Den tekniska brottsundersökningscentralen vid polisinrättningen i Östra Nyland har som första lokala polisinrättning i Finland beviljats ackreditering.
Enligt ackrediteringen har polisinrättningen i Östra Nyland visat sig vara kompetent att utföra fingeravtrycks- och DNA-undersökningar vid sin brottsundersökningscentral i enlighet med de internationella kraven.
Ackrediteringstjänsten FINAS bedömde fingeravtrycks- och DNA-undersökningarna som görs vid brottsundersökningscentralen vid polisinrättningen i Östra Nyland med standarden SFS-EN ISO/IEC 17025 som ackrediteringskrav.
Ackreditering innebär att enligt internationella kriterier oavhängigt fastställa kompetens. Ackrediteringens krav är internationella standarder utifrån vilka bedömningen görs.
För ackrediteringen ansvarar internationella ackrediteringsorgan. I Finland sköts uppgiften av ackrediteringstjänsten FINAS.
En betydande roll i straffprocessen
Polisens tekniska brottsutredning spelar en mycket viktig roll i straffprocessen. De tekniska brottsundersökningscentralerna som finns i anslutning till polisinrättningarna ansvarar för krävande brottsplatsutredning och utför största delen av undersökningarna av bevis i det inledande skedet.
I brottsundersökningscentralernas kvalitetshandböcker beskrivs den tekniska brottsutredningens förfaringssätt allt sedan början av 2000-talet.
– För att påvisa att hela den tekniska brottsutredningen är tillförlitlig och spårbar var det nödvändigt att ytterligare utveckla kvalitetssystemet på riksnivå så att det uppfyller kraven i standarden som utgör grunden för ackrediteringen, säger polisinspektör Antti Leppilahti vid Polisstyrelsen.
Enligt honom förutsätter en internationell DNA- och fingeravtrycksjämförelse undersökningar av enhetlig och hög kvalitet i alla länder och Europeiska unionens råd har ett rambeslut som förutsätter detta av medlemsländerna.
Kvaliteten på krävande teknisk brottsplatsutredning har utvecklats
Den krävande tekniska brottsplatsutredningen har under de senaste tre åren utvecklats inom ramen för det s.k. RITU-projektet som polisinrättningarna, centralkriminalpolisen och Polisstyrelsen har deltagit i. Projektet har letts av centralkriminalpolisens kriminaltekniska laboratorium.
– Målet med projektet är att utveckla och förenhetliga de tekniska brottsundersökningscentralernas verksamhet så att fingeravtrycks- och DNA-undersökningarna som görs vid dessa kan ackrediteras i enlighet med standarden SFS-EN ISO/IEC 17025, säger kriminalkemisten och projektledaren för RITU-projektet Katri Matveinen vid kriminaltekniska laboratoriet.
Europeiska unionens fond för inre säkerhet (ISF) har beviljat projektet finansiellt stöd.
Utvecklingsprojektet riktar sig till varje polisinrättning och målet är att fingeravtrycks- och DNA-undersökningarna som görs vid alla polisinrättningar ska omfattas av ackrediteringen.
– Ett viktigt insatsområde är att få en enhetlig beviskedja i den tekniska brottsutredningen. Detta är en grundläggande förutsättning för tillförlitliga resultat och för internationell utbytbarhet.
Inom ramen för RITU-projektet har en riksomfattande kvalitetshandbok för de tekniska brottsundersökningscentralerna utarbetats samt arbetsanvisningar som preciserar förfaringssätten.
En extern bedömning garanterar en jämn kvalitet
I den tekniska brottsutredningens kvalitetsprojekt delades polisinrättningarna in i fem områden. Helsingfors, Östra Nyland och Västra Nyland bildade ett område. För området utsågs en projektchef vars värdorganisation är polisinrättningen i Östra Nyland.
– För polisinrättningen betyder ackrediteringen att vi med hjälp av det genomförda kvalitetssystemet öppet och genomskinligt kan påvisa – även utanför vår egen organisation – att polisinrättningens krävande tekniska brottsutredning i sin helhet är i skick, säger kriminalöverkommissarie Timo Nyyssönen vid polisinrättningen i Östra Nyland.
Nyyssönen säger att det var en ära för polisinrättningen i Östra Nyland att få vara den första enheten som utvärderades och att den egna verksamheten ansågs vara på god nivå enligt en utomstående bedömning.
– Det treåriga projektet var arbetsorganisationens gemensamma utvecklingsväg mot enhetliga handlingssätt på riksnivå och dokumentation av ännu högre kvalitet än tidigare, säger han.
