations (NBI) has participated
in two international offender prevention campaigns on Google Ads
between 2021–2023, targeting youth who are using Google to search for
cybercrime related terms in categories of Distributed Denial of
Service attacks (DDoS), illegal hacking, or Remote Access Trojans
(RAT). The target group of the campaigns were young people between the
ages of 12–25, who based on their actions and interests are at risk of
committing cybercrimes.</p>
<p>
<img data-fileentryid="204946175" src="https://poliisi.fi/documents/portlet_file_entry/25235045/google-ads-dos.png/a0c99a28-3e8d-9d79-092e-72741b10427c" /></p>
<p>The first campaign was also tested on Bing and DuckDuckGo. The second
campaign focused specifically on searches related to DDoS attacks on
Google. The Finnish campaigns were executed by the NBI's Cybercrime
Exit project – partially funded by the European Union – which pilots,
trains, and develops methods to break the cycle of youth cybercrime. </p>
<p>During the Google Ads campaigns, users searching for cybercrime
related terms were shown a prevent mes-sage from law enforcement,
reminding users that DDoS attacks, malicious hacking, and using Remote
Access Trojans is illegal, and guiding users to the police campaign
page to find out more information. The goal was to provide young
people with tools to make informed choices online, by educating them
about the line between legal and illegal activities and consequences
of cybercrime, as well as offering legal alternatives to enhance their skills. </p>
<p>Within a few months, the campaigns by the Finnish NBI gained over
58,000 impressions and 3,000 visits to the police website.
Internationally, the campaigns resulted in over 566,000 impressions
and 29,000 clicks. Out of the participating countries, the Finnish
campaigns best reached the intended target audience. In addition to
Finland, the Netherlands and Portugal, among others, participated in
the campaigns.</p>
<h2>Efforts from IT-companies are needed</h2>
<p>Campaign results demonstrate, that Finnish users also actively search
for cybercrime related terms on Google. From law enforcement
perspective, Google Ads has therefore proven to be a relevant way to
raise awareness and support making informed choices in an online
environment, where guidance between legal and illegal activi-ties is
conspicuous by its absence. Cybercrime investigations are often
lengthy and require extensive expertise. Intervening as early as
possible, before the damages become uncontrollable, is the most
cost-effective and low-effort way to prevent the cycle of crime.</p>
<p>With cybercrime on the rise, investing in preventative measures is
crucial. Offender prevention and educating about cybercrime and its
consequences enable us to raise the threshold of cyber offending and
cost-effectively save society's resources. Preventive work, however,
requires efforts not only from law enforcement, but also from the
private sector. IT-companies play a central role in our digitalized
society, and most of our digital lives happen on various platforms and
services provided by IT-companies.</p>
<p>Therefore, large tech companies, such as Google, also have a unique
position and responsibility to enhance online safety. By investing in
cybercrime of-fender prevention, tech companies can prevent misuse of
their platforms, and take responsibility for creating a safer digital environment. </p>
<p>
<a href="https://poliisi.fi/en/cybercrime-exit-en">Cybercrime Exit –
prevention of cybercrime committed by young people - Police (poliisi.fi)</a></p>
<p>
<img alt="Police logo." data-fileentryid="90832237" src="https://poliisi.fi/documents/portlet_file_entry/25235045/Miekkalogi-blogiin.jpg/bd878bf4-1dd2-3bf0-ea88-971ae65c4a40" /></p>
<p> </p>Anna Rantanen2024-03-08T13:06:00ZSökmotorer som polisens verktyg för att förebygga ungas cyberbrottslighetAnna Rantanenhttps://poliisi.fi/c/blogs/find_entry?p_l_id=38684687&entryId=2049469042024-03-08T08:59:15Z2024-03-08T08:47:00Z<p>Polisen i Finland jobbar aktivt för att förebygga cyberbrottslighet
bland unga och polisen har under de senaste åren tagit hjälp av till
exempel Google Ads för att varna unga om cyberbrott och dess
konsekvenser. Att bekämpa cyberbrottslighet är dock inte enbart
polisens sak, utan här behövs även satsningar av företagen inom teknologibranschen.</p>
<p>Cyberbrottslighet utgör ett världsomfattande hot som kan leda till
enorma skador för både individer och företag och skaka om hela
samhället. I internationella nätbrottsstatistiker är unga
överrepresenterade, och enligt en färsk enkät om nätbrottslighet som
riktades till unga är olagligt nätbeteende vanligt bland unga.</p>
<p>I dag finns verktyg och anvisningar för nätbrott, såsom
överbelastningsattacker, enkelt tillgängliga för barn och unga även
via stora sökmotorer som Google. Sökmotorerna till och med föreslår
som sökresultat aktörer som erbjuder brottsliga verktyg utan att varna
om nätbrott och dess skadliga konsekvenser.</p>
<p>Polisen söker hela tiden medel för att mer effektivt förebygga
nätbrottslighet bland unga. Förebyggande arbete kräver dock nya
verktyg för att få fast eventuella gärningsmän. Genom intervention på
webben strävar man efter att direkt på webben nå de unga som riskerar
att begå cyberbrott. Interventionerna är förutom en del av
utvecklingen av det förebyggande arbetet även en del av det
internationella samarbetet.</p>
<h2>Google Ads-kampanjer gav goda resultat i Finland och världen</h2>
<p>Kriminalpolisen har under åren 2021–2023 deltagit i två
internationella förebyggande Google Ads-kampanjer för att nå unga som
söker cyberbrottsrelaterade termer på Googles sökmotor i kategorierna
överbelastningsattacker (Distributed Denial of Service, DDoS), olaglig
hackning och skadliga program (Remote Access Trojans, RAT). Målgruppen
var unga i 12–25-årsåldern, som på grund av deras aktivitet och
intresse riskerar att begå nätbrott.</p>
<p>
<img data-fileentryid="204946175" src="https://poliisi.fi/documents/portlet_file_entry/25235045/google-ads-dos.png/a0c99a28-3e8d-9d79-092e-72741b10427c" /></p>
<p>Den första kampanjen genomfördes även på Bings och DuckDuckGos
sökmotorer. Under den andra kampanjen koncentrerade man sig särskilt
på sökningar om överbelastningsattacker på Google. I Finland
genomfördes kampanjen av Centralkriminalpolisens projekt Cybercrime
Exit, som delfinansieras av Europeiska unionen och där man
provanvänder, utbildar och utvecklar metoder för att bryta
cyberbrottsspiralen hos unga.</p>
<p>Under Google Ads-kampanjen riktade man polisens varningsmeddelanden
till de sökmotorsanvändare som gjorde cyberbrottsrelaterade sökningar.
Med meddelandena ville man påminna att överbelastningsattacker,
dataintrång och skadliga program är olagliga. Dessutom ville man
hänvisa användarna till polisens kampanjsida för mer information.
Syftet med kampanjerna var att ge unga verktyg att göra medvetna val
på nätet genom att upplysa om laglig och olaglig verksamhet och om
konsekvenserna av cyberbrott samt att erbjuda lagliga alternativ att
utveckla färdigheter.</p>
<p>Centralkriminalpolisens kampanjer fick under några månader sammanlagt
över 58 000 visningar och polisens webbplats cirka 3 000 besök.
Internationellt fick kampanjerna över 566 000 visningar och 29 000
klick. Av deltagarländerna nådde kampanjerna i Finland bäst den
eftertraktade målgruppen. I kampanjerna deltog förutom Finland också
Holland och Portugal.</p>
<h2>Satsningar av aktörer inom IT-branschen behövs</h2>
<p>Resultaten från kampanjen visar att även finländska användare söker
aktivt cyberbrottsrelaterade termer på Googles sökmotor. Ur polisens
synvinkel har Google Ads visat sig vara ett väsentligt sätt att dela
information och stötta användare att göra informerade val i nätmiljön,
där styrning till laglig och olaglig verksamhet lyser med sin
frånvaro. Utredning av nätbrott är ofta ytterst tidskrävande och
kräver dessutom specialkompetens. Det kostnadseffektivaste och
enklaste sättet att förebygga brottsspiralen är att bryta den i så
tidigt skede som möjligt innan skadorna blir oöverskådliga.</p>
<p>I och med att nätbrottsligheten har vuxit är det nödvändigt att satsa
på förebyggande åtgärder. Genom att förebygga och upplysa om nätbrott
kan vi höja tröskeln att begå nätbrott och därmed kostnadseffektivt
spara på samhällets resurser. Bekämpning av nätbrott kräver dock
åtgärder förutom av polisen också av den privata sektorn. IT-företagen
har en väsentlig roll i vårt digitaliserade samhälle och en stor del
av vårt digitala liv sker på olika plattformar och tjänster som
IT-företagen erbjuder.</p>
<p>Därför har stora branschföretag, som Google, en särställning och
ansvar att främja digital säkerhet. Genom att satsa på att förebygga
cyberbrott, kan IT-företagen förebygga missbruk på deras plattformar
och bära sitt ansvar för en tryggare digital miljö.</p>
<p>
<a href="https://poliisi.fi/sv/cybercrime-exit-sv">Cybercrime Exit –
förebyggande av cyberbrottslighet bland ungdomar - Polisen (poliisi.fi)</a></p>
<p>
<img alt="Polisens logotyp." data-fileentryid="90832237" src="https://poliisi.fi/documents/portlet_file_entry/25235045/Miekkalogi-blogiin.jpg/bd878bf4-1dd2-3bf0-ea88-971ae65c4a40" /></p>
<p> </p>Anna Rantanen2024-03-08T08:47:00ZHakukoneet poliisin työkaluna nuorten kyberrikollisuuden ehkäisyssäAnna Rantanenhttps://poliisi.fi/c/blogs/find_entry?p_l_id=38684687&entryId=2049453492024-03-08T08:27:03Z2024-03-08T08:14:00Z<p>Suomen poliisi tekee aktiivisesti työtä nuorten kyberrikollisuuden
ennalta estämiseksi, ja on viime vuosina käyttänyt esimerkiksi Google
Ads -alustaa työkaluna varoittaakseen nuoria kyberrikosten
laittomuudesta ja seurauksista. Kyberrikollisuuden torjunta ei ole
kuitenkaan yksin poliisin asia, vaan torjumiseen tarvitaan toimia myös
teknologian alalla.</p>
<p>Kyberrikollisuudesta on muodostunut maailmanlaajuinen uhka, jolla
voidaan aiheuttaa mittavaa vahinkoa paitsi yksilöille ja yrityksille
myös horjuttaa koko yhteiskunnan vakautta. Kansainvälisissä
verkkorikostilastoissa nuoret ovat yliedustettuina, ja viimeaikaisen
nuorille suunnatun verkkorikollisuutta kartoittavan kyselytutkimuksen
mukaan laiton verkkokäyttäytyminen on nuorten keskuudessa yleistä.
Nykypäivänä verkkorikosten, kuten palvelunestohyökkäysten, tekemiseen
tarvittavia työkaluja ja ohjeita on helposti lasten ja nuorten
saatavilla myös Googlen kaltaisten isojen hakukonepalveluiden kautta.
Hakukoneet myös ehdottavat hakutuloksina rikollisia työkaluja
tarjoavia tahoja ilman varoitusta verkkorikosten tekemisen
laittomuudesta tai haitallisista seurauksista.</p>
<p>Poliisi etsii jatkuvasti keinoja ennalta estää tehokkaammin nuorison
tietoverkkorikollisuutta. Ennalta estävä työ kuitenkin vaatii uusia
välineitä tavoittaakseen mahdolliset tekijät. Verkkointerventioilla
pyritään suoraan verkkoympäristössä tavoittamaan nuoret, jotka ovat
riskissä ajautua tekemään kyberrikollisia tekoja. Interventiot ovat
paitsi osa ennalta estävän toiminnan kehittämistä myös osa
kansainvälistä yhteistyötä. </p>
<h2>Google Ads -kampanjoista hyviä tuloksia Suomessa ja maailmalla</h2>
<p>Keskusrikospoliisi on vuosina 2021–2023 osallistunut kahteen
kansainväliseen ennalta estävään Google Ads -kampanjaan tavoitellen
nuoria, jotka etsivät Google-hakukoneesta kyberrikollisuuteen
liittyviä termejä kategorioissa palvelunestohyökkäykset (Distributed
Denial of Service, DDoS), laiton hakkerointi ja haittaohjelmat (Remote
Access Trojans, RAT). Kampanjoiden kohderyhmänä olivat 12–25-vuotiaat
nuoret, jotka toimintansa ja kiinnostuksensa puolesta ovat riskissä
ajautua tekemään verkkorikoksia. Ensimmäistä kampanjaa kokeiltiin myös
Bing ja DuckDuckGo -hakukoneissa. Toisessa kampanjassa keskityttiin
erityisesti palvelunestohyökkäyksiin kohdistuviin hakuihin Googlessa.
Suomessa kampanjan toteutti Euroopan Unionin osarahoittama
Keskusrikospoliisin Cybercrime Exit -hanke, jossa pilotoidaan,
koulutetaan ja kehitetään menetelmiä nuorten kyberrikoskierteen katkaisuun.</p>
<p>Google Ads -kampanjassa kyberrikollisuuteen liittyviä hakuja tekeviin
hakukonepalvelun käyttäjiin kohdistettiin poliisin varoitusviesti,
jolla haluttiin muistuttaa palvelunestohyökkäysten, tietomurtojen ja
haittaohjelmien käytön olevan laitonta sekä ohjata poliisin
kampanjasivulle tutustumaan lisätietoihin. Kampanjoiden tavoitteena
oli osoittaa nuorille laillisen ja laittoman toiminnan rajat sekä
kertoa kyberrikosten seurauksista. Lisäksi kampanjalla pyrittiin
tarjoamaan nuorille tietoa, miten omia kykyjä voi kehittää laillisin keinoin.</p>
<p>Keskusrikospoliisin järjestämät kampanjat keräsivät muutaman
kuukauden aikana yhteensä yli 58 000 näyttökertaa ja noin 3000
vierailua poliisin sivustolla. Kansainvälisesti kampanjat keräsivät
yli 566 000 näyttökertaa ja 29 000 klikkausta. Suomen kampanjat
tavoittivat osallistujamaista parhaiten tavoitellun kohderyhmän.
Kampanjoihin osallistuivat Suomen lisäksi muun muassa Hollanti ja Portugali.</p>
<h2>
<br /> IT-alan toimijoiden panosta tarvitaan</h2>
<p>Kampanjan tulokset osoittavat, että myös suomalaiset käyttäjät
hakevat aktiivisesti kyberrikollisuuteen liittyviä termejä Googlen
hakukoneesta. Poliisin näkökulmasta Google Ads onkin osoittautunut
olennaiseksi tavaksi jakaa tietoa ja tukea informoitujen valintojen
tekemistä verkkoympäristössä, jossa ohjaus laillisen ja laittoman
toiminnan pariin loistaa poissaolollaan. Verkkorikoksien tutkinta on
usein hyvin pitkäkestoista ja erityisosaamista vaativaa.
Kustannustehokkain ja vaivattomin tapa ehkäistä rikoskierre on
pysäyttää se mahdollisimman varhaisessa vaiheessa, ennen kuin
toiminnasta koituvat vahingot kasvavat hallitsemattomiksi.</p>
<p>Verkkorikollisuuden kasvun myötä ennalta estäviin toimenpiteisiin
panostaminen on välttämätöntä. Ennalta estämällä ja valistamalla
verkkorikoksista ja niiden seurauksista saamme nostettua kynnystä
verkkorikolliseksi ryhtymiseen ja säästämme yhteiskunnan resursseja
kustannustehokkaasti. Verkkorikosten torjunta kuitenkin vaatii toimia
paitsi poliisilta myös yksityiseltä sektorilta. IT-alan yritykset ovat
keskeisessä osassa digitalisoituneessa yhteiskunnassamme, ja suuri osa
digielämästä tapahtuu erilaisilla IT-alan yritysten tarjoamilla
alustoilla ja palveluilla. Siksi isoilla alan yrityksillä, kuten
Googlella, on myös ainutlaatuinen asema ja vastuu edistää
digiturvallisuutta. Panostamalla kyberrikosten ennaltaehkäisyyn,
IT-yritykset voivat ehkäistä alustojensa väärinkäyttöä ja kantaa
vastuunsa turvallisemman digiympäristön luomisesta. </p>
<p>
<img alt="Poliisin miekkaleijonalogo." data-fileentryid="90832237" src="https://poliisi.fi/documents/portlet_file_entry/25235045/Miekkalogi-blogiin.jpg/bd878bf4-1dd2-3bf0-ea88-971ae65c4a40" /></p>
<p> </p>Anna Rantanen2024-03-08T08:14:00ZIn a hurry to die and tired of life?Timo Torvinenhttps://poliisi.fi/c/blogs/find_entry?p_l_id=38684687&entryId=2014890082024-02-02T12:05:43Z2024-02-02T12:00:00Z<p class="lead">Finnish drivers drive faster than average, when tired and hold a mobile phone when driving.</p>
<p>An extensive international ESRA (E-Survey of Road Users' Attitudes) surveys traffic behaviour, attitudes and opinions in different countries. The latest results were collected during 2023. More than 42,000 road users from 39 countries (22 European countries) responded to the survey. The respondents were asked both about their own behaviour in traffic during the past 30 days and how acceptable they considered different things.</p>
<p>The survey does not paint a positive picture of the speed choices of Finns. Three out of four Finnish drivers said they had speeded at least once in the previous 30 days before responding to the survey. This is well above the average for the participating countries. The driving speed in the prevailing conditions is also reported to have been too high more often than average.</p>
<p>In addition to speed, the weaknesses of Finnish drivers include mobile phones and fatigue. Nearly half (46%) of Finnish drivers had talked on their mobile phone while holding it when driving in the previous 30 days before responding to the survey. The share is 20 percentage points higher than the average for the participating countries. Also, 41% of Finnish drivers said they had read messages, social media updates or news.</p>
<p>A tired driver behind the wheel pushes on regardless, despite insufficient functional capacity. During the previous month preceding their response, nearly one in three Finns said that they had been so tired when driving that they had found it hard to keep their eyes open. The survey indicates that driving when tired seems to be quite common, and the question arises as to whether people even generally regard it as unacceptable, whether they know that it is prohibited by law and whether they understand that fatigue increases the risk of accidents.</p>
<p>According to the study, however, people in Finland drive under the influence of alcohol less often than average. Drink driving is also viewed with disapproval, whereas cycling while under the influence is more permissible.</p>
<p>In Finland, the most typical immediate risk factor in motor vehicle accidents is a driving error, such as a too sudden and violent steering movement or being in the wrong lane. Underlying risks are often the explanation for these errors. An underlying risk, a risk factor affecting the driver's condition and behaviour, was involved in 80% of accidents in 2022. The most typical individual underlying risks in this group were the influence of alcohol (30% of accidents), illness (17% of accidents) and suicidal behaviour (15% of accidents). (Sihvola 2023.)</p>
<h2>Hardly any change in road traffic fatalities in different road user groups</h2>
<p>According to preliminary data, there were 173 fatalities on Finnish roads in 2023 (Statistics Finland 2024). Although the number of road traffic fatalities began to decrease towards the end of the first decade of the 2000s, more than three hundred people still lost their lives on the roads in 2008 (see Figure 1). The trend in the number mainly correlates with recorded traffic offences. The number of traffic offences recorded by the police, like road traffic fatalities, has nearly halved since 2004.</p>
<p><img alt="The number of people killed in road traffic in the years 2004-2023. Year 2004 deaths 375, year 2005 deaths 379, year 2006 deaths 336, year 2007 deaths 380, year 2008 deaths 344, year 2009 deaths 279, year 2010 deaths 272, year 2011 deaths 292, year 2012 deaths 25 5, year 2013 dead 258, year 2014 deaths 229, year 2015 deaths 270, year 2016 deaths 258, year 2017 deaths 238, year 2018 deaths 239, year 2019 deaths 211, year 2020 deaths 233, year 2021 deaths 225, year 2022 deaths 19 6, year 2023 dead 173. Data source Statistics Finland." data-fileentryid="201487737" src="https://poliisi.fi/documents/portlet_file_entry/25235045/Blogi-kuva-1.jpg/68934056-4922-dfd0-7e03-1622ea21662b" /></p>
<p><em>Figure 1. Road traffic fatalities in Finland 2004–2023.</em></p>
<p>Over the past 20 years, however, there have been no major changes in road traffic fatalities by road user group. Fatalities involving cars and vans have steadily accounted for around 60% of all road traffic fatalities. Vulnerable road users, i.e. pedestrians and cyclists, have accounted for around one fifth of all road fatalities (see Figure 2). For young people (aged under 25), the share of fatalities involving cars and vans has been slightly higher on average, but there has been more annual variation. For young people, the share of vulnerable traffic has averaged lower than for the population as a whole, but for mopeds/motorcycles, the share has been higher.</p>
<p><img alt="Relative proportions of road traffic fatalities 2004-2023. Data source Statistics Finland." data-fileentryid="201487770" src="https://poliisi.fi/documents/portlet_file_entry/25235045/Blogi-kuva-2.jpg/ae971e6e-e709-b1ea-27be-1f4134b42546" /></p>
<p><em>Figure 2. Relative shares (%) of road traffic fatalities by road user group in all age groups and young people (aged under 25), 2004-2023.</em></p>
