Sociala medier är ett av polisens verktyg i arbetet
Nu är rätt tid att bedöma hur nästa fas av polisens närvaro i sociala medier ska se ut. Polisens kommunikation ska alltid tjäna polisens grunduppdrag. I stället för att sträva efter synlighet är målet genomslagskraft, skriver polisöverdirektören.
Polisen har funnits i sociala medier i 18 år. Under den tiden har kommunikationsmiljön förändrats i grunden. Sociala medier har blivit en etablerad del av polisens vardag och har visat sitt värde som ett viktigt sätt att snabbt nå medborgarna, dela information, förebygga brott och stärka tryggheten.
Nu är det ändå rätt tid att bedöma hur nästa fas av polisens närvaro i sociala medier ska se ut.
Utgångspunkten är enkel: polisens kommunikation ska alltid tjäna polisens grunduppdrag. Syftet med publikationerna är att öka tryggheten, förmedla korrekt information, stödja det brottsförebyggande arbetet och stärka medborgarnas förtroende för polisen. Sociala medier är inte ett självändamål för polisen, utan ett verktyg.
Det innebär också att allt inte behöver sägas och allt inte behöver publiceras. Varje budskap ska ha ett tydligt syfte. I stället för att sträva efter synlighet är målet genomslagskraft. Medborgarna förväntar sig framför allt sakkunnig, tillförlitlig och saklig kommunikation från polisen.
Den offentliga diskussionen på senare tid har också påmint om en annan viktig sak. Enskilda händelser väcker av förståeliga skäl starka reaktioner. Om brister upptäcks i polisens verksamhet ska de utredas grundligt och åtgärdas. Det hör till rättsstatens principer och polisens arbetssätt.
Samtidigt finns det skäl att akta sig för att dra slutsatser om hela organisationen utifrån enskilda fall. I Finland arbetar tusentals poliser som varje dag utför sitt arbete professionellt, etiskt och med stort ansvarstagande. Ett enskilt fall definierar inte polisen som helhet.
Den offentliga debatten och medierna har en viktig uppgift i en rättsstat. Oberoende och kritiska medier stärker demokratin och håller också myndigheterna ansvariga. Samtidigt hoppas jag att debatten präglas av besinning, proportioner och bedömningar som grundar sig på fakta. Förtroende byggs på noggrant underbyggd information, inte på förhastade slutsatser.
Blicken är ändå framför allt riktad mot framtiden.
Inom polisen får det finnas personligheter. De gör oss mänskliga och lätta att närma sig. Men vi bygger inte personliga varumärken. Vi bygger en stark och enhetlig polis vars röst uppfattas som tillförlitlig oavsett vem som förmedlar budskapet.
En gemensam röst betyder inte likformighet. Det betyder gemensamma värderingar, gemensamma verksamhetsprinciper och ett gemensamt ansvar. Varje polis kan på sitt eget sätt stärka medborgarnas förtroende, men budskapet ska alltid tjäna polisens grunduppdrag.
Det är också nästa fas för polisens närvaro i sociala medier. Mindre strävan efter synlighet. Mer mening och betydelse. När polisen talar ska den tala om sådant som är viktigt – sådant som ökar tryggheten, hjälper människor och stärker förtroendet för polisen.
Det är i den riktningen vi tillsammans vill utveckla polisens kommunikation.
Ilkka Koskimäki
Polisöverdirektör
Översättningsutkastet har tagits fram med hjälp av artificiell intelligens och granskats av en expert.