<p>Between 2020 and 2022, an average of 214 people lost their lives in road traffic in Sweden and 215 in Finland, i.e. practically the same number. Relative to the population, however, the number is double in Finland (3.9 vs. 2). In Sweden, too, fatalities involving cars and vans have constituted by far the largest group of road users in road traffic fatalities over the past twenty years, with a relative share of around 57%. As in Finland, the combined share of pedestrian and cyclist deaths has accounted for around one-fifth of all road traffic fatalities. So even though the situation in Sweden is considerably better in terms of road traffic fatalities than in Finland, the percentages of different road user groups in fatalities are in practice similar.</p>
<p>There are understandably differences in legislation in Finland and Sweden in many respects, such as the constituent elements of traffic offences and sanctions. Regulatory differences are not enough to explain much of the difference in road traffic fatalities.</p>
<p>The statistics raise questions as to why the relative share of fatalities involving cars and vans does not fall faster than others, as there is clear improvement in car safety technology, for example. In addition, the data raises questions about the extent to which developments in transport infrastructure or police traffic enforcement have influenced the development of the number of road traffic fatalities. Traffic volumes have increased at the same time, at least for these road user groups, so does that partly explain why the relative share is not falling, despite other positive developments? Or have improvements in infrastructure or the development of police enforcement have been offset by the increase in traffic volumes? We might also ask whether, despite the prevailing positive developments surrounding road user groups, there is a certain number of people every year who are in a hurry to die and tired of life.</p>
<h2>Underlying risk related to driver condition involved in a large share of fatal accidents</h2>
<p>Road accident investigation teams assess the risk factors underlying fatal accidents on the basis of their investigation. The underlying risk factor explains the immediate risk by enabling it. Underlying risks relate to the road user (e.g. fatigue, intoxication, speeding). An underlying risk related to the driver's condition, such as alcohol or fatigue, was involved in 80% of motor vehicle accidents investigated by investigation teams in 2022. Underlying risks related to driving speed (e.g. speeding, excessive speed given the conditions, skill or vehicle) were present in 55% of accidents. (Sihvola 2023.)</p>
<p>In addition to intoxication, speeding has been one of the typical individual risk factors in accidents caused by intoxicated drivers investigated by road accident investigation teams. Speeding is a significant risk factor for road accidents. Speeding leads to loss of vehicle control and more serious collisions. Speeding accounted for an average of almost half (43%) of the main causes of fatal accidents in Finland between 2003 and 2022 (Sihvola 2023). The ESRA survey found that three out of four Finnish drivers said they had been speeding well above average. What is the significance of Finns' lax attitude towards speed limits in fatal traffic accidents?</p>
<p>Driving under the influence of alcohol and narcotics is a significant risk factor for road accidents. Driving while intoxicated affects the driver's attention, ability to react and decision-making. An average of one in four (27%) fatal accidents in Finland between 2003 and 2022 was caused as a result of being under the influence of alcohol (Sihvola 2023). The fact that people drive cars when intoxicated less often than average in Finland will hopefully have an impact on the number of fatal traffic accidents. Although drink driving is less common in Finland than in the reference countries, intoxicants are another significant factor in fatal accidents, as is the case in many other European countries.</p>
<p>In 2022, the percentage of drivers under the influence of alcohol was 31% and that of those speeding by at least 10 km/h was 59%. The percentages of both intoxicated and speeding drivers were slightly higher than usual. Of the main perpetrators, 29% were both under the influence of alcohol and speeding. (Sihvola 2023.)</p>
<p>Also, fatigue often affects the actions of an intoxicated driver. Driving when tired in itself can impair the driver's attention and ability to react, increasing the risk of accidents. The driver's condition is essentially related to their state of health and associated illnesses, the effects of which can also be seen in traffic. </p>
<p>Many accidents are caused by factors related to the driver's state of health, such as sudden attacks of illness or mental illness. Of the fatal road traffic accidents investigated in 2022, 29 (approx. 15%) were accidents in which the victim died of a seizure instead of accidental injuries. (Sihvola 2023.)</p>
<p>Failure to wear a seat belt or safety device would save lives. Not wearing a seat belt increases the risk of injury in the event of an accident. In Finland, seat belts are mandatory for all car passengers. In 2022, one third (33%) of drivers and passengers in cars and vans involved in fatal motor vehicle accidents were not wearing seat belts at the time of the accident. 39% (N = 45) of those who died were not wearing a seat belt. Wearing a seat belt would have saved 38% of these with different probabilities (N = 17). (Sihvola 2023.)</p>
<h2>Traffic enforcement to make traffic safer</h2>
<p>One of the key objectives of police traffic enforcement is to promote traffic safety. The task of the police is to monitor compliance with traffic rules and reduce the number of traffic accidents.<br />
Traffic enforcement carried out by the police alone will not make traffic safer, but its significance can be understood if you consider what the situation would be if traffic enforcement was not carried out at all in Finland. </p>
<p>The aim of speed enforcement is to curb speeding and thus reduce the number of traffic accidents and their severity. The police will target enforcement in a data-driven manner at crash-prone locations at times when the risks of even more serious consequences are high.</p>
<p>The police focus on identifying, detecting and preventing drivers driving under the influence of alcohol and narcotics. The police carry out enforcement both as crackdowns and as targeted enforcement, for example, in areas where it is known, based on analysis, that vehicle drivers drive while intoxicated. The monitoring of intoxicated drivers essentially involves monitoring both the driver's fitness to drive and state of fatigue.</p>
<p>Monitoring fitness to drive aims to identify people who may be too ill or in poor physical or mental condition to drive safely. If the driver's state of health makes them unfit to drive, they may endanger the life and health of others. Many accidents are caused by factors related to the driver's state of health, such as sudden attacks of illness or mental illness. Enforcement of fitness to drive is particularly important for young and older drivers and professional drivers, who may be at greater risk due to health issues.</p>
<p>An examination of mortality among road user groups makes it seem important to address car and vulnerable road users in particular if we want to achieve a significant reduction in road traffic fatalities. Road traffic fatalities can be prevented, for example, through traffic control, infrastructure planning and implementation that increases safety, speed limits, training and education, but the most important way to prevent traffic fatalities are road users themselves. Various measures must be taken to make Finnish traffic culture and attitudes on the road more conducive to the promotion of road safety.</p>
<p><strong>Pasi Rissanen</strong><br />
Assistant Police Commissioner<br />
National Police Board</p>
<p><strong>Mika Sutela</strong><br />
Analyst<br />
National Police Board</p>
<h2>References</h2>
<ul>
<li>Finnish Road Safety Council: A European comparison shows that Finns drive when tired, with a mobile phone in hand and are often speeding. News 16 October 2023. <a href="https://www.liikenneturva.fi/ajankohtaista/eurooppalainen-vertailu-kertoo-suomalaisten-ajavan-vasyneina-kannykka-kadessa-ja-usein-ylinopeutta/#4a63ffdf" rel="noopener noreferrer">https://www.liikenneturva.fi/ajankohtaista/eurooppalainen-vertailu-kertoo-suomalaisten-ajavan-vasyneina-kannykka-kadessa-ja-usein-ylinopeutta/#4a63ffdf</a> (Read 28 November 2023).</li>
<li>Räty, Esa: OTI Driving under the influence report 2023. The Finnish Crash Data Institute OTI 2023.</li>
<li>Sihvola, Niina: OTI Annual report 2022. The Finnish Crash Data Institute OTI 2023.</li>
<li>Statistics Finland: Statistics on road traffic accidents. Official Statistics of Finland (OSF). <a href="https://stat.fi/tilasto/ton" rel="noopener noreferrer">https://stat.fi/tilasto/ton</a> (information accessed on 25 January 2024).</li>
<li>Swedish Transport Agency: Statistics on road traffic accidents. Most recent update 15 December 2023. <a href="https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/statistik/olycksstatistik/statistik-over-vagtrafikolyckor/" rel="noopener noreferrer">https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/statistik/olycksstatistik/statistik-over-vagtrafikolyckor/</a> (8 January 2024).</li>
</ul>Timo Torvinen2024-02-02T12:00:00ZBråttom att dö och trött på livet?Timo Torvinenhttps://poliisi.fi/c/blogs/find_entry?p_l_id=38684687&entryId=2014882432024-02-02T12:05:23Z2024-02-02T12:00:00Z<p class="lead">De finländska förarna kör i genomsnitt mer fortkörning, trötta och med mobilen i handen.</p>
<p>Den omfattande internationella ESRA-undersökning (E-Survey of Road Users’ Attitudes) kartlägger trafikbeteende, trafikattityder och trafikåsikter i olika länder. De senaste resultaten har samlats in under 2023. Enkäten besvarades av över 42 000 trafikanter från 39 länder (22 europeiska länder). Respondenterna tillfrågades både om sitt eget agerande i trafiken under de senaste 30 dagarna och hur acceptabelt de ansåg olika saker vara. </p>
<p>Undersökningen ger ingen positiv bild av finländarnas val av hastighet. Tre av fyra finländska förare uppgav att de under de senaste 30 dagarna före besvarandet kört för fort minst en gång. Detta är långt över genomsnittet för de länder som deltog i undersökningen. Situationshastigheten uppgavs också ha varit för hög oftare än genomsnittet.</p>
<p>Till de finländska förarnas svagheter hör förutom hastighet även mobiltelefon och trötthet. Nästan hälften (46 %) av de finländska förarna hade under de senaste 30 dagarna före besvarandet talat i mobilen med den i handen. Andelen är 20 procentenheter högre än genomsnittet för de länder som deltog i undersökningen. Av de finländska förarna uppgav 41 procent att de hade läst meddelanden, uppdateringar på sociala medier eller nyheter. </p>
<p>En förare som trött kämpar på bakom ratten tar sig fram med nedsatt funktionsförmåga. Under den månad som föregick undersökningen uppgav sig nästan var tredje finländare ha kört så trött att det varit svårt att hålla ögonen öppna. Att köra trött verkar enligt enkäten vara ganska vanligt, och frågor som uppstår är om det ens betraktas som allmänt förkastligt, om man förstår att det är förbjudet i lag och om man inte heller förstår att trötthet ökar risken för olyckor. </p>
<p>Enligt undersökningen kör finländarna dock berusade mer sällan än genomsnittet. Rattfylleri ses också med ogillande, medan man förhåller sig mer tillåtande till att cykla berusad.</p>
<p>I Finland är den mest typiska direkta riskfaktorn vid olyckor med motorfordon fel i hanteringen av fordonet, såsom en alltför plötslig och kraftig styrrörelse eller en felaktig körlinje. Förklaringen till dessa kan ofta sökas i bakgrundsriskerna. I 80 procent av de olyckor som inträffade 2022 var bakgrundsrisken en riskfaktor som påverkat förarens tillstånd och funktion. De mest typiska individuella bakgrundsriskerna i denna grupp var alkoholpåverkan (30 % av olyckorna), sjukdom (17 % av olyckorna) och självmordsbeteende (15 % av olyckorna). (Sihvola 2023.)</p>
<h2>Nästan ingen förändring av antalet omkomna i trafiken för olika trafikantgrupper </h2>
<p>Enligt preliminära uppgifter omkom 173 personer i vägtrafiken i Finland år 2023 (Statistikcentralen 2024). Antalet omkomna i trafiken började minska i slutet av 2000-talets första decennium. År 2008 omkom fortfarande över trehundra personer i vägtrafiken (se figur 1). Utvecklingen av antalet följer i huvudsak den statistikförda trafikbrottsligheten. Antalet trafikbrott som kommit till polisens kännedom har minskat med nästan hälften liksom antalet omkomna i vägtrafiken sedan år 2004.</p>
<p><img alt="Antal omkomna i trafiken åren 2004–2023. År 2004 omkomna 375, år 2005 omkomna 379, år 2006 omkomna 336, år 2007 omkomna 380, år 2008 omkomna 344, år 2009 omkomna 279, år 2010 omkomna 272, år 2011 omkomna 292, år 2012 omkomna 255, år 2013 omkomna 258, år 2014 omkomna 229, år 2015 omkomna 270, år 2016 omkomna 258, år 2017 omkomna 238, år 2018 omkomna 239, år 2019 omkomna 211, år 2020 omkomna 233, år 2021 omkomna 225, år 2022 omkomna 196, år 2023 omkomna 173. Datakälla: Statistikcentralen." data-fileentryid="201487737" src="https://poliisi.fi/documents/portlet_file_entry/25235045/Blogi-kuva-1.jpg/68934056-4922-dfd0-7e03-1622ea21662b" /></p>
<p><em>Figur 1. Omkomna i vägtrafiken i Finland åren 2004–2023.</em></p>
<p>Betraktat enligt vägtrafikantgrupp har det dock under de senaste 20 åren inte skett några betydande förändringar i antalet omkomna i trafiken. Andelen omkomna i person- och paketbilar av alla dödsfall i vägtrafiken har legat stabilt kring 60 procent. Dödsfallen bland oskyddade trafikanter, dvs. fotgängare och cyklister, har utgjort omkring en femtedel av alla dödsfall i trafiken (se figur 2). När det gäller unga (under 25 år) har andelen person- och paketbilar i genomsnitt varit något högre, men variationen från år till år har ökat. I de ungas fall har andelen oskyddad trafik i genomsnitt varit lägre än för befolkningen som helhet, men andelen mopeder/motorcyklar har i sin tur varit högre.</p>
<p><img alt="Relativa andelar omkomna i vägtrafiken 2004–2023. Datakälla: Statistikcentralen." data-fileentryid="201487770" src="https://poliisi.fi/documents/portlet_file_entry/25235045/Blogi-kuva-2.jpg/ae971e6e-e709-b1ea-27be-1f4134b42546" /></p>
<p><em>Figur 2. Relativa andelar (%) omkomna i vägtrafiken efter vägtrafikantgrupp i alla åldersgrupper och bland unga (under 25 år) åren 2004–2023.</em></p>
<p>Mellan 2020 och 2022 har i genomsnitt 214 personer dött i vägtrafiken i Sverige och 215 i Finland, det vill säga praktiskt taget lika många i antal. I förhållande till folkmängden är antalet dock dubbelt så stort i Finland (3,9 vs. 2). Även i Sverige har antalet omkomna i person- och paketbilar utgjort den i särklass största gruppen av trafikanter omkomna i trafiken de senaste tjugo åren, med en relativ andel på cirka 57 procent. Liksom i Finland har den sammanlagda andelen av dödsfallen bland fotgängare och cyklister varit omkring en femtedel av alla dödsfall i vägtrafiken. Även om situationen i Sverige när det gäller antalet omkomna i trafiken är betydligt bättre än i Finland, är de olika trafikantgruppernas andel av antalet omkomna i praktiken lika stor.</p>
<p>I Finland och Sverige finns det förståeligt nog skillnader i lagstiftningen till många delar, till exempel när det gäller rekvisiten och påföljderna för trafikbrott. Skillnaderna i lagstiftning är inte tillräckliga för att förklara en stor del av skillnaden i antalet dödsolyckor i trafiken.</p>
<p>Statistiken väcker frågor om varför den relativa andelen omkomna i person- och paketbilar inte sjunker snabbare än andra, eftersom det t.ex. i fråga om säkerhetstekniken för bilar är klart att utvecklingen går i en bättre riktning. Uppgifterna väcker också frågor om i vilken utsträckning utvecklingen av trafikinfrastrukturen eller polisens trafikövervakning har påverkat utvecklingen av antalet omkomna i trafiken. Samtidigt har trafikvolymerna ökat, åtminstone för de berörda trafikantgrupperna, så kan detta delvis förklara att den relativa andelen inte sjunker trots annan positiv utveckling? Har på så sätt förbättringarna av infrastrukturen eller utvecklingen av polisens övervakning utjämnats i och med den ökande trafikvolymen? Man kan också fråga sig om det trots all positiv utveckling kring trafikantgrupper årligen finns en viss andel människor som har bråttom att dö och som är trötta på livet?</p>
<h2>Bakgrundsrisk relaterad till förarens tillstånd inblandad i en stor andel av dödsolyckorna</h2>
<p>Undersökningskommissionerna för trafikolyckor bedömer utifrån sin undersökning riskfaktorerna bakom olyckor med dödlig utgång. Den bakomliggande riskfaktorn förklarar den omedelbara risken genom att möjliggöra den. Bakgrundsriskerna är relaterade till trafikanten (t.ex. trötthet, berusning, fortkörning). Bakgrundsrisk relaterad till förarens tillstånd, såsom alkohol eller trötthet, var inblandad i 80 procent av de trafikolyckor som undersöktes av utredningskommissionerna under 2022. Bakgrundsrisker relaterade till körhastighet (t.ex. fortkörning, för hög hastighet sett till förhållandena, skicklighet eller fordon) förekom i 55 procent av olyckorna. (Sihvola 2023.)</p>
<p>Vid sidan av berusning har fortkörning varit en av de typiska enskilda riskfaktorerna vid trafikolyckor som undersökts av undersökningskommissionerna för trafikolyckor och som orsakats av berusade förare. Fortkörning är en betydande riskfaktor för trafikolyckor. Fortkörning leder till att man förlorar kontrollen över fordonet och till allvarligare kollisioner. I fråga om dödsolyckorna i Finland under åren 2003–2022 var fortkörning huvudorsak till i genomsnitt nästan hälften (43 %) av olyckorna (Sihvola 2023). I ESRA:s undersökning uppgav tre av fyra finländska förare att de hade kört för fort, vilket är långt över genomsnittet. Vilken betydelse har finländarnas slappa inställning till hastighetsbegränsningar när det gäller trafikolyckor med dödlig utgång?</p>
<p>Körning under påverkan av alkohol och droger är en betydande riskfaktor för trafikolyckor. Att köra berusad påverkar förarens uppmärksamhet samt reaktions- och beslutsförmåga. I dödsolyckorna i Finland under åren 2003–2022 var i genomsnitt var fjärde huvudorsak (27 %) alkoholpåverkan (Sihvola 2023). Att man i Finland kör bil berusad mer sällan än genomsnittligt kommer förhoppningsvis att påverka antalet trafikolyckor med dödlig utgång. Även om rattfylleri är mindre vanligt i Finland än i jämförelseländerna, är rusmedel en annan betydande faktor i dödsolyckor, liksom i många andra europeiska länder.</p>
<p>År 2022 var andelen alkoholpåverkade förare 31 procent och andelen förare som överskred hastighetsbegränsningen med minst 10 km/h 59 procent. Både andelen berusade och andelen fortkörare var något större än vanligt. Av de primära olycksvållarna var 29 procent personer som var både alkoholpåverkade och hade kört för fort. (Sihvola 2023.)</p>
<p>Också trötthet påverkar ofta en berusad förares beteende. Att köra trött kan i sig försämra förarens uppmärksamhet och reaktionsförmåga, vilket ökar risken för olyckor. Förarens tillstånd har i huvudsak att göra med personens hälsotillstånd och därtill relaterade sjukdomar, vars konsekvenser också syns i trafiken. </p>
<p>Många olyckor orsakas av faktorer som beror på förarens hälsotillstånd, såsom plötsliga sjukdomsattacker eller psykisk ohälsa. Av de vägtrafikolyckor med dödlig utgång som undersöktes 2022 var 29 (ca 15 %) sådana där olycksoffret dog av en sjukdomsattack i stället för av skador till följd av olycksfall. (Sihvola 2023.)</p>
<p>Att använda säkerhetsbälte eller säkerhetsanordning skulle rädda liv. Att inte använda säkerhetsbälte ökar risken för skador vid en olycka. I Finland är säkerhetsbälte obligatoriskt för alla bilpassagerare. År 2022 använde en tredjedel (33 %) av förarna och passagerarna i person- och paketbilar som var inblandade i dödsolyckor med dödlig utgång inte säkerhetsbälte vid olyckstillfället. Av de omkomna använde 39 procent (N=45) inte bilbälte. Användning av bilbälte skulle med olika sannolikheter ha räddat 38 procent av dem (N=17). (Sihvola 2023.)</p>
<h2>Trafikövervakning gör trafiken säkrare</h2>
<p>Ett av de viktigaste målen för polisens trafikövervakning är att främja trafiksäkerheten. Polisens uppgift är att övervaka att trafikreglerna följs och minska antalet trafikolyckor. Endast genom polisens trafikövervakning kan trafiken inte göras säkrare, men dess betydelse kan förstås om man betänker en situation där det inte alls skulle utföras någon trafikövervakning i Finland.</p>
<p>Syftet med hastighetsövervakningen är att stävja fortkörning och på så sätt minska antalet trafikolyckor och deras allvarlighet. Polisen riktar informationsbaserad övervakning till platser som är utsatta för kollisioner vid sådana tider då riskerna är stora också för allvarligare följder.</p>
<p>Polisen koncentrerar sig på att identifiera, avslöja och förhindra förare som kör under påverkan av alkohol och narkotika. Polisen utför övervakning både i form av razzior och riktad övervakning, till exempel i områden där det på basis av analyser är känt att förare kör fordon berusade. Övervakningen av berusade förare innebär i huvudsak att man övervakar både förarens körhälsa och trötthetstillstånd.</p>
<p>Syftet med övervakningen av körhälsan är att identifiera personer som kan vara för sjuka eller i dåligt fysiskt eller psykiskt skick för att köra säkert. Om förarens hälsotillstånd gör hen olämplig att köra, kan hen äventyra andra människors liv och hälsa. Många olyckor orsakas av faktorer som beror på förarens hälsotillstånd, såsom plötsliga sjukdomsattacker eller psykisk ohälsa. Kontroll av körhälsan är särskilt viktig för unga och äldre förare och yrkesförare som kan utsättas för större risker på grund av hälsoproblem.</p>
<p>När det gäller dödligheten bland trafikantgrupper verkar det vara viktigt att satsa särskilt på trafikanter som färdas med bil och oskyddade trafikanter om vi vill åstadkomma en betydande minskning av antalet omkomna i trafiken. Vägtrafikolyckor kan förebyggas bl.a. genom trafikövervakning, planering och genomförande av infrastruktur som ökar säkerheten, hastighetsbegränsningar, utbildning samt upplysning, men det viktigaste förebyggandet av trafikolyckor står väganvändarna själva för. Man bör på olika sätt försöka förändra den finländska trafikkulturen och attityderna på vägarna så att de blir mer fördelaktiga med tanke på främjandet av trafiksäkerheten.</p>
<p><strong>Pasi Rissanen</strong><br />
polisöverinspektör<br />
Polisstyrelsen </p>
<p><strong>Mika Sutela</strong><br />
analytiker <br />
Polisstyrelsen</p>
<h2>Källor</h2>
<ul>
<li>Trafikskyddet: En europeisk jämförelse visar att finländare kör trötta, med mobiltelefonen i handen och kör ofta för fort. Nyhet 16.10.2023. <a href="https://www.liikenneturva.fi/sv/aktuellt/en-europeisk-jamforelse-visar-att-finlandare-kor-trotta-med-mobiltelefonen-i-handen-och-kor-ofta-for-fort/#cb8c8b4a" rel="noopener noreferrer">https://www.liikenneturva.fi/sv/aktuellt/en-europeisk-jamforelse-visar-att-finlandare-kor-trotta-med-mobiltelefonen-i-handen-och-kor-ofta-for-fort/#cb8c8b4a</a> (hämtad 2023-11-28).</li>
<li>Räty, Esa: OTI-Päihderaportti 2023. Institutet för olycksinformation OTI 2023.</li>
<li>Sihvola, Niina: OTI-vuosiraportti 2022. Institutet för olycksinformation OTI 2023.</li>
<li>Statistikcentralen: Statistik över vägtrafikolyckor. Finlands officiella statistik (FOS). <a href="https://stat.fi/sv/statistik/ton" rel="noopener noreferrer">https://stat.fi/sv/statistik/ton</a> (uppgifterna hämtade 25.1.2024).</li>
<li>Transportstyrelsen: Statistik över vägtrafikolyckor. Senast uppdaterad 15 december 2023. <a href="https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/statistik/olycksstatistik/statistik-over-vagtrafikolyckor/" rel="noopener noreferrer">https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/statistik/olycksstatistik/statistik-over-vagtrafikolyckor/</a> (8.1.2024).</li>
</ul>Timo Torvinen2024-02-02T12:00:00ZKiire kuolemaan ja väsynyt elämään?Timo Torvinenhttps://poliisi.fi/c/blogs/find_entry?p_l_id=38684687&entryId=2014877042024-02-02T12:03:56Z2024-02-02T12:00:00Z<p class="lead">Suomalaiset kuljettajat ajavat keskimääräistä enemmän ylinopeutta, väsyneinä ja kännykkä kädessä.</p>
<p>Laaja, kansainvälinen ESRA-tutkimus (E-Survey of Road Users’ Attitudes) kartoittaa liikennekäyttäytymistä, -asenteita ja -mielipiteitä eri maissa. Tuoreimmat tulokset on kerätty vuoden 2023 aikana. Tutkimukseen vastasi yli 42 000 tienkäyttäjää yhteensä 39 eri maasta (22 eurooppalaisesta maasta). Vastaajilta kysyttiin sekä heidän omasta toiminnastaan liikenteessä viimeisen 30 päivän aikana että sitä, kuinka hyväksyttävänä pitää eri asioita. </p>
<p>Suomalaisten nopeusvalinnoista tutkimus ei anna positiivista kuvaa. Vastaamista edeltäneen viimeisen 30 päivän aikana kolme neljästä suomalaiskuljettajasta kertoi ajaneensa ylinopeutta vähintään kerran. Tämä ylittää vastaajamaiden keskiarvon reilusti. Myös tilannenopeuden kerrotaan olleen liian suuri keskiarvoa useammin.</p>
<p>Suomalaiskuljettajien heikkouksina korostuvat nopeuden lisäksi kännykkä ja väsymys. Lähes puolet (46 %) suomalaiskuljettajista oli vastaamista edeltäneen viimeisen 30 päivän aikana puhunut ajaessaan kännykkään niin, että puhelinta on pidetty kädessä. Osuus on 20 prosenttiyksikköä vastaajamaiden keskiarvoa enemmän. Viestejä, sosiaalisen median päivityksiä tai uutisia kertoi lukeneensa 41 prosenttia suomalaisista kuljettajista. </p>
<p>Ratin takana väsyneenä sinnittelevä kuljettaja etenee vajavaisella toimintakyvyllä. Vastaamista edeltäneen edellisen kuukauden aikana lähes joka kolmas suomalainen kertoi ajaneensa niin väsyneenä, että on ollut vaikea pitää silmiä auki. Väsyneenä ajaminen, kyselyn perusteella, vaikuttaa olevan varsin yleistä ja herää kysymys, että pidetäänkö sitä yleisesti edes paheksuttavana, ymmärretäänkö sen olevan lain mukaan kiellettyjä ja eikö myöskään ymmärretä, että väsymys lisää onnettomuusriskiä. </p>
<p>Tutkimuksen perusteella Suomessa kuitenkin ajetaan autoa humaltuneena keskimääräistä harvemmin. Rattijuopumukseen myös suhtaudutaan paheksuvasti, mutta juopuneena pyöräilyyn sitä vastoin sallivammin.</p>
<p>Suomessa moottoriajoneuvo-onnettomuuksissa tyypillisin välitön riskitekijä on ajoneuvon käsittelyvirhe, kuten liian äkillinen ja voimakas ohjausliike tai virheellinen ajolinja. Näiden selittävä tekijä löytyy usein taustariskeistä. Taustariskinä kuljettajan tilaan ja toimintaan vaikuttanut riskitekijä oli vuonna 2022 mukana 80 prosentissa onnettomuuksista. Tyypillisimpiä yksittäisiä taustariskejä tästä ryhmästä olivat alkoholin vaikutus (30 % onnettomuuksista), sairaus (17 % onnettomuuksista) ja itsetuhoisuus (15 % onnettomuuksista). (Sihvola 2023.)</p>
<h2>Eri tienkäyttäjäryhmien tieliikennekuolemissa ei juuri muutosta </h2>
<p>Vuonna 2023 ennakkotietojen perusteella Suomen tieliikenteessä kuoli 173 ihmistä (Tilastokeskus 2024). Liikennekuolemien määrä lähti vähenevään suuntaan 2000-luvun ensimmäisen vuosikymmenen loppupuolella. Vuonna 2008 tieliikenteessä menehtyi vielä yli kolmesataa ihmistä (ks. kuva 1). Määrän kehitys noudattelee pääosin tilastoitua liikennerikollisuutta. Poliisin tietoon tulleiden liikennerikosten määrä on vähentynyt lähes puoleen siinä missä tieliikennekuolematkin vuodesta 2004.</p>
<p><img alt="Tieliikenteessä kuolleiden määrät vuosina 2004-2023. Vuosi 2004 kuolleita 375, vuosi 2005 kuolleita 379, vuosi 2006 kuolleita 336, vuosi 2007 kuolleita 380, vuosi 2008 kuolleita 344, vuosi 2009 kuolleita 279, vuosi 2010 kuolleita 272, vuosi 2011 kuolleita 292, vuosi 2012 kuolleita 255, vuosi 2013 kuolleita 258, vuosi 2014 kuolleita 229, vuosi 2015 kuolleita 270, vuosi 2016 kuolleita 258, vuosi 2017 kuolleita 238, vuosi 2018 kuolleita 239, vuosi 2019 kuolleita 211, vuosi 2020 kuolleita 233, vuosi 2021 kuolleita 225, vuosi 2022 kuolleita 196, vuosi 2023 kuolleita 173. Datan lähde Tilastokeskus." data-fileentryid="201487737" src="https://poliisi.fi/documents/portlet_file_entry/25235045/Blogi-kuva-1.jpg/68934056-4922-dfd0-7e03-1622ea21662b" /></p>
<p><em>Kuva 1. Suomen tieliikenteessä kuolleet vuosina 2004–2023.</em></p>
<p>Viimeisen 20 vuoden aikana tienkäyttäjäryhmittäin tarkasteltuna tieliikenteessä kuolleissa ei kuitenkaan ole tapahtunut merkittäviä muutoksia. Henkilö- ja pakettiautossa kuolleiden osuus kaikista tieliikennekuolemista on ollut tasaisesti noin 60 prosenttia. Suojaamattomien tienkäyttäjien eli jalankulkijoiden ja pyöräilijöiden kuolemat ovat muodostaneet noin viidenneksen kaikista tieliikennekuolemista (ks. kuva 2). Nuorten (alle 25-v.) osalta henkilö- ja pakettiautojen osuus on ollut keskimäärin hieman korkeampi, mutta vuosittaista vaihtelua kuitenkin on ollut enemmän. Nuorilla suojaamattoman liikenteen osuus on keskimäärin ollut koko väestöä pienempi, mutta mopojen/moottoripyörien puolestaan suurempi.</p>
<p><img alt="Tieliikenteessä kuolleiden suhteelliset osuudet 2004-2023. Datan lähde Tilastokeskus." data-fileentryid="201487770" src="https://poliisi.fi/documents/portlet_file_entry/25235045/Blogi-kuva-2.jpg/ae971e6e-e709-b1ea-27be-1f4134b42546" /></p>
<p><em>Kuva 2. Tieliikenteessä kuolleiden suhteelliset osuudet (%) tienkäyttäjäryhmittäin kaikissa ikäluokissa ja nuorissa (alle 25-v.) vuosina 2004–2023.</em></p>
<p>Ruotsissa tieliikenteessä on vuosina 2020–2022 menehtynyt keskimäärin 214 ihmistä vuosittain, Suomessa 215 eli käytännössä määrällisesti saman verran. Väestöön suhteutettuna määrä kuitenkin on Suomessa kaksinkertainen (3,9 vs. 2). Myös Ruotsissa henkilö- ja pakettiautossa menehtyneet ovat kuluneen parinkymmenen vuoden aikana muodostaneet selkeästi suurimman tienkäyttäjäryhmän tieliikennekuolemissa noin 57 prosentin suhteellisella osuudella. Jalankulkijoiden ja pyöräilijöiden kuolemien yhteinen osuus on muodostanut Suomen tapaan noin viidesosan kaikista tieliikennekuolemista. Vaikka siis väkiluku huomioiden tieliikennekuolemien osalta tilanne Ruotsissa on huomattavasti Suomea paremmalla tasolla, eri tienkäyttäjäryhmien osuudet kuolemissa ovat käytännössä toisiaan vastaavia.</p>
<p>Lainsäädännössä on Suomessa ja Ruotsissa ymmärrettävästi eroja monelta osin, esimerkiksi liikennerikosten tunnusmerkistöissä ja seuraamuksissa. Sääntelylliset eroavaisuudet eivät riitä selittämään kovinkaan suurta osaa erosta, joka tieliikennekuolemissa esiintyy.</p>
<p>Tilastotiedot herättävät pohtimaan kysymyksiä siitä, miksi henkilö- ja pakettiautoissa kuolleiden määrän suhteellinen osuus ei laske muita nopeammin, sillä esimerkiksi autojen turvatekniikassa kehitys parempaan suuntaan on selvää. Lisäksi tiedot herättävät kysymyksiä siitä, missä määrin liikenneinfrastruktuurissa tai poliisin suorittamassa liikennevalvonnassa tapahtunut kehitys on vaikuttanut tieliikennekuolemien määrän kehitykseen. Liikennemäärät ovat kasvaneet samaan aikaan, ainakin kyseisissä tienkäyttäjäryhmissä, joten selittääkö se osaltaan sen, ettei suhteellinen osuus laske muusta positiivisesta kehityksestä huolimatta. Onko siten parannukset infrassa tai poliisin valvonnan kehittyminen kumoutuneet liikennemäärän nousun myötä? Voidaan kaiketi myös kysyä, löytyykö kaikesta tienkäyttäjäryhmien ympärillä vallitsevasta positiivisesta kehityksestä huolimatta vuosittain se tietty osuus ihmisiä, joilla on kiire kuolemaan ja jotka ovat väsyneitä elämään.</p>
<h2>Kuljettajan tilaan liittyvä taustariski mukana suuressa osassa kuolemaan johtavista onnettomuuksista</h2>
<p>Liikenneonnettomuuksien tutkijalautakunnat arvioivat kuolemaan johtaneiden onnettomuuksien taustalla vaikuttaneita riskitekijöitä tekemänsä tutkinnan pohjalta. Taustalla vaikuttanut riskitekijä selittää välittömän riskin syntyä mahdollistamalla sen. Taustariskit liittyvät mm. tienkäyttäjään (esim. väsymys, päihtymys, ylinopeus). Kuljettajan tilaan liittyvä taustariski, kuten alkoholi tai väsymys oli mukana 80 prosentissa tutkijalautakuntien vuonna 2022 tutkimista moottoriajoneuvo-onnettomuuksista. Ajonopeuteen liittyviä taustariskejä (esim. ylinopeus, liian suuri nopeus olosuhteisiin, taitoon tai ajoneuvoon nähden) oli läsnä 55 prosentissa onnettomuuksista. (Sihvola 2023.)</p>
<p>Ylinopeus on ollut päihtymyksen ohella eräs tyypillisistä yksittäisistä riskitekijöistä liikenneonnettomuuksien tutkijalautakuntien tutkimissa, päihtyneiden kuljettajien aiheuttamissa onnettomuuksissa. Ylinopeus on merkittävä riskitekijä liikenneonnettomuuksille. Ylinopeus johtaa ajoneuvon hallinnan menettämiseen ja vakavampiin törmäyksiin. Suomessa vuosina 2003–2022 kuolemaan johtaneissa onnettomuuksissa ylinopeutta ajoi keskimäärin lähes puolet (43 %) pääaiheuttajista (Sihvola 2023). ESRA-tutkimuksessa todettiin, että kolme neljästä suomalaiskuljettajasta kertoi ajaneensa ylinopeutta, joka ylitti keskiarvon reilusti. Mikä merkitys on suomalaisten löyhällä suhtautumisella nopeusrajoituksiin kuolemaan johtaneissa liikenneonnettomuuksissa?</p>
<p>Alkoholin ja huumausaineiden vaikutuksen alaisena ajaminen on merkittävä riskitekijä liikenneonnettomuuksille. Päihtyneenä ajaminen vaikuttaa kuljettajan tarkkaavaisuuteen, reaktiokykyyn ja päätöksentekoon. Suomessa vuosina 2003–2022 kuolemaan johtaneissa onnettomuuksissa keskimäärin joka neljäs pääaiheuttaja (27 %) oli alkoholin vaikutuksen alaisena (Sihvola 2023). Se että Suomessa ajetaan autoa humaltuneena keskimääräistä harvemmin, toivottavasti vaikuttaa kuolemaan johtaneiden liikenneonnettomuuksien määrään. Vaikka meillä Suomessa ajetaan humaltuneena vertailumaita harvemmin, ovat päihteet toinen merkittävä tekijä kuolemaan johtaneissa onnettomuuksissa, kuten se on monessa muussakin Euroopan maassa.</p>
<p>Vuonna 2022 alkoholin vaikutusten alaisten kuljettajien osuus oli 31 prosenttia ja vähintään 10 km/h ylinopeutta ajaneiden osuus 59 prosenttia. Sekä päihtyneiden että ylinopeutta ajaneiden osuudet olivat hieman tavanomaista suurempia. Pääaiheuttajista 29 prosenttia oli sekä alkoholin vaikutuksen alaisena että ajoi ylinopeutta. (Sihvola 2023.)</p>
<p>Myös väsymys vaikuttaa usein päihtyneen kuljettajan toimintaan. Väsyneenä ajaminen itsessään voi heikentää kuljettajan tarkkaavaisuutta ja reaktiokykyä, mikä lisää onnettomuusriskiä. Kuljettajan tilaan liittyy oleellisesti terveydentila ja siihen liittyen sairaudet, joiden vaikutukset näkyvät myös liikenteessä. <br />
Monet onnettomuudet johtuvat kuljettajan terveydentilasta johtuvista tekijöistä, kuten äkillisistä sairaskohtauksista tai psyykkisistä sairauksista. Vuonna 2022 tutkituista kuolemaan johtaneista tieliikenneonnettomuuksista 29 (n. 15 %) oli sellaisia, joissa onnettomuuden uhri kuoli tapaturmaisten vammojen sijasta sairauskohtaukseen. (Sihvola 2023.)</p>
<p>Turvavyön tai turvalaitteen käytön laiminlyönti pelastaisi ihmisiä. Turvavyön käyttämättömyys lisää loukkaantumisriskiä onnettomuustilanteissa. Suomessa turvavöiden käyttö on pakollista kaikille auton matkustajille. Vuonna 2022 kuolemaan johtaneisiin moottoriajoneuvo-onnettomuuksiin osallisissa henkilö- ja pakettiautoissa olleista kuljettajista ja matkustajista kolmannes (33 %) ei käyttänyt onnettomuushetkellä turvavyötä. Kuolleista 39 prosenttia (N = 45) ei käyttänyt turvavyötä. Heistä turvavyön käyttö olisi pelastanut eri todennäköisyyksillä 38 prosenttia (N = 17). (Sihvola 2023.)</p>
<h2>Liikennevalvonnalla liikenne turvallisemmaksi</h2>
<p>Poliisin liikennevalvonnan yksi keskeisimmistä tavoitteista on liikenneturvallisuuden edistäminen. Poliisin tehtävänä on valvoa liikennesääntöjen noudattamista ja vähentää liikenneonnettomuuksia. Ainoastaan poliisin tekemällä liikennevalvonnalla liikennettä ei saada turvallisemmaksi mutta sen merkityksen ymmärtää, jos pohtii tilannetta, että Suomessa ei tehtäisi liikennevalvontaa ollenkaan.</p>
<p>Nopeusvalvonnan tavoitteena on hillitä ylinopeuksia ja siten vähentää liikenneonnettomuuksia ja niiden vakavuutta. Poliisin kohdentaa valvontaa tietojohtoisesti kolarialttiisiin paikkoihin sellaisiin aikoihin, jolloin riskit vakavammillekin seurauksille ovat suuria.</p>
<p>Poliisi keskittyy alkoholin ja huumeiden vaikutuksen alaisena ajavien kuljettajien tunnistamiseen, paljastamiseen ja estämiseen. Poliisi toteuttaa valvontaa sekä ratsioina, että kohdennettuna valvontana esimerkiksi alueille, jossa tiedetään analyysiin perustuen ajoneuvojen kuljettajien ajavan ajoneuvoja päihtyneenä. Päihtyneiden kuljettajien valvontaan liittyy oleellisesti sekä kuljettajan ajoterveyden sekä väsymyksen tilan valvonta.</p>
<p>Ajoterveyden valvonnan avulla pyritään tunnistamaan henkilöt, jotka saattavat olla liian sairaita tai heikossa fyysisessä tai psyykkisessä kunnossa ajamaan turvallisesti. Jos kuljettaja ei ole terveydentilansa vuoksi sopiva ajamaan, hän voi vaarantaa muiden ihmisten hengen ja terveyden. Monet onnettomuudet johtuvat kuljettajan terveydentilasta johtuvista tekijöistä, kuten äkillisistä sairaskohtauksista tai psyykkisistä sairauksista. Ajoterveyden valvonta on erityisen tärkeää nuorille ja ikääntyville kuljettajille ja ammattikuljettajille, jotka saattavat altistua suuremmille riskeille terveysongelmien vuoksi.</p>
<p>Tienkäyttäjäryhmien kuolleisuutta tarkasteltaessa vaikuttaa siltä, että olisi tärkeää panostaa erityisesti henkilöautolla kulkeviin ja suojaamattomiin tienkäyttäjiin halutessamme saada aikaan merkittävää vähennystä tieliikennekuolemissa. Tieliikennekuolemia voidaan ehkäistä mm. liikennevalvonnalla, turvallisuutta lisäävällä infran suunnittelulla sekä toteutuksella, nopeusrajoituksilla, koulutuksella sekä valistuksella mutta merkittävin liikennekuolemien ehkäisyssä on tienkäyttäjä itse. Suomalaista liikennekulttuuria ja asenteita tien päällä on pyrittävä eri keinoin muuttamaan liikenneturvallisuuden edistämisen kannalta suotuisammiksi.</p>
<p><strong>Pasi Rissanen</strong><br />
Poliisiylitarkastaja<br />
Poliisihallitus</p>
<p><strong>Mika Sutela</strong><br />
tietoanalyytikko<br />
Poliisihallitus</p>
<h2>Lähteet</h2>
<ul>
<li>Liikenneturva: Eurooppalainen vertailu kertoo suomalaisten ajavan väsyneinä, kännykkä kädessä ja usein ylinopeutta. Uutinen 16.10.2023. <a href="https://www.liikenneturva.fi/ajankohtaista/eurooppalainen-vertailu-kertoo-suomalaisten-ajavan-vasyneina-kannykka-kadessa-ja-usein-ylinopeutta/#4a63ffdf" rel="noopener noreferrer">https://www.liikenneturva.fi/ajankohtaista/eurooppalainen-vertailu-kertoo-suomalaisten-ajavan-vasyneina-kannykka-kadessa-ja-usein-ylinopeutta/#4a63ffdf</a> (luettu 28.11.2023).</li>
<li>Räty, Esa: OTI-Päihderaportti 2023. Onnettomuustietoinstituutti OTI 2023.</li>
<li>Sihvola, Niina: OTI-vuosiraportti 2022. Onnettomuustietoinstituutti OTI 2023.</li>
<li>Tilastokeskus: Tieliikenneonnettomuustilasto. Suomen virallinen tilasto (SVT). <a href="https://stat.fi/tilasto/ton" rel="noopener noreferrer">https://stat.fi/tilasto/ton</a> (tiedot haettu 25.1.2024).</li>
<li>Transportstryrelsen: Statistik över vägtrafikolyckor. Senast uppdaterad 15 december 2023. <a href="https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/statistik/olycksstatistik/statistik-over-vagtrafikolyckor/" rel="noopener noreferrer">https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/statistik/olycksstatistik/statistik-over-vagtrafikolyckor/</a> (8.1.2024).</li>
</ul>Timo Torvinen2024-02-02T12:00:00ZÄr vi analoga poliser i den digitala världen?Mikael Appelhttps://poliisi.fi/c/blogs/find_entry?p_l_id=38684687&entryId=1997060462024-01-24T13:30:12Z2024-01-24T08:00:00Z<p>Frågan ställdes av en erfaren polis som har sett samhällets utveckling under fem årtionden. Samhället har digitaliserats i en rasande takt, och Finland har visat vägen för resten av världen på många områden. Även polisens funktioner och tjänster har utvecklats till digital form. Men har polisen själv tagit steget in i den moderna digitala eran?</p>
<p>För mig som nått övre medelåldern var världen någorlunda lätt att förstå innan internet gjorde sitt intåg. Jag hävdar inte att världen var bättre, men den var enklare. Om man åkte till Sverige köptes biljetter från en fysisk butik och i banken växlades den inhemska valutan till kronor. På söndagar var affärerna stängda, och det ordnades inte danser under påsken.</p>
<p>Jag avundas inte dagens unga. Tidigare berättade Arvi Lind om läget i landet, och alternativa världsåsikter var inte lika lättillgängliga som nu. Internet har skapat en parallell verklighet, en digital värld där tid spenderas på samma sätt som i den analoga världen. I min egen verklighet finns fortfarande en "riktig, äkta och analog" värld. Ibland tar jag ett digitalt steg online varifrån jag återvänder till den verkliga världen. För dagens unga verkar världen vara en slags hybridversion där det inte görs någon åtskillnad mellan två olika verkligheter.</p>
<p>Jag började förstå denna dualistiska verklighet genom min egen tonåring. Till en början - som en god och ansvarsfull far - satte jag strikta tidsgränser för internetanvändning. På något sätt utnyttjade jag omedvetet situationen. Det var lätt att pressa någon som bad om mer skärmtid till att till exempel städa sitt rum eller gå ut med hunden, för att inte tala om läxorna. Jag utvecklades själv som användare av digitala tjänster. Till sist insåg jag att jag i värsta fall isolerade mitt barn från sitt sociala nätverk om jag begränsade internetanvändningen för mycket.</p>
<h2>När maskspelet byttes ut till en spelkonsol</h2>
<p>Min förlegade uppfattning om nutidens digitalisering fick sig en ordentlig törn förra vintern. Jag gick ut med hunden på kvällen och passerade en ung kollegas lägenhet. I fönstret blinkade ljus som på ett disco då polisen i fråga spelade något slags lasersvärdsspel. Observationen gjorde mig upprörd och jag tänkte berätta för honom att vuxna kanske borde lämna spelandet åt barnen? Lyckligtvis knackade jag inte på dörren, för i efterhand har jag insett att jag hade ganska (helt) fel och var en fånge av mina fördomar.</p>
<p>Snön låg ännu kvar på marken när ett projekt dök upp i arbetslivet och landade på mitt skrivbord. Jag skulle börja spela tv-spel (ett uttryck som beskriver mina fördomar) tillsammans med kollegor från Polisyrkeshögskolan och Centralkriminalpolisen. Med Playstation och dator. Jag som hade arbetat som polis i ett kvartssekels i den riktiga analoga världen där polisen gripet bovar. Nu stod jag inför en situation där min tidigare erfarenhet inte på något sätt kom till användning.</p>
<p>Under aspirantkursen på 90-talet spelades Patiens i smyg på datorn under IT-lektionerna. Under underbefälskursen spelades maskspelet på mobiltelefonerna. Under befälskursen hade spelen och spelandet redan överlåtits till nästa generation. Då var jag entusiastisk över det kunskapsstyrda polisarbetet, men skulle aldrig ha trott att jag någonsin skulle tillämpa det med hjälp av en Playstation.</p>
<p>Till all lycka har mitt stora intresse för polisarbetets mångsidighet bevarats, och arbetsgivaren gav sitt stöd. Jag var nu delaktig i ett projekt som polisen i Finland inte har någon erfarenhet av. Lyckligtvis bor det en ung kollega som granne, som har mycket bättre insikt i vad som överhuvudtaget pågår inom spelgenren. Han kunde förklara vad Discord är eller hur Twitch är kopplat till spelandet. Den första personen rekryterades alltså till projektet baserat på konkreta bevis.</p>
<h2>Spelvärlden kör redan förbi Formel 1</h2>
<p>Vad handlar det här med spelande om? Det är människor, en verklig egen värld, som berör en betydande del av jordens befolkning. Om vi ser på spelvärlden i ljuset av siffror så är den globala spelmarknadens värde cirka 184,4 miljarder dollar. Musikindustrin uppskattas vara värd cirka 30 miljarder. Den totala omsättningen för filmindustrin på 99,7 miljarder är ungefär lika mycket som Finlands statsbudget år 2024 (drygt 90 miljarder euro).</p>
<p>Spelvärldens största stjärnor är toppidrottare, som har sina egna lag och årsinkomster i miljonklassen. De är även idoler och förebilder för många unga. Den internationella e-sporten har cirka 550 miljoner följare. Som jämförelse kan man här i Finland använda Formula 1, som enligt uppskattningar följs av cirka 450 miljoner människor. Som polisen många gånger konstaterat: "Där det finns mycket pengar och människor finns det också brottslighet." I rapporten om brottsbekämpningens situation (Rikostorjunnan tila selvityshanke) från 2018 uppskattas det att det i dag begås fler brott online än i den verkliga världen.</p>
<p>Jag skulle inte heller ha trott att cirka 52% av de finska männen och 48% av kvinnorna spelar. Siffrorna inkluderar både barn och vuxna. De mest aktiva spelarna är pojkar i åldern 10–14 år. Det som överraskar mest är att den snabbast växande gruppen spelare är män över fyrtio år. Kvinnor spelar mer mobila spel, medan män gillar spelkonsoler och datorer mer. Jag insåg att jag själv är en spelare, eftersom jag ibland på min telefon spelar patiens mot artificiell intelligens. Även jag, som växte upp innan spelgenren blomstrade, spelar, trots att jag inte går i de stora massornas fotspår.</p>
<p>Varför skall polisen spela, kunde inte skattepengarna användas effektivare? Polisen skall enligt sina värderingar finnas där människor är, inte på grund av människorna utan för dem. Enligt uppskattningar har dagens 10–19-åringar tillbringat över hälften av sitt liv och vakna tid online. För en boomer som mig själv är det här svårt att greppa. Spel finns inte längre bara i spelkonsoler utan också online, och vem som helst kan spela mot vem som helst när som helst. Som en biprodukt har spelandet skapat sina egen sociala medieplattformer och en form av tidsfördriv där man chattar och streamar. Svåra termer för en person vars bäst före datum redan gått ut och svåra saker även för polisen.</p>
<h2>Spelvärlden är som en godisbutik för brottslingar</h2>
<p>Vi besökte Haag-polisen och Europol-högkvarteret i Nederländerna under hösten 2023. Enligt Europol har grov brottslighet funnit sin väg till digitala spelplattformar. Narkotikabrott, bedrägerier, sexuella övergrepp mot barn och radikalisering är växande hot inom spelvärlden.</p>
<p>Polisen i Hollands har länge bedrivit kunskapsstyrd spelverksamhet, och de erfarenheter de har fått är imponerande. Enligt en holländsk kollega är spelvärlden för en brottsling som en "godisbutik utan personal". Hollands polis har genom sin spelverksamhet lyckats skapa kontakter särskilt med unga personer och har framgångsrikt förebyggt allvarliga brott samt hjälpt unga i svåra livssituationer.</p>
<p>Polisens uppgift är att identifiera hot där andra ser möjligheter. Därför måste polisen också ta ett betydande digitalt språng mot nutiden och spelvärlden. Vi besökte den norska centralkriminalpolisen i november 2023. Representanter från alla de nordiska länderna var närvarande, och även poliser från Belgien, Nederländerna och Ukraina deltog, vilket visar spelverksamhetens betydelse trots kriget.</p>
<p>Omfattande desinformationskampanjer har upptäckts i Discord och Twitch i samband med spelandet. Polisens spelverksamhet handlar om något helt annat än underhållning eller slöseri med skattepengar. Spelandet är inte ett ändamål i sig för polisen utan ett medel för att förbättra säkerheten även online.</p>
<h2>Pojken hade något att berätta och polisen lyssnade</h2>
<p>Under vårt besök i Norge anordnade den finska polisen två spelevenemang. Cirka 2 500 personer deltog i det första evenemanget, och i chatten diskuterade våra poliser med över 200 personer. I det andra spelevenemanget deltog över 12 000 personer, och i chatten kontaktade våra poliser nästan 700 personer. Samtalen rörde sig kring olika ämnen som oroade människorna. Om behov fanns flyttades diskussionen till en stängd virtuell plats, där samtalet fortsatte som en personlig och säker konversation.</p>
<p>Hur många personer hade polisen nått ut till om de suttit på polisstationernas jouravdelningar eller i patrullbilar på torget. Visst når de många, men inte alls lika många som online. I polisens förvaltningsreformer har ljusen släckts på polisstationerna ute på landsbygden och verksamheten har koncentrerats till större tätorter. Landsbygdens invånare förlorade sina bekanta poliser, och för vissa medborgare blev polisen en mer avlägsen aktör än tidigare.</p>
<p>Jag blev helt övertygad av de iakttagelser jag gjorde i Norge och framför allt av den feedback vi fick. Själv kunde jag till och med bli lite rörd när jag följde konversationen mellan den unga pojken och polisen. Innehållsmässigt var samtalet vardagligt men närvarande. Pojken hade mycket att säga. Och polisen hade tid att lyssna. I den stunden var polisen vid sina grundvärderingar, och jag tror att skattepengarna inte gick förlorade. Genom spelverksamheten kan polisen förbättra sin tillgänglighet och stärka likabehandling när medborgaren inte behöver bo i centralorterna för att få kontakt med polisen.</p>
<h2>Brottsbekämpningen på nätet överskrider gränser</h2>
<p>I TV-serier är polisarbetet fyllt av action. För oss poliser är det få polisserier som vi orkar se på. Vardagligt arbete handlar inte om hjältetdåd som utförs på löpande band utan om verklig närvaro i människors vardag, så väl i livets goda stunder som i sorg och bland all ondska. Världen har förändrats, och nätbrottsligheten ändrar ständigt form. Stora pengar rör sig inom brottsligheten, och man söker ständigt nya kriminella metoder för att få sin brottsnytta.</p>
<p>Polisen måste ha förmågan att vara innovativ kunna förändra sin reaktiva arbetsmetoder till proaktiva och även kunna bekämpa brottslighet i spelvärlden. Där kan polisen tillsammans med andra myndigheter och tredje sektorn vara närvarande, göra förebyggande arbete samt bekämpa och avslöja nätbrott tillsammans med myndigheter från andra länder. För att polisen ska kunna uppfylla sin roll som samhällets trygghetsskapare måste också polisen utvecklas i takt med samhället och vara där människorna är. Online.</p>
<p><strong>Jukka Kero</strong><br />
Kriminalkommissarie<br />
Polisinrättningen i Österbotten</p>
<p>I Polisyrkeshögskolans, Polisinrättningen i Österbottens och Centralkriminalpolisens gemensamma projekt <a href="https://polamk.fi/pelipoliisi" rel="noopener noreferrer">Viralliset pelikaverit</a> (Officiella spelkamrater - fritt översatt till svenska) görs undersökningar och tester kring hur polisen kunde ingripa i skadlig verksamhet och brottslighet som pågår i spelvärlden och -gemenskapen.</p>
<p><img data-fileentryid="199703565" src="https://poliisi.fi/documents/25235045/73893087/Pelipoliisi-pelaamassa.jpg/6fa763fb-9f8d-2c8b-ee0f-b3d9501e4f5c?t=1706079432005" /></p>
<p> </p>Mikael Appel2024-01-24T08:00:00ZOlemmeko analogisia poliiseja digitaalisessa maailmassa? Mikael Appelhttps://poliisi.fi/c/blogs/find_entry?p_l_id=38684687&entryId=1997052212024-01-24T13:29:17Z2024-01-24T07:02:00Z<p>Kysymyksen esitti kokenut poliisi, joka on nähnyt yhteiskunnan kehityksen viiden vuosikymmenen ajalta. Yhteiskunta on digitalisoitunut huimaa vauhtia, ja Suomi on näyttänyt monessa asiassa mallia muulle maailmalle. Myös poliisin toimintoja ja palveluita on kehitetty digitaaliseen muotoon. Mutta onko poliisi itse tehnyt digiloikkaa nykyaikaan?</p>
<p>Maailma oli ennen internettiä näin reippaaseen keski-ikään kasvaneen näkökulmasta selkeä hahmottaa. En väitä, että maailma oli parempi, mutta se oli yksinkertaisempi. Jos lähdettiin Ruotsissa käymään, matkaliput ostettiin kivijalkaliikkeestä ja pankissa käytiin vaihtamassa kotimainen valuutta kruunuiksi. Sunnuntaisin oli kaupat kiinni, eikä pääsiäisenä tanssittu.</p>
<p>En kadehdi nykyajan nuorten paikkaa maailmassa. Aiemmin Arvi Lind kertoi, missä maa makaa, eikä vaihtoehtoisia maailmantotuuksia ollut yhtä helposti saatavilla kuin nykyisin. Internetin myötä on syntynyt rinnakkainen todellisuus, digitaalinen maailma, jossa vietetään aikaa samalla tavoin kuin analogisessa maailmassa. Omassa todellisuudessani on vielä "oikea, aito ja analoginen" maailma: välillä käydään ottamassa digiaskel verkkoon ja palataan oikeaan maailmaan. Nykynuorten maailma lienee jonkinlainen hybridiversio, jossa ei tehdä eroa kahden eri todellisuuden välille.</p>
<p>Aloin hahmottaa tätä dualistista todellisuutta oman, nyt jo teini-ikäisen lapseni kautta. Aluksi - hyvä ja vastuullinen isä kun olen - asetin tiukkoja aikarajoja netin käyttöön. Jossain vaiheessa käytin huomaamattani tilannetta hyväksikin. Lisäaikaa pyytänyttä oli helppo kiristää vaikkapa siivoamaan huone tai käymään koiran kanssa lenkillä, läksyistä puhumattakaan. Kehityin siis itsekin digitaalisten palveluiden käyttäjänä. Lopulta ymmärsin, että pahimmillaan eristän lapseni hänen sosiaalisesta verkostostaan, jos rajoitan liiaksi nettiaikaa.</p>
<h2>Kun matopeli vaihtui konsoliin</h2>
<p>Ummehtunut käsitykseni nykyajan digitalisaatiosta sai jälleen kyytiä edellislumien aikaan. Lähdin illalla koiran kanssa kävelylle ja tie vei nuoren kollegan kotitalon ohitse. Ikkunasta välkkyi valoa ulos kuin diskopallosta. Siellä se poliisimies pelasi jotain lasermiekkapeliä. Havainto meni ihon alle. Käynpä kertomassa tuolle, että jospa aikuiset jättäisivät pelaamiset lapsille? Onneksi en koputellut ovea, sillä jälkikäteen ajateltuna olin kohtuullisen (täydellisen) väärässä ja omien asenteideni vanki.</p>
<p>Talven lumista oli vielä rippeet jäljillä, kun työelämässä tuli eteen hanke, joka ikään kuin osui työpöytääni. Täytyisi ryhtyä pelaamaan videopelejä (ummehtunut asenteitani kuvaava termi sekin) yhdessä Poliisiammattikorkeakoulun ja Keskusrikospoliisin kollegojen kanssa. Ihan oikeasti, pleikkarilla ja tietokoneella. Olen tehnyt neljännesvuosisadan poliisin työtä siinä oikeassa analogisessa maailmassa, jossa poliisi ottaa rosvoja kiinni. Nyt oli vastassa tilanne, jossa poliisiuran aiemmin ajetuista kilometreistä ei lainkaan löytynyt lankaa, josta ottaa kiinni.</p>
<p>Kokelaskurssilla 90-luvulla tietokoneessa oli pasianssi, jota pelattiin salaa ATK-tunneilla. Alipäällystökurssin aikaan kännykästä löytyi matopeli. Päällystökurssilla pelit oli jo jätetty seuraaville sukupolville. Innostuin tuolloin tietojohtoisesta poliisitoiminnasta, mutta en olisi uskonut, että soveltaisin sitä joskus Playstationin käytössä. Ei ollut yksinkertaisesti mitään, mistä ottaa kiinni.</p>
<p>Perusluonteessani on onneksi säilynyt kiinnostus poliisityön monimuotoisuutta kohtaan, ja työnantajalta löytyi tuki. Niin olinkin mukana hankkeessa, jollaisesta Suomen poliisilla ei ole kokemusta. Ja onneksi naapurissa asuu nuori kollega, jolla on huomattavasti parempi käsitys siitä, mistä peligenressä ylipäätään on kyse. Hän osasi selittää, mikä on Discord tai miten Twitch liittyy pelaamiseen. Näin hankkeeseen rekrytoitiin ensimmäinen jäsen konkreettisten näyttöjen perusteella.</p>
<h2>Pelimaailma ajaa jo formuloiden ohi</h2>
<p>No mistä tässä pelaamisessa sitten on kyse? Ihmisistä, kokonaisesta todellisuudesta, joka koskettaa merkittävää osaa maailman ihmisistä. Tarkastellaanpa pelimaailmaa hieman lukujen valossa: Globaalin pelimarkkinoiden arvo on noin 184,4 miljardia dollaria. Musiikkiteollisuus arvioidaan noin 30 miljardin arvoiseksi. Elokuvateollisuuden kokonaisarvio, 99,7 miljardia, on suunnilleen sama kuin Suomen valtion vuoden 2024 talousarvio (vajaa 90 miljardia euroa).</p>
<p>Pelimaailman suurimmat tähdet ovat huippu-urheilijoita, joilla on tukenaan omat tiimit ja vuositulot miljoonaluokkaa. He ovat myös monen nuoren idoleita ja tulevaisuuden haavekuvia. Kansainvälisellä e-urheilulla on seuraajia noin 550 miljoonaa. Vertailukohteena voidaan käyttää suomalaisittain menestyksekästä F1-sarjaa, jota seuraa arvioiden mukaan noin 450 miljoonaa ihmistä. Poliisin vanha toteama on, "missä on paljon rahaa ja ihmisiä, siellä on myös rikollisuutta". Vuoden 2018 Rikostorjunnan tila -loppuraportissa arvioidaan, että nykyisin verkossa tehdään enemmän rikoksia kuin reaalimaailmassa.</p>
<p>En olisi heti uskonut, että suomalaisista miehistä noin 52 % ja naisista 48 % pelaa. Luvut sisältävät lapset ja aikuiset. Aktiivisimmin pelaavat 10–14-vuotiaat pojat. Yllättävää on, että nopeimmin kasvava pelaajajoukko on yli nelikymppiset miehet. Naiset pelaavat enemmän mobiilipelejä, kun taas miespuoliset viihtyvät paremmin konsolien ja tietokoneiden parissa. Ymmärsin olevani itsekin pelaaja, pelaanhan nimittäin joskus kännykällä pasianssia tekoälyä vastaan. Pelaan siis minäkin, ennen peligenreä elänyt ja kasvanut, vaikka en niinkään valtavirran mukana.</p>
<p>Miksi poliisi pelaa, eikö verorahoja voisi käyttää tehokkaammin? Poliisi on keskeisen arvonsa mukaan siellä missä ihmisetkin, ei ihmisten vuoksi vaan heitä varten. Arvioiden mukaan nykypäivän 10–19-vuotiaat ovat viettäneet verkossa jopa yli puolet elämänsä hereilläoloajastaan. Luku on tällaiselle boomerille vaikea käsittää. Pelit eivät enää ole konsolissa vaan verkossa, ja kuka tahansa voi pelata ketä tahansa vastaan. Pelien kylkeen on syntynyt oma sosiaalisen median ympäristö ja ajanvieton muoto, jossa chatataan ja striimataan. Vaikeita termejä ihmiselle, josta aika on ajanut ohi. Vaikeita asioita myös poliisille.</p>
<h2>Pelimaailma on rikollisen karkkikauppa</h2>
<p>Vierailimme syksyllä 2023 Hollannissa, Haagin poliisissa ja Europolin päämajassa. Europolin havaintojen perusteella vakava rikollisuus on löytänyt tien digitaalisille pelifoorumeille. Huumausainerikollisuus, petokset, lapsiin kohdistuvat seksuaalirikokset ja radikalisaatio ovat kehittyviä uhkia pelimaailmassa.<br />
Hollannin poliisilla on ollut jo pitkään tietojohtoista pelitoimintaa ja siitä saadut kokemukset ovat vaikuttavia. Hollantilaisen kollegan mukaan pelimaailma on rikolliselle kuin "karkkikauppa, jossa ei ole henkilökuntaa paikalla" - näin kauniisti kuvailtuna. Hollannin poliisi on pelitoiminnallaan onnistunut luomaan luottamuksellisia kontakteja erityisesti nuoriin ja estämään ennalta vakavia rikoksia sekä auttamaan nuoria näiden vaikeissa elämäntilanteissa.</p>
<p>Poliisin toimenkuvaan kuuluu nähdä uhkia siellä, missä toiselle paikka on mahdollisuuksia täynnä. Siksi poliisinkin on otettava merkittävä digiloikka kohti nykypäivää ja pelimaailmaa. Vierailimme Norjan Keskusrikospoliisissa marraskuussa 2023. Paikalla oli edustettuna kaikkien Pohjoismaiden lisäksi myös Belgian, Hollannin ja Ukrainan poliisi. Pelitoiminnan merkittävyyttä kuvaa Ukrainan läsnäolo sodasta huolimatta.</p>
<p>Pelien yhteydessä olevissa Discordeissa ja Twitcheissä on havaittu laaja-alaisia disinformaatiokampanjoita. Poliisin pelitoiminnassa onkin kyse ihan jostain muusta kuin viihdyttämisestä tai verorahojen tuhlaamisesta. Pelaaminen ei ole poliisille itseisarvo vaan keino parantaa turvallisuutta myös verkossa.</p>
<h2>Pojalla oli asiaa ja poliisi kuunteli</h2>
<p>Suomen poliisi järjesti Norjan-vierailun aikana kaksi pelitapahtumaa. Ensimmäiseen tapahtumaan osallistui noin 2 500 ihmistä, ja chatissa poliisimme keskustelivat yli 200 ihmisen kanssa. Toiseen pelitapahtumaan osallistui jo yli 12 000 ihmistä ja chatissa poliisimme kontaktoivat lähes 700 ihmisen kanssa. Keskustelut liikkuivat laidasta laitaan ihmisiä askarruttavien kysymysten parissa. Tarvittaessa siirryttiin suljettuun virtuaaliseen tilaan, jossa keskustelu jatkui kahdenvälisenä ja luottamuksellisena.</p>
<p>Tämä sai vanhan liiton poliisin pohtimaan, montako ihmistä poliisi tavoittaa poliisiasemien päivystyksessä tai torin kulmalla partioautossa istuessaan. Varmasti tavoittaa useita, mutta ei lähellekään yhtä paljon kuin verkossa. Poliisin hallintorakenneuudistuksessa poliisi sammutteli valoja maaseutukonttoreista ja keskitti toimintojaan suurempiin asutuskeskuksiin. Maaseudun asukkaat menettivät tutut poliisinsa, ja osalle kansalaisista poliisista tuli aiempaa etäisempi toimija.</p>
<p>Vakuutuin täysin Norjassa tekemistäni havainnoista ja ennen kaikkea palautteesta, jota saimme. Itse saatoin jopa hieman liikuttua, kun seurasin nuoren pojan ja poliisin välistä keskustelua. Sisällöltään keskustelu oli arkista, mutta läsnä olevaa. Pojalla oli paljon asiaa. Ja poliisilla oli aikaa kuunnella. Tuossa hetkessä poliisi oli perusarvojen äärellä ja uskon, että verorahoja ei valunut hukkaan. Pelitoiminnan kautta poliisi voi parantaa tavoitettavuuttaan ja vahvistaa yhdenvertaisuutta, kun kansalaisen ei tarvitse asua keskustaajamissa saadakseen kontaktin poliisin.</p>
<h2>Verkkorikollisuuden torjunta ylittää rajoja</h2>
<p>TV-sarjoissa poliisin työ on toimintaa täynnä. Harvassa ovat poliisisarjat, joita poliisit jaksavat katsoa. Arkinen työ ei ole sarjatulella suoritettavia sankaritekoja, vaan aitoa olemista ihmisten arjessa, niin hyvässä kuin pahassa, ilossa ja surussa. Maailma on muuttunut, ja verkkorikollisuus muuttaa jatkuvasti muotoaan. Rikollisuudessa liikkuvat isot rahat, joten hyödyn saamiseksi etsitään uusia rikollisia keinoja.</p>
<p>Poliisilla täytyy olla kykyä innovoida, muuttaa reaktiivista toimintakulttuuriaan proaktiiviseksi ja torjua rikollisuutta myös pelimaailmassa. Siellä poliisi voi yhdessä muiden viranomaisten ja kolmannen sektorin kanssa olla läsnä, tehdä ennalta estävää työtä sekä torjua ja paljastaa myös muiden maiden viranomaisten kanssa verkossa tapahtuvaa rikollisuutta. Jotta poliisi lunastaa paikkansa kaikkien aikojen turvaajana, on poliisin kehityttävä yhteiskunnan mukana ja olla siellä missä ihmisetkin ovat. Verkossa.</p>
<p><strong>Jukka Kero</strong><br />
Rikoskomisario<br />
Pohjanmaan poliisilaitos</p>
<p>Poliisiammattikorkeakoulun, Pohjanmaan poliisilaitoksen ja Keskusrikospoliisin yhteisessä <a href="https://polamk.fi/pelipoliisi" rel="noopener noreferrer">Viralliset pelikaverit -hankkeessa</a> (Pelipoliisi) tutkitaan ja testataan, miten poliisi voisi puuttua pelialustoilla ja -yhteisöissä tapahtuvaan haitalliseen toimintaan ja rikollisuuteen.</p>
<p><img alt="Poliisi pelaamassa tietokonepeliä kuulokkeet korvilla" data-fileentryid="199703565" src="https://poliisi.fi/documents/25235045/73893087/Pelipoliisi-pelaamassa.jpg/6fa763fb-9f8d-2c8b-ee0f-b3d9501e4f5c?t=1706079432005" /></p>Mikael Appel2024-01-24T07:02:00ZDoes traffic safety matter?Timo Torvinenhttps://poliisi.fi/c/blogs/find_entry?p_l_id=38684687&entryId=1943976532023-12-08T15:40:03Z2023-12-08T15:08:00Z<p class="lead">Did you know that every 23 seconds, someone dies in traffic in some part of the world? Every year, more than one million people are killed in traffic globally. No wonder then that the WHO works worldwide to reduce the number of traffic deaths. The WHO organised the first meeting of European Traffic Police this October. The presentations underlined the importance of the Police traffic controls to reduce road fatalities.</p>
<p>Finland, a strong and caring country, safeguards its inhabitants at home, on the streets and at the borders. The public feeling of traffic safety is part of the overall security experience. In 2022, less than 200 people died in traffic which is a sign of a positive trend. This favourable development seems to persist in the year now drawing to its end. </p>
<p>However, 200 traffic fatalities is by no means a small number. Every death mostly touches a large number of persons close to the deceased. More extensively, traffic deaths also impact the public feeling of security. Road fatalities is not a very frequent topic in society, compared to the number of persons who still lose their lives in traffic. The number of those killed as victims of homicides is smaller while drug-related fatalities show higher in number. Be it how it may, every death is a source of human suffering and social cost, even if expenses are of no consequence when weighed against the loss of a human life.</p>
<p>The core of the national traffic safety work is to decrease the number of road fatalities and serious injuries. When we are able to decrease them, we have less human suffering but also incur less cost as a society. Traffic control operations are in the centre of the Police traffic safety work, further intensified by communications and supported by follow-up, such as statistics, surveys and feedback. </p>
<p>Finland can boast a unique traffic fatality investigation system which produces quite detailed information on the causes related to traffic accidents. We therefore know that speeding and intoxicant use are the core factors leading to deaths in road accidents. This also applies to other European countries. </p>
<p>In the Police traffic safety work, an important focus is to maintain the awareness of a sufficient risk of getting caught, achieved by traffic controls. This is done by targeting random controls in roads and population centres chosen on a knowledge-based method. We cannot be everywhere controlling at all hours of the day, but the Police is performing traffic controls every day in various parts of Finland. Decreasing the accident risk is another objective of the Police traffic controls. The Police wants to target the controls in certain areas and traffic groups at times with the highest accident risk. </p>
<h2>Unnecessary risk taken in traffic – at the expense of oneself and others</h2>
<p>Traffic safety work is much more than just the Police controls. In the end, it is about choices, decision and actions taken by the individual. It is therefore a question of human behaviour. Why do we not always behave in the way that would be safest to us and to others but instead are prepared to take risks and which threaten not only our own life and health but also that of others? </p>
<p>This was the very question posed by the WHO representative in the presentation given at the meeting. This makes controls necessary. However, traffic planning also plays an important role in guiding human behaviour and minimising the consequences of mistakes that we all might make in traffic. The Swedish objective is to accentuate traffic environment planning Vision Zero . In the Swedish view, the traffic environment must send a message to drivers, for example as concerns the safe speed, and to guide the driver to act accordingly. Another premise of traffic planning is to let the drivers do as few “wrong” traffic choices as possible, and if a mistake takes place, the consequences should be as limited as possible. </p>
<p>The Finnish traffic safety work is guided by the Traffic Safety Strategy 2022–2026 (Ministry of Transport and Communications, 2022), and the road traffic is characterised by a vision of zero fatalities. The interim objective is to halve the number of road deaths and serious accidents from 2020 to 2030 which translates into about 100 road fatalities annually. </p>
<p>It is important for Finland to have a strategy that should guide the work of all parties involved in traffic safety work towards the “zero vision”. The strategy makes it possible to set the basis for each and everybody’s work, but it is only a foundation. </p>
<h2>Improving traffic safety calls for societal discussion</h2>
<p>The meeting also focused on the factors in society that seem to prevent the positive development of traffic safety work. At times it feels that the traffic safety strategies drawn and objectives set are not proceeding hand in hand with the resources allocated for traffic controls or, more generally, to traffic safety work. Certain simultaneous phenomena in society may also surpass the traffic safety objectives and so the operations focus on new and temporary phenomena. In other words, the policy is sometimes erratic. </p>
<p>It is true that internal security and safety are subject to phenomena which must be addressed in a timely, strong and decisive manner by society and the Police. However, old and existing internal security threats remain, and new or stronger phenomena just build on them. It is also a question of the value set for internal security as a whole. The Police is the leading internal security authority, with an operating environment that has become significantly more multifaceted. The Police has the operative responsibility to prevent the threats to internal security, in collaboration with other authorities in the field. Internal and external security are increasingly intertwined. The Police therefore plays an important role, be it traffic safety or the prevention of hybrid actions.</p>
<p>In the previous passages, reference was made to inactive societal discussion. Individual tragic accidents hit the news titles but often do not lead to more extensive analyses in news editorials or to a dialogue within the society at large. Sometimes traffic controls are not even seen as an acceptable form of action, as certain people find them an obstacle or harm to their personal freedom of action, and at times they may lead to passive or even active opposition. </p>
<p>Does traffic safety therefore matter? It certainly does, at least for those who make up the yearly fatality numbers, or if you ask the near and dear of the 200 persons lost in traffic on a yearly basis. Not everybody died due to their own action but as victims of insufficient traffic safety.</p>
<p><strong>Pasi Rissanen</strong><br />
Assistant Police Commissioner<br />
National Police Board</p>
<p><img alt="Blue and white Police sword-lion logo in the sleeve of the blue field uniform." data-fileentryid="192028361" src="https://poliisi.fi/documents/portlet_file_entry/25235045/Poliisin-miekkalogo-kentt%C3%A4haalarin-hihassa.jpg/6853d5c0-478d-58ff-4232-50524676639f" /></p>Timo Torvinen2023-12-08T15:08:00ZSpelar trafiksäkerheten någon roll?Timo Torvinenhttps://poliisi.fi/c/blogs/find_entry?p_l_id=38684687&entryId=1940611652023-12-05T09:55:30Z2023-12-05T09:55:00Z<p class="lead">Visste du att var 23 sekund dör någon i trafiken någonstans i världen? Totalt dör över en miljon människor varje år i trafiken i världen. Det är därför inte att undra på att WHO arbetar globalt för att minska antalet dödsfall i trafiken. WHO anordnade det första mötet för trafikpoliser i Europa i oktober. I anförandena betonades vikten av polisens trafikövervakning när det gäller att minska antalet dödsfall i trafiken.</p>
<p>Ett starkt och omtänksamt Finland sörjer för sina medborgares säkerhet hemma, på gatorna och vid gränserna. Människornas upplevelse av trafiksäkerhet är en del av upplevelsen av den övergripande säkerheten. År 2022 omkom färre än 200 personer i trafiken, vilket visar på en positiv utveckling. Denna positiva trend verkar fortsätta även i år. </p>
<p>Omkring 200 omkomna i trafiken kan dock inte betraktas som ett litet antal. Döden berör ofta ett stort antal nära och kära till en omkommen person. Dödsfallen i trafiken påverkar också i större utsträckning människors upplevelse av säkerhet. Trafiksäkerheten diskuteras inte så mycket i samhället jämfört med hur många människor som fortfarande dör i trafiken i Finland. Antalet dödsfall till följd av brott mot liv är lägre, medan antalet dödsfall till följd av narkotikaanvändning är högre. I vilket fall som helst orsakar varje människas död mänskligt lidande och kostnader för samhället, även om kostnaderna är en bisak jämfört med ett förlorat människoliv.</p>
<p>Kärnan i det riksomfattande trafiksäkerhetsarbetet är att minska antalet omkomna och allvarligt skadade i vägtrafiken. Genom att minska dem minskas alltså inte bara mänskligt lidande utan också kostnaderna för samhället. Kärnan i polisens trafiksäkerhetsarbete är trafikövervakningen, som stärks genom kommunikation och stöds genom uppföljning, till exempel genom statistik och undersökningar samt genom respons. </p>
<p>Finland har ett unikt system för undersökning av dödsfall i trafiken som producerar relativt exakt information om orsakerna till trafikolyckor. Därför vet vi att fortkörning och rusmedel är de största riskfaktorerna vid trafikolyckor med dödlig utgång. Situationen är densamma i andra europeiska länder. </p>
<p>I polisens trafiksäkerhetsarbete är det viktigt att genom trafikövervakning upprätthålla en medvetenhet om att det finns en tillräcklig risk för att åka fast. Medvetenheten upprätthålls genom att övervakningen sporadiskt riktas till kunskapsbaserat utvalda vägar och tätorter. Vi kan inte utföra övervakning överallt och under alla tider på dygnet, men polisen övervakar trafiken på olika håll i Finland varje dag. Målet med polisens övervakning är också att minska olycksrisken. Avsikten är att rikta övervakningen till områden och trafikgrupper vid de tider då olycksrisken är störst. </p>
<h2>I trafiken tar man onödiga risker på bekostnad av sin egen och andras säkerhet</h2>
<p>Trafiksäkerhetsarbetet är mycket mer än polisens övervakning. Till sist handlar det om människors val, beslut och handlingar. Det handlar alltså om mänskligt beteende. Varför beter vi oss inte i alla situationer på ett sätt som är tryggt för oss själva och andra människor, utan är beredda att ta risker som hotar vårt eget och andras liv och hälsa? </p>
<p>Samma fråga ställde en representant från WHO i ett anförande under mötet. Det är därför vi behöver övervakning. Men också trafikplaneringen spelar en viktig roll när det gäller att styra människans beteende och minimera konsekvenserna av misstag som kan drabba oss alla också i trafiken. Ett centralt mål för Sveriges <a href="https://www.roadsafetysweden.com/about-the-conference/vision-zero---no-fatalities-or-serious-injuries-through-road-accidents/" rel="noopener noreferrer" target="_blank">Vision Zero</a> är att fästa uppmärksamhet vid planeringen av trafikmiljön. Enligt deras sätt att tänka ska trafikmiljön informera fordonsförarna till exempel om en säker hastighet och också styra förarna att köra i en säker hastighet. Likaså utgår trafikplaneringen från att föraren av ett fordon ska ha så få möjligheter som möjligt att göra ”fel” val i trafiken och att konsekvenserna av ett fel blir så små som möjligt. </p>
<p>Trafiksäkerhetsarbetet i Finland styrs av Trafiksäkerhetsstrategi 2022–2026 (KM, 2022) och nollvisionen för vägtrafiken. Ett etappmål är att halvera antalet dödsfall och allvarliga skador från 2020 till 2030, vilket innebär cirka 100 dödsfall i trafiken. </p>
<p>Det är viktigt att Finland har en strategi som styr arbetet för alla aktörer som påverkar trafiksäkerheten mot en nollvision. Strategin kan ligga till grund för allas arbete, men den är bara en hörnsten. </p>
<h2>Förbättring av trafiksäkerheten kräver samhällsdebatt</h2>
<p>Vid mötet diskuterades också de faktorer som hindrar trafiksäkerhetsarbetet i samhället från att utvecklas i en positiv riktning. Ibland verkar det som om de trafiksäkerhetsstrategier som utarbetats och de mål som ställts upp inte helt går hand i hand i samhället när det gäller de resurser som anvisats för trafikövervakning eller trafiksäkerhetsarbete i allmänhet. Eller så kan fenomen som uppstått samtidigt i samhället gå före målen för trafiksäkerheten, och verksamheten riktas mot nya och tillfälliga fenomen. Med andra ord är politiken ibland nyckfull. </p>
<p>Det är sant att den inre säkerheten påverkas av fenomen som samhället och polisen i tid bör ingripa i kraftfullt och beslutsamt. De gamla hoten mot den inre säkerheten kvarstår dock och nya eller allt starkare fenomen har uppstått vid sidan av dem. På det hela taget handlar det också om att respektera den inre säkerheten. Polisen är den ledande myndigheten för den inre säkerheten, och dess verksamhetsmiljö har blivit betydligt mer mångskiftande. Polisen har ett operativt ansvar för att avvärja hot som äventyrar den inre säkerheten tillsammans med andra myndigheter inom den inre säkerheten. Den inre och yttre säkerheten överlappar varandra allt tydligare. Polisen spelar därför en viktig roll, oavsett om vi talar om trafiksäkerhet eller bekämpning av hybridbrott.</p>
<p>I början av texten hänvisades det till den ringa samhällsdebatten. Enskilda och tragiska olyckor lyfts visserligen upp i rubrikerna, men det leder ofta inte till mer omfattande reflektion eller samhällsdialog i till exempel tidningsledare. Trafikövervakning anses inte alltid ens vara acceptabelt, eftersom vissa uppfattar det som ett hinder eller en nackdel för deras egen verksamhet, och det leder också till passivt eller till och med aktivt motstånd.</p>
<p>Spelar trafiksäkerheten alltså någon roll? Det gör den säkert, åtminstone med tanke på dem som årligen dör i trafiken, eller om man frågar anhöriga till de 200 personer som dör på vägarna. Av de omkomna har inte alla dött till följd av sitt eget handlande utan är offer för bristande trafiksäkerhet.</p>
<p><strong>Pasi Rissanen</strong><br />
polisöverinspektör<br />
Polisstyrelsen</p>
<p><img alt="Polisens blåvita svärdlejonlogga på ärmen på en blå fältoverall." data-fileentryid="192028361" src="https://poliisi.fi/documents/portlet_file_entry/25235045/Poliisin-miekkalogo-kentt%C3%A4haalarin-hihassa.jpg/6853d5c0-478d-58ff-4232-50524676639f" /></p>Timo Torvinen2023-12-05T09:55:00ZOnko liikenneturvallisuudella väliä?Timo Torvinenhttps://poliisi.fi/c/blogs/find_entry?p_l_id=38684687&entryId=1919532772023-11-30T08:00:07Z2023-11-30T08:00:00Z<p class="lead">Tiesitkö, että joka 23 sekunti kuolee joku ihminen liikenteessä jossain päin maailmaa? Yhteensä yli miljoona ihmistä kuolee vuosittain liikenteessä maailmassa. Ei siis ole ihme, että WHO tekee maailmanlaajuisesti työtä liikennekuolemien vähentämiseksi. WHO järjesti ensimmäisen Euroopan alueen liikennepoliiseille suunnatun tapaamisen lokakuussa. Puheissa korostui poliisin tekemän liikennevalvonnan tärkeys liikennekuolemien vähentämisessä.</p>
<p>Vahva ja välittävä Suomi huolehtii kansalaistensa turvallisuudesta kotona, kaduilla ja rajoilla. Ihmisten kokemus liikenteen turvallisuudesta on osa kokonaisturvallisuuden kokemusta. Liikenteessä kuoli vuonna 2022 alle 200 henkilöä, mikä kertoo positiivisesta kehityksestä. Sama positiivinen suuntaus näyttäisi jatkuvan myös kuluvana vuonna. </p>
<p>Noin 200 liikenteessä kuollutta ei voi kuitenkaan pitää pienenä määränä. Kuolema koskettaa usein suurta määrää kuolleen ihmisen läheisiä. Liikennekuolemat vaikuttavat myös laajemmin ihmisten turvallisuuden kokemukseen. Liikenneturvallisuudesta keskustellaan yhteiskunnassa vähän verrattuna siihen, kuinka paljon Suomessa kuolee ihmisiä liikenteessä edelleen. Henkirikosten uhrina kuolleiden määrä on pienempi mutta huumeiden käyttöön liittyviä kuolemia on taas vastaavasti enemmän. Yhtä kaikki, jokaisen ihmisen kuolema aiheuttaa inhimillistä kärsimystä sekä kustannuksia yhteiskunnalle, joskin kustannukset ovat sivuseikka menetettyyn ihmiselämään verrattuna.</p>
<p>Valtakunnallisessa liikenneturvallisuustyön ytimessä on tieliikenteen kuolemien ja vakavien loukkaantumisten vähentäminen. Vähentämällä niitä, vähennetään siis inhimillisen kärsimyksen lisäksi myös yhteiskunnalle koituvia kustannuksia. Poliisin liikenneturvallisuustyön ytimessä on liikennevalvonta, jota tehostetaan viestinnällä ja tuetaan seurannalla, esimerkiksi tilastoilla ja tutkimuksilla sekä palautteella. </p>
<p>Suomessa on ainutlaatuinen liikennekuoleminen tutkintajärjestelmä, joka tuottaa varsin tarkkaa tietoa liikenneonnettomuuteen liittyvistä syistä. Siksi tiedetäänkin, että ylinopeus ja päihteet ovat keskeisimmät riskitekijät kuolemaan johtavissa liikenneonnettomuuksissa. Tilanne on sama muissakin Euroopan maissa. </p>
<p>Poliisin liikenneturvallisuustyössä on keskeistä ylläpitää liikennevalvonnalla tietoisuutta riittävästä kiinnijäämisriskistä. Sitä ylläpidetään kohdentamalla satunnaisesti valvontaa tietojohtoisesti valitulle tiestölle ja taajamiin. Emme voi olla kaikkialla ja kaikkina vuorokauden aikoina valvontaa tekemässä mutta poliisi valvoo liikennettä joka päivä eri puolilla Suomea. Myös onnettomuusriskin vähentäminen on tavoitteena poliisin tekemässä liikennevalvonnassa. Valvontaa pyritään kohdentamaan alueisiin sekä liikenneryhmiin ajankohtina, jolloin onnettomuusriski on suurin. </p>
<h2>Liikenteessä otetaan turhia riskejä oman ja muiden turvallisuuden kustannuksella</h2>
<p>Liikenneturvallisuustyö on paljon enemmän kuin poliisin toteuttama valvonta. Lopulta kyse on ihmisen valinnoista, päätöksistä ja toiminnasta. Kyse on siis ihmisen käyttäytymisestä. Miksi emme käyttäydy kaikissa tilanteissa itsellemme sekä muille ihmisille turvallisella tavalla, vaan olemme valmiita ottamaan riskejä oman ja muiden hengen sekä terveyden uhalla? </p>
<p>Tätä samaa kysyi WHO:n edustaja asiasta esitelmöidessään tapaamisessa. Siksi tarvitsemme valvontaa. Mutta myös liikennesuunnittelulla on tärkeä rooli ihmisen käyttäytymisen ohjaamisessa sekä virheiden, joita meille kaikille saattaa liikenteessäkin tulla, seurausten minimoinnissa. Ruotsin <a href="https://www.roadsafetysweden.com/about-the-conference/vision-zero---no-fatalities-or-serious-injuries-through-road-accidents/" rel="noopener noreferrer" target="_blank">Vision Zero</a> tavoitteessa kiinnitetään yhtenä keskeisenä tavoitteena huomio liikenneympäristön suunnitteluun. Heidän ajattelussaan liikenneympäristön tulee viestiä ajoneuvojen kuljettajille esimerkiksi turvallisesta nopeudesta ja ohjata ajoneuvon kuljettaja myös ajamaan turvallisella nopeudella. Samoin liikennesuunnittelu lähtee siitä, että ajoneuvon kuljettajalla olisi mahdollisimman vähän mahdollisuuksia tehdä "vääriä" valintoja liikenteessä ja jos virhe tapahtuu, olisivat seuraukset mahdollisimman pienet. </p>
<p>Suomen liikenneturvallisuustyötä ohjaa Liikenneturvallisuusstrategia 2022–2026 (LVM, 2022) ja tieliikenteelle asetettu nollavisio. Välitavoitteena on kuolemien ja vakavien loukkaantumisten puolittaminen vuodesta 2020 vuoteen 2030 mennessä, mikä tarkoittaa noin 100 liikennekuolemaa. </p>
<p>On tärkeää, että Suomella on strategia, jonka tulee ohjata kaikkien liikenneturvallisuuteen vaikuttavien tahojen työtä kohti nollavisiota. Strategialla on mahdollista luoda pohja jokaisen työlle mutta se on vasta kivijalka. </p>
<h2>Liikenneturvallisuuden parantaminen vaatii yhteiskunnallista keskustelua</h2>
<p>Tapaamisessa pohdittiin myös niitä tekijöitä, jotka estävät yhteiskunnassa liikenneturvallisuustyön kehittymistä positiiviseen suuntaan. Toisinaan vaikuttaa, että laaditut liikenneturvallisuusstrategiat ja asetetut tavoitteet eivät kulje täysin käsi kädessä yhteiskunnassa liikennevalvontaan tai yleisemmin liikenneturvallisuustyöhön osoitetun resurssin osalta. Tai samanaikaisesti yhteiskunnassa nousseet ilmiöt ajavat ohitse liikenneturvallisuuden tavoitteiden, ja toiminta kohdennetaan uusiin ja hetkellisiin ilmiöihin. Toisin sanoen politiikka on välillä poukkoilevaa. </p>
<p>On totta, että sisäiseen turvallisuuteen vaikuttaa ilmiöitä, joiden kehityskulkuun yhteiskunnan ja poliisin tulee ajoissa, vahvasti ja päättäväisesti puuttua. Vanhat uhat sisäiselle turvallisuudelle ovat silti yhä olemassa ja niiden päälle on tullut uusia tai vahvistuvia ilmiöitä. Kokonaisuudessa on kyse myös sisäisen turvallisuuden arvostamisesta. Poliisi on johtava sisäisen turvallisuuden viranomainen, jonka toimintaympäristö on monimuotoistunut merkittävästi. Poliisilla on toiminnallinen vastuu sisäistä turvallisuutta vaarantavien uhkien torjunnassa yhdessä muiden sisäisen turvallisuuden viranomaisten kanssa. Sisäinen sekä ulkoinen turvallisuus limittyvät yhä selvemmin. Poliisilla on siis merkittävä rooli, puhuttiin sitten liikenneturvallisuudesta tai hybriditekojen torjunnasta.</p>
<p>Kirjoituksen alussa viitattiin vähäiseen yhteiskunnalliseen keskusteluun. Yksittäiset ja traagiset onnettomuudet nousevat kyllä otsikoihin mutta se ei johda useinkaan esimerkiksi pääkirjoituksissa laajempaan pohdintaan ja yhteiskunnalliseen dialogiin. Eikä liikennevalvontaa pidetä aina edes hyväksyttävänä, sillä jotkut kokevat sen esteenä tai haittana omalle toiminnalleen ja se myös johtaa vastustamiseen passiivisesti tai jopa aktiivisesti.</p>
<p>Onko siis liikenneturvallisuudella väliä? On varmasti, ainakin vuosittain liikenteessä kuolleiden ihmisten vuoksi, tai jos asiaa kysytään liikenteessä kuolleiden 200 henkilön omaisilta. Kuolleista kaikki eivät ole kuolleet oman toimintansa seurauksena, vaan ovat puutteellisen liikenneturvallisuuden uhreja.</p>
<p><strong>Pasi Rissanen</strong><br />
poliisiylitarkastaja<br />
Poliisihallitus</p>
<p><img alt="Poliisin sinivalkoinen miekkalogo sinisen kenttähaalarin hihassa." data-fileentryid="192028361" src="https://poliisi.fi/documents/portlet_file_entry/25235045/Poliisin-miekkalogo-kentt%C3%A4haalarin-hihassa.jpg/6853d5c0-478d-58ff-4232-50524676639f" /></p>Timo Torvinen2023-11-30T08:00:00ZTribute to criminal investigation professionalsTimo Torvinenhttps://poliisi.fi/c/blogs/find_entry?p_l_id=38684687&entryId=1879970112023-11-08T09:37:25Z2023-11-08T09:37:00Z<p>The prestigious Police Officer of the Year award was presented today, 8 November 2023, to Detective Senior Sergeant Ismo Venäläinen from Eastern Finland Police Department. At the same time, the choice of Police Officer of the Year is also a tribute to police criminal investigation professionals everywhere in Finland.</p>
<p>Criminal investigations are an important part of the functioning of society and implementation of justice. It lays the foundation for the functioning of our legal system and for the implementation of criminal liability in society. Criminal investigation maintains internal security, justice and social order and deserves great respect. </p>
<p>Because of the societal importance of criminal investigation, the police must constantly work to develop it. It’s important that leadership, ways of working, legislation and competence are developed and to adopt the means that best promote demanding work at any given time and which meet society's demands on the police. The foundation of the operation, the cornerstone, requires particular care. With regard to criminal investigations, the foundation for the entire criminal process is the pre-trial investigation and so-called multidisciplinary investigation, which are responsible for processing a vast number of investigation reports and the actual investigation. </p>
<h2>Professional policing can’t be taken for granted</h2>
<p>Police officers and other public officials conducting criminal investigations expose themselves to work-related pressure, which consists of workload, its demands and even the risks posed by doing the work itself. The demands of police criminal investigation have increased over the years, and doing the work requires strong professionalism and dedication. There is also a constantly increasing need for special expertise. </p>
<p>It’s important that society appreciates the work done in criminal investigations and is aware that professional and reliable policing can’t be taken for granted, but that successful recruitment, training, up-to-date legislation and other tools are required to maintain it. And most important of all is dedicated and competent people.</p>
<p>The selection of Police Officer of the Year is not only a tribute to the person receiving the award, but is also a broader message, a token of appreciation and gratitude to those working in criminal investigations. </p>
<p><strong>Minna Ketola</strong><br />
Assistant Police Commissioner, Head of Crime Prevention Unit<br />
National Police Board</p>
<p><img alt="Detective Senior Sergeant Ismo Venäläinen." data-fileentryid="187896860" src="https://poliisi.fi/documents/25235045/45963709/Vuoden-poliisi-Ismo-Ven%C3%A4l%C3%A4inen.jpg/79a49902-edfa-5c13-7d01-8c146b6f17fb?t=1699360651203" /></p>Timo Torvinen2023-11-08T09:37:00ZEn hedersbetygelse till experterna på brottsutredningTimo Torvinenhttps://poliisi.fi/c/blogs/find_entry?p_l_id=38684687&entryId=1879965702023-11-08T09:40:44Z2023-11-08T09:31:00Z<p>Det ansedda hedersomnämnandet Årets polis tilldelades i dag den 8 november 2023 kriminalöverkonstapel <strong>Ismo Venäläinen</strong> vid Polisinrättningen i Östra Finland. Valet av Årets polis är samtidigt en hedersbetygelse till alla experterna på brottsutredning vid polisen i hela Finland. </p>
<p>Brottsutredning är en viktig del av ett fungerande samhälle och förverkligandet av rättvisa. Den lägger grunden för att vårt rättssystem ska fungera och för att straffrättsligt ansvar ska förverkligas i samhället. Brottsutredning upprätthåller den inre säkerheten, rättvisan och ordningen i samhället och förtjänar stor respekt. </p>
<p>På grund av brottsutredningsverksamhetens samhälleliga betydelse bör polisen kontinuerligt arbeta för att utveckla brottsutredningsverksamheten. Det är viktigt att ledarskapet, verksamhetssätten, lagstiftningen och kompetensen utvecklas och att man tar i bruk metoder som främjar krävande arbete på bästa möjliga sätt vid varje given tidpunkt och som å andra sidan svarar på de krav som samhället ställer på polisen. Grundvalen för verksamheten kräver särskild omsorg. När det gäller brottsutredning utgörs grunden för hela straffprocessen av förundersökningen av brott och s.k. sektorsövergripande utredning, som svarar för en mycket stor del av behandlingen av undersökningsanmälningar och själva utredningen. </p>
<h2>Proffsigt polisarbete är inte en självklarhet</h2>
<p>Poliser och övriga tjänstemän som arbetar med brottsutredning utsätter sig för ett arbetstryck, som består av arbetsmängden, ett krävande och ibland till och med farligt arbete. Arbetet som utförs i polisens brottsutredning har blivit mer krävande under årens lopp och för att utföra arbetet krävs gedigen yrkesskicklighet och starkt engagemang. Behovet av specialkompetens ökar också hela tiden. <br />
Det är viktigt att samhället uppskattar det arbete som görs i brottsutredningar och är medvetet om att professionellt och pålitligt polisarbete inte är en självklarhet, utan att det krävs framgångsrik rekrytering, utbildning, modern lagstiftning och andra verktyg för att upprätthålla det. Det viktigaste i allt är engagerade och yrkesskickliga anställda. </p>
<p>Valet av Årets polis är en hedersbetygelse till personen som får utmärkelsen, men samtidigt ett bredare budskap, ett bevis på uppskattning och tack till dem som arbetar med brottsutredningar. </p>
<p><strong>Minna Ketola</strong><br />
polisöverinspektör, chef för ansvarsområdet för brottsbekämpning<br />
Polisstyrelsen</p>
<p><img alt="Kriminalöverkonstapel Ismo Venäläinen." data-fileentryid="187896860" src="https://poliisi.fi/documents/25235045/45963709/Vuoden-poliisi-Ismo-Ven%C3%A4l%C3%A4inen.jpg/79a49902-edfa-5c13-7d01-8c146b6f17fb?t=1699360651203" /></p>Timo Torvinen2023-11-08T09:31:00ZKunnianosoitus rikostutkinnan ammattilaisilleTimo Torvinenhttps://poliisi.fi/c/blogs/find_entry?p_l_id=38684687&entryId=1878952192023-11-08T09:25:50Z2023-11-08T09:00:00Z<p>Vuoden Poliisin arvokas kunniamaininta myönnettiin tänään 8.11.2023 Itä-Suomen poliisilaitoksen rikosylikonstaapeli Ismo Venäläiselle. Lämpimät onnittelut! Vuoden Poliisin valinta on samalla kunnianosoitus koko Suomen poliisin rikostutkinnan ammattilaisille. </p>
<p>Rikostutkinta on tärkeä osa yhteiskunnan toimivuutta ja oikeudenmukaisuuden toteutumista. Se luo perustan oikeusjärjestelmämme toiminnalle ja sille, että rikosvastuu toteutuu yhteiskunnassa. Rikostutkinta ylläpitää sisäistä turvallisuutta, oikeudenmukaisuutta ja yhteiskunnan järjestystä ja se ansaitsee suuren arvostuksen. </p>
<p>Rikostutkinnan yhteiskunnallisen merkityksen vuoksi poliisin tulee tehdä jatkuvasti työtä rikostutkinnan kehittämiseksi. On tärkeää, että johtamista, toimintatapoja, lainsäädäntöä ja osaamista kehitetään ja otetaan käyttöön niitä keinoja, jotka kulloinkin parhaalla mahdollisella tavalla edesauttavat vaativan työn tekemistä ja toisaalta vastaavat yhteiskunnan poliisille asettamiin vaatimuksiin. Erityistä huolenpitoa vaatii toiminnan perusta, kivijalka. Rikostutkinnan osalta perustan koko rikosprosessille muodostaa rikosten esikäsittelytoiminta ja niin sanottu monialatutkinta, missä vastataan erittäin suuresta määrästä tutkintailmoitusten käsittelyä ja varsinaista tutkintaa. </p>
<h2>Ammattitaitoinen poliisitoiminta ei ole itsestäänselvyys</h2>
<p>Rikostutkintaa tekevät poliisit ja muut virkamiehet asettavat itsensä alttiiksi työpaineelle, joka koostuu työn määrästä, vaativuudesta ja jopa työn vaarallisuudesta. Poliisin rikostutkinnassa tehtävän työn vaativuus on vuosien saatossa lisääntynyt ja työn tekeminen vaatii vahvaa ammattitaitoa ja omistautumista. Myös erityisosaamisen tarve lisääntyy jatkuvasti. </p>
<p>On tärkeää, että yhteiskunta arvostaa rikostutkinnassa tehtävää työtä ja tiedostaa sen, että ammattitaitoinen ja luotettava poliisitoiminta ei ole itsestäänselvyys, vaan sen ylläpitäminen vaatii onnistunutta rekrytointia, kouluttamista, nykyaikaista lainsäädäntöä ja muita työvälineitä. Oleellisinta kaikessa on sitoutunut ja ammattitaitoinen henkilöstö. </p>
<p>Vuoden Poliisin valinta on kunnianosoitus palkitulle henkilölle itselleen mutta samalla se on laajemminkin viesti, arvostuksen osoitus ja kiitos rikostutkinnan parissa työskenteleville henkilöille. </p>
<p><strong>Minna Ketola</strong><br />
poliisiylitarkastaja, rikostorjunnan vastuualueen esimies<br />
Poliisihallitus</p>
<p><img alt="" data-fileentryid="187896860" src="https://poliisi.fi/documents/25235045/45963709/Vuoden-poliisi-Ismo-Ven%C3%A4l%C3%A4inen.jpg/79a49902-edfa-5c13-7d01-8c146b6f17fb?t=1699360651203" /></p>Timo Torvinen2023-11-08T09:00:00ZAnsvarsfullt på nätetAnna Rantanenhttps://poliisi.fi/c/blogs/find_entry?p_l_id=38684687&entryId=1836731522023-11-19T18:58:27Z2023-10-30T13:54:00Z<p>I oktober startade Europeiska unionens elfte cybersäkerhetsmånad (European Cyber Security Month). Då man pratar om cybersäkerhet glider diskussionen ofta in på hot som finns i nätmiljön, cyberbrottslighet och hur man kan skydda sig mot datasäkerhetsproblem. Termer, såsom hackning, kopplas lätt ihop med olaglig verksamhet och såväl medierna som myndigheterna varnar för olika slags nätbedrägerier. I polisens arbete framhävs av naturliga skäl förhindrande av kriminell verksamhet och polisen i Finland informerar gärna om hur viktigt datasäkerhet och ansvarfullt nätbeteende är. Dessutom finns det skäl att minnas att datatekniskt intresse i sig självt inte är av ondo, tvärtom. Datatekniskt kunnande är en viktig färdighet och i arbetslivet ökar hela tiden behovet av sådant kunnande. Polisen uppmanar alla att utveckla sina datatekniska färdigheter – huvudsaken är att det sker tryggt och säkert och inom de gränser som bestäms av lagen.</p>
<h2>Okunnighet kan göra att unga halkar in på en brottslig bana</h2>
<p>I statistiken över nätbrott framträder antalet cyberbrott som begås av unga och de som första gången gör sig skyldiga till databrott blir allt yngre. I internationell statistik är medelåldern för dem som första gången gör sig skyldiga till ett nätbrott 19 år, i Finland har så unga som 7-åringar åkt fast för kriminella handlingar i datanätet. Få av de barn eller unga som är intresserade av datateknik inleder sin IT-hobby för att begå brott. I bakgrunden finns ofta okunskap, nyfikenhet, vilja att testa sitt eget kunnande och å andra sidan bristfällig förståelse för hur man ska handla etiskt på nätet. Det kan till och med hända att en brottslig handling begås nästan av misstag, då det egna kunnandet ökar snabbare än insikten om vad handlingarna kan leda till. Också löften om lättförtjänta pengar, lättillgängliga och användbara verktyg och tjänster som är avsedda för brottslig verksamhet och föreställningen att det går att vara anonym på nätet, kan sänka tröskeln att begå ett cyberbrott.</p>
<p>Laglighetsfostran gällande nätbeteende kommer lätt i skymundan i diskussionerna. Att man inte får stjäla i en butik är självklart för de flesta, medan gränsen mellan laglig och olaglig verksamhet på nätet inte alltid är lika självklar. Ungas cyberbrottsspiral börjar ofta med lindrigare handlingar och den unga förstår kanske inte ens att det hen gör är ett brott. Att man till exempel utan tillstånd loggar in på kompisars konton på sociala medier för att läsa privata meddelanden eller utan tillstånd använder sin vårdnadshavares identifieringskoder för att ta bort ett Wilmameddelande där läraren skriver om en kvarsittning den unga fått, känns kanske inte allvarligt. Men det är dock fråga om brott. Dos-attacker på spelplattformer, dvs att en annan spelares spel eller spelplattformens funktion störs med överbelastningsattacker, kan i vissa kretsar vara så vanligt att det närmast uppfattas som oförargligt ofog och inte som en brottslig handling. Då brottet dessutom lätt kan begås med den egna datorn genom några knapptryck, förstår man kanske inte hur allvarlig handlingen är. Att polisen tar kontakt kan komma som en överraskning såväl för vårdnadshavaren som för den unga.</p>
<h2>Betydelsen av laglighetsfostran i cybervärlden framhävs</h2>
<p>Trots att den virtuella världen kan tyckas vara en egen fristående verklighet, gäller den verkliga världens lagar också på nätet. Diskussioner om ansvarsfullt beteende och gränserna för laglig verksamhet bör utvidgas och gälla också det som sker i datanät. Det är viktigt att berätta för barn och unga om tryggt och sakligt nätbeteende och var gränsen mellan lagliga och olagliga handlingar går. Det lönar sig att med unga diskutera de personliga gränserna, trygga mänskliga relationer och vad man ska göra om man på nätet råkar på störande eller ångestskapande beteende, såsom mobbning, bråk eller bedrägeriförsök. Det lönar sig att vara intresserad av en ung människas digitala liv på samma sätt som av annat som händer i den ungas liv. Det är viktigt att uppmuntra unga så att de för en trygg vuxen, vågar berätta om problem de stöter på också på nätet. Osakligt beteende kan vanligen anmälas med sidans egna rapporteringsverktyg och det går att hindra den som beter sig störande. Ibland kan det vara nödvändigt att lämna en anmälan om brott.</p>
<p>Förutom att unga har verktyg så att de kan identifiera risker och hot på nätet, är det viktigt att unga som är intresserade av datateknik själva förstår vad de får göra på nätet. Det lönar sig att stöda datatekniskt begåvade unga och hjälpa dem att utveckla sitt kunnande tryggt och etiskt och hitta positiva nätgemenskaper. Det är även viktigt att diskutera det rätta sättet att handla i situationer där den unga hittar en sårbarhet på exempelvis en sida eller applikation. Många sidor har en egen kanal för hur sårbarheter ska anmälas och det går alltid att anmäla en sådan sak till Cybersäkerhetscentret. Vissa sidor använder bug bounty-program och då kan man få en avsevärd ekonomisk ersättning om en upptäckt anmäls på korrekt sätt. Det är också bra att veta att det inte är ett brott att hitta en sårbarhet, medan utnyttjande av en sårbarhet kan få straffrättsliga påföljder.</p>
<p>Datatekniskt intresse är en fin sak och den digitala miljön erbjuder enorma mängder positiva möjligheter. Till exempel kan videospel utveckla många nyttiga färdigheter och på olika nätplattformar kan man hitta likasinnade kompisar överallt i världen. Vänskapsband som har knutits på nätet kan vara mycket viktiga för särskilt sådana unga som i sin kompiskrets inte har kompisar som delar deras intresse. Bristen på information och övervakning kan bli problematisk då den närmaste kretsen inte känner till vad den unga sysslar med på nätet, på samma sätt som i den verkliga världen. Det är därför viktigt att inkludera det som sker på nätet i vardagliga diskussioner och att öka medvetandet om datasäkerhet och tryggt nätbeteende. För detta finns det gott om användbart material på till exempel polisens, Cybersäkerhetscentrets och flera branschorganisationers sidor.</p>
<h2>Okunskap innebär inte att man slipper påföljder</h2>
<p>Brott som begås i cybermiljön får verkliga följder och beroende på hur allvarligt brottet är kan det hända att åtalsrätten för ett cyberbrott preskriberas först efter tio. Den brottsliga handlingen kan följa den unga långt in i framtiden också efter det att den unga själv redan har gått vidare. Även om man kanske inte själv förstår att det man gör är olagligt kan man dömas till straff eller bli tvungen att betala skadestånd.</p>
<p>Följden för ett cyberbrott kan bli till exempel:</p>
<ul>
<li><strong>Anteckning i straffregistret</strong>: Om man gör sig skyldig till brott kan i framtiden försvåra möjligheterna att få en praktik- eller arbetsplats och det kan utgöra ett hinder för att få arbete inom vissa branscher. Dessutom kan en straffregisteranteckning begränsa möjligheterna att resa till vissa länder eller göra det svårare att få till exempel studie- eller arbetsvisum. Bland annat till USA, Kanada och Australien går det vanligen inte att resa visumfritt med elektroniskt inresetillstånd (ESTA/ETA) om det finns en anteckning i straffregistret .</li>
<li><strong>Skadeståndsansvar</strong>: En ersättning för en skada kan stiga till tusentals euro och påverka framtidsplanerna flera år framåt. Om man inte kan betala skadestånd kan det leda till en kreditupplysningsanteckning, som i framtiden kan försvåra möjligheterna att få bostad eller jobb inom vissa branscher. Även under 15-åringar är skyldiga att betala ersättning för skada de orsakat.</li>
<li><strong>Dom</strong>: För ett brott kan man dömas till bötes- eller fängelsestraff.</li>
<li><strong>Förlust av utrustning</strong>: De hjälpmedel som använts för att begå brottet, t.ex. en telefon, dator eller tablett, kan beslagtas och dömas förverkade till staten.</li>
</ul>
<p>Inte heller skadan nätbrottsoffer orsakas ska underskattas. Då man är verksam på nätet kan det hända att man glömmer att offret för brottet är en verklig människa. Följderna av brottet kan dock bli mycket verkliga för offret också i den verkliga världen. Följderna kan för enskilda människor eller företag variera mellan ekonomiska skador och psykiskt lidande och allvarliga skador som påverkar hela samhället, där prislappen kan bli flera miljoner.</p>
<h2>Mot en bättre digital morgondag</h2>
<p>Datatekniskt kunnande är en viktig färdighet, vars betydelse sannolikt bara kommer att öka i framtiden. IT-branschen behöver kunniga människor och en ung människas datatekniska hobby kan i framtiden bli en lysande plattform för en karriär inom IT-branschen. Det finns nästan gränslösa möjligheter, allt från cybersäkerhetsbranschen till videospelsindustrin, arbetsbeskrivningarna kan variera från kodning till grafisk planering eller exempelvis brottsutredning. För utvecklande av den egna kompetensen finns det massor av lagliga möjligheter, som inte bleknar i jämförelse med olaglig verksamhet. Även föremålet för det egna intresset kan ändras i takt med att det egna kunnandet utvecklas och IT-branschen kan erbjuda massor av alternativ så att det egna kunnandet kan riktas utgående från ens egna intressen.</p>
<p>Att omfatta en ansvarsfull verksamhetsmiljö är en viktig del av utvecklingen till en IT-sakkunnig. Det är viktigt att stöda barns och ungas datatekniska intresse genom att styra unga så att de utvecklar och utnyttjar sitt kunnande på ett etiskt sätt. Den här uppgiften ska inte skötas endast av polisen och föräldrarna, utan är en uppgift för hela samhället.</p>
<p>Centralkriminalpolisens projekt Cybercrime Exit är en del av polisens förebyggande specialverksamhet med syfte att förhindra att unga gör sig skyldiga till allvarlig IT-relaterade brott, att avbryta en påbörjat cyberbrottsbrottsspiral och som en del av Exit-verksamheten stöda ungdomar som vill ta sig ur ett brottsligt levnadssätt. Målgrupp för projektet är 12–25-åringar, som har begått ett IT-relaterat brott eller riskerar att göra sig skyldiga till allvarliga IT-relaterade brott. I centrum för verksamheten finns cyberbrott, som sker i eller riktas mot datanät eller datasystem och inte kan begås utan dessa (eng. cyberdependet crime), till exempel dataintrång och överbelastningsattacker som stör olika tjänster.</p>
<p>Typiskt för cyberbrott är att de ofta är förberedande brott eller brott som hör samman med brott av annan typ. Utgångspunkten för Cybercrime Exit-verksamheten är att erbjuda information om lagstiftning om IT-brott, att man lär sig känna igen laglig och olaglig verksamhet och möjligheter att utveckla och utnyttja sitt IT- och datasystemskunnande för laglig verksamhet.</p>
<p>Ytterligare information:<br />
Inspektör Sari Latomaa<br />
Projektchef Aki Somerkallio<br />
Cybercrime Exit - bekämpning av ungas nätbrottslighet<br />
www.poliisi.fi/cybercrime-exit<br />
cybercrime.exit.krp@poliisi.fi<br />
@Kyberkeskus</p>
<p>*Bestämmelser om straffregister varierar från land till land. Till exempel godkänner Australien inte ETA för personer som har en dom som är längre än 12 månader, oberoende av om straffet redan har avtjänats.</p>
<p><img data-fileentryid="90832237" src="https://poliisi.fi/documents/portlet_file_entry/25235045/Miekkalogi-blogiin.jpg/bd878bf4-1dd2-3bf0-ea88-971ae65c4a40" /></p>Anna Rantanen2023-10-30T13:54:00ZVastuullisesti verkossaAnna Rantanenhttps://poliisi.fi/c/blogs/find_entry?p_l_id=38684687&entryId=1836702982023-11-17T09:59:29Z2023-10-30T13:17:00Z<p>Lokakuu käynnisti yhdennentoista Euroopan unionin kyberturvallisuuskuukauden (European Cyber Security Month). Kyberturvallisuudesta puhuttaessa keskustelu kääntyy usein verkkoympäristön uhkiin, kyberrikollisuuteen ja tietoturvaongelmilta suojautumiseen. Termit, kuten hakkerointi, yhdistetään helposti laittomaan toimintaan, ja erilaisista nettihuijauksista varoittelevat niin media kuin viranomaisetkin. Poliisin työssä rikollisen toiminnan ennalta estäminen luonnollisesti korostuu, ja Suomen poliisi haluaakin viestiä tietoturvan ja vastuullisen verkkokäyttäytymisen merkityksestä. Tämän lisäksi on kuitenkin tarpeellista muistaa, ettei tietotekninen kiinnostus itsessään ole pahasta, päinvastoin. Tietotekninen osaaminen on tärkeä taito, jonka tarve työelämässä on jatkuvassa kasvussa. Poliisi kannustaakin kehittämään tietoteknisiä taitoja – kunhan sen tekee turvallisesti ja lain määräämissä rajoissa.</p>
<h2>Tietämättömyys voi ajaa nuoren rikolliselle polulle</h2>
<p>Verkkorikostilastoissa nuorten tekemien kyberrikosten määrä korostuu, ja tietoverkkorikoksiin syyllistyvät ensikertalaiset ovat yhä nuorempia. Kansainvälisellä tasolla ensikertaa kyberrikokseen syyllistyvän keskimääräinen ikä on 19 vuotta, ja Suomessa jopa 7-vuotiaita on jäänyt kiinni rikollisista teoista tietoverkossa. Harva tietotekniikasta kiinnostunut lapsi tai nuori kuitenkaan aloittaa IT-harrastuksen tarkoituksenaan tehdä rikoksia. Taustalla on usein tietämättömyyttä, uteliaisuutta, halu testata omia taitojaan ja toisaalta puutteellinen ymmärrys eettisestä verkossa toimimisesta. Rikolliseen tekoon on mahdollista ajautua melkeinpä vahingossa, omien taitojen kasvaessa nopeammin kuin ymmärrys tekojen seurauksista. Myös lupaukset helposta rahasta, rikolliseen toimintaan tarkoitettujen työkalujen ja palvelujen vaivaton saatavuus ja käyttö sekä mielikuva verkossa toimimisen anonymiteetistä voivat madaltaa kynnystä tehdä kyberrikoksia.</p>
<p>Verkkokäyttäytymistä koskeva laillisuuskasvatus jää helposti keskusteluissa vähemmälle. Monelle on selvää, ettei kaupasta saa varastaa, mutta laillisen ja laittoman toiminnan rajaa verkossa ei välttämättä tunnisteta yhtä selkeästi. Nuoren kyberrikoskierre alkaakin usein lievemmistä teoista, joiden nuori ei ehkä edes ymmärrä olevan rikoksia. Esimerkiksi se, että kirjautuu luvatta kaverin some-tilille lukemaan yksityisviestejä tai käy oikeudetta huoltajan tunnuksilla poistamassa Wilmasta opettajan lähettämän viestin jälki-istunnosta, ei ehkä tunnu vakavalta. Kyseessä on kuitenkin rikos. Myös pelialustoilla "dossaaminen", eli toisen pelaajan tai pelialustan toiminnan häiritseminen palvelunestohyökkäyksellä, saattaa tietyissä piireissä olla niin yleistä, että sen ajatellaan olevan lähinnä harmitonta kiusantekoa, ei rikollista toimintaa. Kun rikos on vielä mahdollista tehdä helposti omalta koneelta muutamaa nappia painamalla, ei teon vakavuutta aina ymmärretä. Poliisin yhteydenotto saattaakin tulla yllätyksenä paitsi huoltajille myös nuorelle itselleen.</p>
<h2>Laillisuuskasvatuksen merkitys kybermaailmassa korostuu</h2>
<p>Vaikka virtuaalimaailma saattaa tuntua omalta erilliseltä todellisuudeltaan, reaalimaailman lait pätevät myös verkossa. Keskustelu vastuullisesta käyttäytymisestä ja laillisen toiminnan rajoista tuleekin ulottaa koskemaan myös tietoverkoissa toimimista. Lasta ja nuorta on tärkeää opastaa turvallisesta ja asiallisesta netinkäytöstä ja kertoa, missä menevät laillisen ja laittoman toiminnan rajat. Nuoren kanssa on hyvä keskustella henkilökohtaisista rajoista, turvallisista ihmissuhteista ja miten toimia, jos kohtaa verkossa häiritsevää tai ahdistavaa käyttäytymistä, kuten kiusaamista, häiriköintiä tai huijausyrityksiä. Nuoren digitaalista elämää kohtaan kannattaa osoittaa kiinnostusta siinä missä muihinkin elämän tapahtumiin. Nuorta on tärkeää rohkaista kertomaan myös netissä kohtaamistaan ongelmista turvalliselle aikuiselle. Asiattomasta käyttäytymisestä voi usein ilmoittaa käyttämällä sivuston omaa raportointityökalua ja häiriköijän voi estää. Tietyissä tilanteissa myös rikosilmoituksen tekeminen voi tulla kysymykseen.</p>
<p>Sen lisäksi, että nuorella on työkaluja riskien ja uhkien tunnistamiseen verkossa on toisaalta tärkeää, että tietotekniikasta kiinnostunut nuori itse ymmärtää, miten hänen on sallittua netissä toimia. Tietoteknisesti lahjakasta nuorta kannattaa tukea ja opastaa kehittämään taitojaan turvallisesti ja eettisesti sekä ohjata positiivisten verkkoyhteisöjen pariin. Tärkeää on myös keskustella oikeista toimitavoista tilanteissa, joissa nuori vaikkapa löytää sivustolta tai sovelluksesta haavoittuvuuden. Useilla sivustoilla on oma kanavansa haavoittuvuuksista ilmoittamiseen, ja ilmoituksen voi aina tehdä myös Kyberturvallisuuskeskukselle. Jotkut sivustot käyttävät bug bounty -ohjelmia, jolloin löydöksen asianmukaisesta ilmoittamisesta saattaa saada mittavaakin rahallista korvausta. On myös hyvä tiedostaa, että pelkkä haavoittuvuuden löytäminen ei ole rikos, mutta haavoittuvuuden hyödyntäminen voi johtaa rikosoikeudellisiin seuraamuksiin.</p>
<p>Tietotekninen kiinnostus on hieno juttu, ja digiympäristö tarjoaa valtavasti positiivisia mahdollisuuksia. Esimerkiksi videopelit voivat kehittää monia hyödyllisiä taitoja, ja erilaisilta verkkoalustoilta on mahdollista löytää samanhenkisiä kavereita ympäri maailmaa. Verkossa muodostetut kaverisuhteet voivat olla hyvinkin tärkeitä etenkin nuorille, joiden lähipiiristä ei löydy samoista asioista kiinnostuneita kavereita. Ongelmalliseksi usein muodostuu tiedon ja valvonnan puute, kun nuoren verkkotoiminta ei ole lähipiirin tiedossa samalla tavalla kuin käyttäytyminen reaalimaailmassa. Tärkeää onkin sisällyttää netissä toimiminen osaksi arkisia keskusteluja ja lisätä tietoisuuttaan tietoturvasta ja turvallisesta verkkokäyttäytymisestä. Tähän on tarjolla runsaasti hyviä materiaaleja esimerkiksi poliisin, Kyberturvallisuuskeskuksen ja useiden alan järjestöjen sivuilla.</p>
<h2>Tietämättömyys ei poista seurauksia</h2>
<p>Kyberympäristössä tehdyllä rikoksella on todellisia seurauksia, ja rikoksen vakavuudesta riippuen kyberrikoksen syyteoikeus voi vanhentua vasta kymmenenkin vuoden päästä. Rikollinen teko saattaakin seurata nuorta pitkälle tulevaisuuteen, sittenkin kun nuori itse on jo jättänyt asian taakseen. Rikosoikeudelliseen-, tai vahingonkorvausvastuuseen voi joutua silloinkin, kun ei ehkä ole ymmärtänyt toiminnan olleen laitonta.</p>
<p>Kyberrikokseen syyllistymisestä voi seurata muun muassa:</p>
<ul>
<li><strong>Rikosrekisterimerkintä</strong>: Rikokseen syyllistyminen voi hankaloittaa harjoittelu- tai työpaikan saamista tulevaisuudessa ja olla este tietyille aloille työllistymiselle. Lisäksi rikosrekisteri voi rajoittaa mahdollisuuksia matkustaa joihinkin maihin ja hankaloittaa esimerkiksi opiskelu- tai työviisumin saamista. Esimerkiksi Yhdysvaltoihin, Kanadaan tai Australiaan ei yleensä ole mahdollista matkustaa viisumivapaasti sähköisellä matkustusluvalla (ESTA/ETA), jos sinulla on rikosrekisterimerkintä*.</li>
<li><strong>Vahingonkorvausvastuu</strong>: Vahingonkorvaukset voivat kasvaa tuhansiin euroihin ja vaikuttaa tulevaisuudensuunnitelmiin useiden vuosien ajan. Kykenemättömyys maksaa vahingonkorvauksia voi myös johtaa luottotietomerkintään, mikä voi hankaloittaa esimerkiksi asunnon saamista tai tietyille aloille työllistymistä tulevaisuudessa. Myös alle 15-vuotias on velvollinen korvaamaan aiheuttamansa vahingon.</li>
<li><strong>Tuomio</strong>: Rikoksesta voi seurata sakko- tai vankeusrangaistus. </li>
<li><strong>Laitteiden menetys</strong>: Rikoksentekoväline, esimerkiksi puhelin, tietokone tai tabletti voidaan takavarikoida ja tuomita valtiolle menetetyksi.</li>
</ul>
<p>Verkkorikoksen uhrille aiheutuvaa haittaa ei myöskään pidä vähätellä. Verkossa toimiessa saattaa joskus unohtua, että rikoksen uhrina on todellinen ihminen. Uhrille rikoksen seuraukset kuitenkin ovat hyvin todellisia myös reaalimaailmassa. Seuraukset voivat vaihdella yksittäiselle henkilölle tai yritykselle aiheutuvasta taloudellisesta vahingosta ja henkisestä kärsimyksestä koko yhteiskuntaan vaikuttavaan vakavaa haittaan, jonka hintalappu saattaa kohota jopa miljooniin.</p>
<h2>Kohti parempaa digihuomista</h2>
<p>Tietotekninen osaaminen on tärkeä taito, jonka merkitys tulee todennäköisesti vain kasvamaan tulevaisuudessa. Tietotekniikan alalle tarvitaan osaajia, ja nuoren tietotekninen harrastus voi toimia loistavana pohjana IT-uralle tulevaisuudessa. Mahdollisuuksia on valtavasti aina kyberturvallisuusalalta videopeliteollisuuteen, ja työnkuvat voivat vaihdella koodaamisesta graafiseen suunnitteluun tai vaikkapa rikostutkintaan. Omien taitojen kehittämiseen on tarjolla valtavasti laillisia mahdollisuuksia, jotka eivät kalpene laittoman toiminnan rinnalla. Myös omat kiinnostuksen kohteet voivat muuttua taitojen kehittymisen myötä ja tietotekniikan alalla riittääkin vaihtoehtoja suunnata osaamistaan juuri itselle mielenkiintoisiin asioihin.</p>
<p>Vastuullisen toimintakulttuurin omaksuminen on keskeinen osa IT-ammattilaiseksi kasvua. Tärkeää onkin tukea lasten ja nuorten tietotekniikan kiinnostusta ohjaamalla nuorta kehittämään ja hyödyntämään taitojaan eettisesti. Tämä tehtävä ei kuulu pelkästään poliisille tai kasvattajille, vaan koko yhteiskunnalle.</p>
<p>Keskusrikospoliisin Cybercrime Exit -hankkeessa tehdään poliisin ennalta estävää erityistoimintaa, jonka tavoitteena on ennaltaehkäistä nuorten vakavaa tietoverkkorikollisuutta, katkaista alkanut kyberrikosrikoskierre sekä tukea rikollisesta elämäntavasta irtautuvia nuoria osana Exit-toimintaa. Hankkeen kohderyhmänä ovat noin 12–25-vuotiaat, jotka ovat tehneet tietoverkkorikoksen tai ovat vaarassa syyllistyä vakaviin tietoverkkorikoksiin. Toiminnan keskiössä ovat kyberrikokset, jotka sijoittuvat ja kohdistuvat tietoverkkoon tai tietojärjestelmiin, eivätkä ole näistä irrallaan toteutettavissa (eng. cyber-dependent crime). Tällaisia tekoja voivat olla esimerkiksi tietomurrot sekä erilaiset palvelua häiritsevät palvelunestohyökkäykset.</p>
<p>Tyypillistä kyberrikoksille on, että ne toimivat usein valmistelevina tai liitännäisrikoksina erilaisille muille rikoksille. Cybercrime Exit -toiminnan lähtökohtana on tarjota tietoa verkkorikoksiin liittyvästä lainsäädännöstä, laillisen ja laittoman toiminnan tunnistamisesta sekä mahdollisuuksista kehittää ja hyödyntää tietoverkko- ja tietojärjestelmäosaamista laillisessa toiminnassa.</p>
<p>Lisätietoja aiheesta:<br />
Tarkastaja Sari Latomaa<br />
Projektipäällikkö Aki Somerkallio<br />
Cybercrime Exit -nuorten verkkorikollisuuden torjunta<br />
www.poliisi.fi/cybercrime-exit<br />
cybercrime.exit.krp@poliisi.fi<br />
@Kyberkeskus</p>
<p>*Rikosrekisteriä koskevat säännökset vaihtelevat maittain. Esimerkiksi Australia ei salli ETA:n käyttämistä henkilöille, joilla on yli 12 kuukauden rikostuomio, riippumatta siitä onko rangaistus jo suoritettu.</p>
<p><em>Blogi on julkaistu osana Euroopan Unionin kyberturvallisuuskuukautta (Cyber Security Month).</em></p>
<p><img data-fileentryid="90832237" src="https://poliisi.fi/documents/portlet_file_entry/25235045/Miekkalogi-blogiin.jpg/bd878bf4-1dd2-3bf0-ea88-971ae65c4a40" /></p>
<p> </p>Anna Rantanen2023-10-30T13:17:00ZDiscussion on criminal phenomena – a balancing act with words and expressionsTimo Torvinenhttps://poliisi.fi/c/blogs/find_entry?p_l_id=38684687&entryId=1780995632023-09-18T11:37:02Z2023-09-18T11:36:00Z<p>Last week, the Orpo Cabinet published the Government statement to Parliament on promoting equality, gender equality and non-discrimination in Finnish society. The statement underlines that historically, Finland’s strength has been that we have always been able to talk with one another about difficult subjects and to find common ground. Words change the world, and especially when the words are spoken by <a href="https://polamk.fi/-/suomalaisten-luottamus-poliisiin-on-pysynyt-vahvana" rel="noopener noreferrer" target="_blank">the Finnish Police</a> (Finns' trust in the police has remained strong, in Finnish only), they will impact our conception of society, security and safety. It is therefore important to think ahead what we say, pondering on the kind of message our actions send. </p>
<p>As concerns the operation of the Police, this is a constant balancing act. When the Police speaks about crime or various actor groups, be it the young perpetrators of serious crimes or street gang members of immigrant background, the phenomenon is real and worrisome from the Police point of view and calls for intervention. The information about criminality is available in the <a href="https://poliisi.fi/operational-environment-and-statistics" rel="noopener noreferrer" target="">background of policing</a> and can be consulted by all interested parties.</p>
<p>The Police does not want its observations about criminality to be used to label groups of people but it is neither honest to be silent about the facts – nor is it sustainable from the administrative transparency perspective. Decision-making needs the support of information but it is equally necessary to speak about facts and issues to the general public to maintain their trust; people need to trust that the Police is paying attention to the societal developments and intervening with crime.</p>
<p>When a crime is committed, the perpetrator’s background is not significant; the pretrial investigation process is exactly the same. This summer, the Police had to intervene with the spreading in the web of videos which were evidence of cases that had already passed to the prosecutor for the consideration of charges. This is not a question of hushing up the background of the perpetrators – it is about the crime victims’ right to privacy and avoiding that humiliating material on them would be distributed in the web. </p>
<p>Since the Police as the pretrial investigation authority is the final actor, our aim is to give a wakeup call to the society at large to take action already long before the social vulnerability manifests itself as crime. We know that marginalisation is one of the significant factors affecting the increase of crime, and therefore it is the Police’s wish that when we highlight certain issues, we as society understand what can follow in cases where someone loses track and falls.</p>
<p>One element in the discussion on racism was to ask whether an act needs to qualify as crime to be defined a racist act. Investigation of crime is included in the powers of the Police. One of the issues to be clarified in pretrial investigation is to find the motive of the act in question. If it is possible to show that there was a racist motivation for the action, the public prosecutor can request a more severe punishment than normal – since the year 2004, the racist motive can be seen, as a premise, aggravating circumstances for any type of crime. Surely enough, expressing racist ideas can, as such, fulfil the essential elements of an offence, for example in cases of defamation or ethnic agitation. </p>
<p>The Police has also participated <a href="https://poliisi.fi/en/blog/-/blogs/keeping-everyone-safe-at-all-times" rel="noopener noreferrer">in discussions</a>, partly as comments to acts and events elsewhere in the world – such as the black lives matter movement – while there have also been needs to assess the <a href="https://poliisi.fi/en/-/national-police-board-issued-further-recommendations-to-prevent-discrimination-in-police-operations" rel="noopener noreferrer">Police’s own actions</a>. At least in the Police, this discussion has encouraged us to remember the core significance of the trust and confidence in the Police operations. </p>
<p>The Finnish Police still enjoys a world record level of trust, 91 percent among the population. As of the year 1999, the regularly performed Police barometer has allowed us to look at the Finnish people’s views on our policing work. According to the latest edition of the barometer, the trust in the Police has remained generally strong. The main reasons for this trust were, according to the respondents, their experience of a matter-of-fact mode of operation, justice and rightness. Maintaining the trust calls for securing everyone, irrespective of their gender, age, ethic or national origin, citizenship, language, religion or beliefs, opinions, disability, health or sexual orientation.</p>
<p>We as an organisation are all committed to maintain this trust.</p>
<p><strong>Sanna Heikinheimo</strong><br />
Deputy National Police Commissioner<br />
National Police Board<br />
X: @S_Heikinheimo</p>
<p><img alt="Two police officers in blue uniforms, the female police officer facing the camera, the red-bearded male police officer with his back to the camera. In the background, the city's colorful advertising lights." data-fileentryid="176577056" src="https://poliisi.fi/documents/portlet_file_entry/25235045/Helsingin-poliisipartio.jpg/90fb35c2-c764-1238-f549-72308a65f98e" /></p>Timo Torvinen2023-09-18T11:36:00ZBalansgång när vi talar om brottsfenomenTimo Torvinenhttps://poliisi.fi/c/blogs/find_entry?p_l_id=38684687&entryId=1780988262023-09-18T11:38:41Z2023-09-18T11:21:00Z<p>Regeringen publicerade förra veckan ett meddelande om främjande av likabehandling, jämställdhet och icke-diskriminering i det finländska samhället. I meddelandet konstateras att det finländska samhällets styrka traditionellt har varit att vi har kunnat tala om svåra frågor och till slut nått samförstånd. Ord förändrar världen, och särskilt när de uttalas av <a href="https://polamk.fi/-/suomalaisten-luottamus-poliisiin-on-pysynyt-vahvana?languageId=sv_SE" rel="noopener noreferrer" target="_blank">en betrodd institution</a>, såsom den finska polisen, påverkar det vår uppfattning om samhället och säkerheten. Det är därför det gäller att noga överväga vad man säger och vilken typ av budskap handlingarna skickar. </p>
<p>När det gäller polisens verksamhet handlar det om att hela tiden leta efter en balans. När polisen talar om brottslighet eller olika grupper av gärningsmän, oavsett om det rör sig om ungdomar som gjort sig skyldiga till allvarliga brott eller gatugäng med invandrarbakgrund, är fenomenet för polisen verkligt, oroväckande och kräver ett ingripande. Information om brottslighet utgör <a href="https://poliisi.fi/operativ-miljo-och-statistik" rel="noopener noreferrer" target="">bakgrunden för polisarbete</a> – och vem som helst kan bekanta sig med den informationen.</p>
<p>Polisen vill inte att dess iakttagelser om brottslighet ska användas för att stämpla grupper av människor, men det är inte heller ärligt eller hållbart med tanke på öppenhetsprincipen i förvaltningen att tiga om fakta. Beslutsfattandet kräver information som stöd, men det är nödvändigt att berätta om saker även av den orsaken att människor, för att kunna lita på polisen också måste kunna lita på att vi i vår verksamhet beaktar vad som händer i samhället och ingriper i brott.</p>
<p>När det inträffar ett brott spelar gärningsmannens bakgrund inte någon roll; förundersökningsprocessen är exakt likadan. Under sommaren ingrep polisen i spridning på nätet av videor som utgjorde bevis i brottmål som var föremål för förundersökning eller som redan gått vidare till åtalsprövning. Det handlar inte om att tysta ner gärningsmännens bakgrund – det handlar om brottsoffrens rätt till integritet och att material som förödmjukar dem inte ska cirkulera på nätet.</p>
<p>Eftersom polisen i egenskap av förundersökningsmyndighet är den sista aktören, är det vårt mål att väcka upp det övriga samhället att vidta åtgärder redan långt innan utsatthet tar sig uttryck i brott. Vi vet att till exempel marginalisering är en faktor som på ett betydande sätt bidrar till att öka brottslighet, därför hoppas polisen att vi som samhälle genom de teman vi lyft fram ska kunna inse vad en sådan utveckling leder till där någon "hamnar utanför".</p>
<p>Ett inslag i rasismdebatten har varit diskussionen om huruvida en handling måste vara ett brott för att utgöra rasism. Det hör till polisens uppgiftsområde att utreda brott. En av de saker som ska utredas i förundersökningen är motivet till gärningen. Om motivet kan bevisas ha varit rasistiskt kan åklagaren yrka på ett strängare straff än sedvanligt – sedan 2004 har ett rasistiskt motiv för brottet således kunnat utgöra en grund för att skärpa straffet för i princip vilket brott som helst. Naturligtvis kan manifestation av rasistiskt tänkande i sig också uppfylla brottsrekvisiten, vilket till exempel kan vara fallet med ärekränkning eller hets mot folkgrupp. </p>
<p>Under de senaste åren har <a href="https://poliisi.fi/sv/blogg/-/blogs/polisen-tryggar-alla-i-alla-tider" rel="noopener noreferrer">rasism och diskriminering också diskuterats</a> när det gäller polisen, dels som en kommentar till handlingar som skett på andra håll i världen, såsom rörelsen Black Lives Matter, dels för att utvärdera den <a href="https://poliisi.fi/sv/-/polisstyrelsen-utfardade-ytterligare-rekommendationer-for-att-forhindra-diskriminering-inom-polisverksamhet" rel="noopener noreferrer">finska polisens verksamhet</a>. Åtminstone när det gäller polisen har denna diskussion uppmuntrat oss att komma ihåg den centrala betydelsen av förtroendet gentemot polisens arbete. </p>
<p>Förtroendet för den finländska polisen är fortfarande på världsrekordnivå, 91 procent. Finländarnas synpunkter om polisverksamheten har granskats ända sedan 1999 med hjälp av polisbarometern som genomförs regelbundet. Enligt den senaste barometern har förtroendet för polisen generellt varit starkt. Enligt dem som svarade var de viktigaste orsakerna till förtroendet upplevelsen av korrekt beteende och rättvisa. För att upprätthålla förtroendet måste vi skydda alla, oavsett deras kön, ålder, etniska eller nationella ursprung, nationalitet, språk, religion och övertygelse, åsikt, funktionsnedsättning, hälsa eller sexuella läggning.</p>
<p>Som organisation har vi förbundit oss att upprätthålla detta förtroende.</p>
<p><strong>Sanna Heikinheimo</strong><br />
polisdirektör<br />
Polisstyrelsen<br />
X: @S_Heikinheimo<br />
<br />
<img alt="Två poliser i blå overall, den kvinnliga polisen vänd mot kameran, den rödskäggige manlige polisen med ryggen mot kameran. I bakgrunden lyser stadens färgglada reklamljus." data-fileentryid="176577056" src="https://poliisi.fi/documents/portlet_file_entry/25235045/Helsingin-poliisipartio.jpg/90fb35c2-c764-1238-f549-72308a65f98e" /></p>Timo Torvinen2023-09-18T11:21:00ZTasapainoilua rikosilmiöistä puhuttaessaTimo Torvinenhttps://poliisi.fi/c/blogs/find_entry?p_l_id=38684687&entryId=1765757862023-09-12T07:00:33Z2023-09-12T07:00:00Z<p>Hallitus julkaisi viime viikolla tiedonannon yhdenvertaisuuden, tasa-arvon ja syrjimättömyyden edistämisestä suomalaisessa yhteiskunnassa. Tiedonannossa todetaan, kuinka suomalaisen yhteiskunnan vahvuus on perinteisesti ollut siinä, että olemme pystyneet puhumaan myös vaikeista asioista ja lopulta löytäneet yhteisen sävelen. Sanat muuttavat maailmaa ja erityisesti kun sanojana on <a href="https://polamk.fi/-/suomalaisten-luottamus-poliisiin-on-pysynyt-vahvana" target="_blank">luotettu instituutio</a>, kuten suomalainen poliisi, sillä on vaikutusta käsityksiimme yhteiskunnasta ja turvallisuudesta. Siksi onkin tarkoin punnittava, mitä sanoo, sekä sitä, millaisen viestin teot lähettävät.</p>
<p>Poliisin toiminnan kohdalla kyse onkin jatkuvasta tasapainon hakemisesta. Kun poliisi puhuu rikollisuudesta tai erilaisista tekijäryhmistä, olivatpa kyseessä vakaviin rikoksiin syyllistyneet nuoret tai vaikkapa maahanmuuttajataustaiset katujengiläiset, ilmiö on poliisin näkökulmasta todellinen, huolta herättävä ja puuttumista edellyttävä. Tieto rikollisuudesta on <a href="https://poliisi.fi/toimintaymparisto-ja-tilastot" target="">poliisitoiminnan taustalla</a> – ja kenen tahansa tutustuttavissa.</p>
<p>Poliisi ei tahdo, että sen rikollisuudesta tekemiä huomioita käytetään ihmisryhmien leimaamiseen, mutta toisaalta ei ole rehellistä tai hallinnon avoimuusperiaatteen kannalta kestävää vaieta faktoista. Päätöksenteko vaatii tuekseen tietoa, mutta asioista pitää kertoa myös siksi, että voidakseen luottaa poliisiin ihmisten tulee kyetä luottaa, että huomioimme toiminnassamme, mitä yhteiskunnassa on meneillään ja puutumme rikoksiin.</p>
<p>Kun rikos tapahtuu, tekijän taustalla ei ole merkitystä; esitutkintaprosessi on täsmälleen samanlainen. Kesällä poliisi puuttui esitutkinnassa olevien tai jo syyteharkintaan siirtyneiden rikostapausten todistusaineistona käytettyjen videoiden levittämisen verkossa. Rikoksentekijöiden taustan hyssyttelystä ei ole kyse – on kyse rikoksen uhrien oikeudesta yksityisyyteen ja siihen, ettei heitä nöyryyttävää materiaalia liiku verkossa.</p>
<p>Koska poliisi on esitutkintaviranomaisena vasta viimesijainen toimija, meidän pyrkimyksenämme on herätellä muuta yhteiskuntaa ryhtymään toimenpiteisiin jo kauan ennen kuin huono-osaisuus ilmenee rikoksena. Tiedämme, että esimerkiksi syrjäytyminen on merkittävä rikollisuutta lisäävä tekijä, siksi poliisin toiveena onkin, että esiin nostamiemme teemojen kautta huomaamme yhteiskuntana, mihin johtaa sellainen kehitys, jossa joku ”putoaa kelkasta”.</p>
<p>Rasismikeskustelun yksi elementti on ollut se, täytyykö teon olla rikos ollakseen rasismia. Poliisin toimivaltaan kuuluu selvittää rikoksia. Eräs esitutkinnassa selvitettävistä asioista on teon motiivi. Mikäli motiivin voidaan osoittaa olleen rasistinen, voi syyttäjä vaatia tavanomaista ankarampaa rangaistusta – vuodesta 2004 alkaen rikoksen rasistinen motiivi on siis voinut olla tuomion koventamisperuste lähtökohtaisesti minkä tahansa rikoksen osalta. Toki rasistisen ajattelun ilmentäminen itsessään voi myös täyttää rikoksen tunnusmerkistön, kuten voi olla vaikkapa kunnianloukkauksen tai kansanryhmää vastaan kiihottamisen kohdalla. </p>
<p>Myös poliisin osalta on viime vuosina käyty <a href="https://poliisi.fi/blogi/-/blogs/kaikkien-turvaaja-kaikkina-aikoina">rasismi- ja syrjintäkeskustelua</a>, osin kommenttina muualla maailmassa tapahtuneisiin tekoihin, kuten black lives matter -liikehdintään, osin taas arvioitavaksi on noussut <a href="https://poliisi.fi/-/poliisihallitus-antoi-jatkosuosituksia-syrjinnan-estamiseksi-poliisitoiminnassa">suomalaisen poliisin toiminta</a>. Ainakin poliisin osalta tämä keskustelu on kannustanut meitä muistamaan poliisin toimintaa kohtaan koetun luottamuksen keskeisen merkityksen. </p>
<p>Luottamus suomalaiseen poliisiin on yhä maailmanennätysluokkaa, 91 prosenttia. Säännönmukaisesti toteutettavan poliisibarometrin avulla on vuodesta 1999 alkaen tarkasteltu suomalaisten näkemyksiä poliisitoiminnasta. Luottamus poliisiin on viimeisimmän barometrin mukaan säilynyt yleisesti vahvana. Tärkeimpiä syitä luottamukselle oli vastaajien mukaan kokemus asiallisesta toimintatavasta ja oikeudenmukaisuudesta. Luottamuksen ylläpitäminen edellyttää, että turvaamme jokaista riippumatta heidän sukupuolestaan, iästään, etnisestä tai kansallisesta alkuperästään, kansalaisuudestaan, kielestään, uskonnostaan ja vakaumuksestaan, mielipiteestään, vammastaan, terveydentilastaan tai seksuaalisesta suuntautumisestaan.</p>
<p>Tämän luottamuksen säilyttämiseen olemme sitoutuneet koko organisaationa.</p>
<p><strong>Sanna Heikinheimo</strong><br />
poliisijohtaja<br />
Poliisihallitus<br />
X: @S_Heikinheimo</p>
<p><img alt="Kaksi poliisia sinisissä kenttähaalareissa, naispoliisi kasvot kameraan. Taustalla kaupungin värikkäät mainosvalot." data-fileentryid="176577056" src="https://poliisi.fi/documents/portlet_file_entry/25235045/Helsingin-poliisipartio.jpg/90fb35c2-c764-1238-f549-72308a65f98e" /></p>Timo Torvinen2023-09-12T07:00:00ZMeasurement errors – a challenge in police crime statisticsTimo Torvinenhttps://poliisi.fi/c/blogs/find_entry?p_l_id=38684687&entryId=1745227492023-08-28T11:05:58Z2023-08-28T11:00:00Z<p>The volume of crimes in the statistics, i.e. the police recorded criminality, may be influenced by the volume of control, among other factors. If in a certain area the volume of a particular type of criminality changes, this is not necessarily a consequence of a corresponding change in the underlying factors of such crime.</p>
<p>The police becomes aware of a small and varying part of crime (with the exception of homicides). There may be many reasons for the police not becoming aware of an offence, such as the efficiency of control as well as the propensity of the victims – or people in general – to report crime to the police. This propensity to report has sometimes been described with the term tolerance limit. The limit varies both by category of crime and in time. Today, the propensity to report – and its increase rather than its decrease – is influenced by factors such as crime news and public attention awarded to individual cases, the social media, increased self-centredness and the more marked emphasis of criminal law in society. People are more susceptible to report various events as crime to the police when they feel that their objects of legal protection have been violated. It may also be the contrary – that the crime passes unnoticed. This may also take place in information network crimes or negligent traffic violations where not even the perpetrator is aware of a crime being committed.</p>
<p>If the authorities do not register, for a reason or other, a case reported to them, it remains hidden criminality. A crime may sometimes be registered but the perpetrator not – if the culpable party is never detected. The reported crime is a registered offence but the perpetrator remains hidden. The share of hidden criminality never entering the statistic may constitute even a considerable volume in so-called mass criminality, such as in usual violent and property crimes. Increased urbanisation, changes in people’s tolerance and resources of the authorities influence the share of registered crime of the entire crime volumes. For example, changes in traffic enforcement have a strong correlation with the volume of traffic offences in the statistics. Also, international studies have shown that the everyday recording practices of the police are heterogenous. There may be geographical differences within and between police departments.</p>
<p>As is well known, the information of criminality registered in police statistics is susceptible to various forms of measurement errors, even consistent. Irrespective of this, the data on the police-registered crimes is widely used in various types of statistical modelling in research that aims at understanding the reasons and consequences of criminality. However, the results may be biased in many different ways.<br />
Indeed, in criminology the nature of research materials makes it different from many other disciplines. For a long time in the 19th century, criminology was linked to official statistics, i.e., detected criminal cases. However, the criminologists were aware of this challenging control barrier in measuring criminality.</p>
<h2>Complex mechanisms of measurement errors</h2>
<p>The mechanisms affecting the measurements of crime detected by the police are complex. At the very least, they are systematic (too small volumes). They can also be so-called multiplicative (the mistakes increase in proportion to the increase in level of criminality) but the non-reporting of crimes may also be a consequence of some other regional aspect, such as economic inequality. A large number of studies show that several underlying factors of victims affect their propensity to report the events, wrongdoings and crime they have been subjected to, and such links are valid not only in case of individuals but also for geographic areas. </p>
<p>The research information on factual overall volume of criminality are normally based on the methods of so-called total crime rate research. In this research, criminal behaviour is measured directly, for example, in questionnaires, without filters generated by a control system. In Finland, youth delinguency survey and national crime victim survey conducted by the Institute of Criminology and Legal Policy at the University of Helsinki are examples of research on total crime rate.</p>
<p>The control barrier was broken almost a century ago when the criminologists introduced the questionnaire method in crime research. For example, when people are asked anonymously whether they have committed crimes or become victims of crime during a certain period of time, they may tend to give a truthful answer, the young and children, in particular.</p>
<p>Crime victim surveys are normally used as the more accurate indicators of criminality, to complement the measures of criminality detected by the police, but they are often based on relatively small samples in proportion to the whole population, in other words, the results obtained are not necessarily very representative. The observations do not allow for conclusion with more regional precision, but only at the national level.</p>
<p>Accumulating errors of measurement are typical in data describing counts and durations where the observations are easily “right-skewed,” i.e., the observations do not present a normal distributions but the majority of the observations lean to the left and the narrow “tail” of the distribution extends to the right. A general and typical example are the distributions of observations related to income distribution.</p>
<p>The form of measurement errors perhaps most prominent in police statistics is the systematic undervaluation of crime volumes. This is caused, for example, either by the fact that victims and the general public tend not always report crime to the police, or that they do not recognise that crime has taken place. One background factor may also be the fact that the crime has no actual victim.</p>
<h2>Crime statistics may cause substantial harm to research</h2>
<p>For decades, if not for centuries, it has been known that official crime statistics do not offer a precise depiction of the true volume of crime. Hidden criminality is consistent, and the practices and processes of recording crime are widely non-uniform. Research based on the police crime statistics can provide very biased results. </p>
<p>Measurement error challenges are not related to police statistics only but also to statistical data in epidemiology, psychology or economy. The various adjustment or correction methods of these disciplines to address measurement errors are, however, not directly applicable to police crime statistics because they are affected by diverse, even less usual measurement error mechanisms.</p>
<p>The text is based on the freely accessible international research paper: <a href="https://crimesciencejournal.biomedcentral.com/articles/10.1186/s40163-023-00192-5" target="_blank">The developing and progressive statistical software R includes so-called packages or extension which can be used for versatile analyses</a>. <a href="https://josepinasanchez.uk/" target="_blank">Jose Pina-Sánchez</a> with her colleagues in England has developed a package containing a user-friendly tool for sensitivity analyses which can be used to assess the impacts of measurement errors in various statistical models based on data on crime rates from police statistics.</p>
<p><strong>Mika Sutela</strong><br />
Information Analyst<br />
National Police Board<br />
X: <a href="https://twitter.com/SutelaMika" target="_blank">@SutelaMika</a></p>
<p><img alt="Tape that says Police cordoned off area." data-fileentryid="173126558" src="https://poliisi.fi/documents/portlet_file_entry/25235045/Poliisin-erist%C3%A4m%C3%A4-alue-teippaus.jpg/7a452bfb-ab72-5e1c-f74d-7126b53e2901" /></p>Timo Torvinen2023-08-28T11:00:00Z