Synlig övervakning gör vägen till skolan säkrare

När skolan börjar påminner polisens synliga trafikövervakning om att en säker väg till skolan inte uppstår av en slump. Det handlar inte bara om hastigheter, övergångsställen eller påföljder, utan om förebyggande säkerhetsarbete där barn, familjer och andra trafikanter möts varje dag. En synlig polis lugnar trafiken, belyser de vardagliga riskerna i tätorterna och stärker förtroendet för att man tar hand om det gemensamma utrymmet.

Skolstarten sätter trafiksäkerheten i fokus

När skolan börjar återvänder barn till trafiken som fortfarande håller på att lära sig att tolka trafikens snabba signaler. Därför är en vuxens lugna körstil, att hålla blicken på trafiken och att respektera övergångsställen konkreta sätt att säkerställa skolvägarna.

Polisen kommer i år att genomföra förstärkt övervakning av trafiken i tätorter i närheten av skolor på vardagar mellan den 10 och 21 augusti 2026. Syftet med övervakningen är att förbättra trafiksäkerheten i tätorterna, säkerställa de små skolbarnens skolvägar och förebygga trafikolyckor. Tyngdpunkten ligger på hastigheter och efterlevnad av reglerna vid övergångsställen, men övervakningen riktas även mot ouppmärksamhet, säkerhetsutrustning, cykling, lätta elfordon samt stannande och parkering i närheten av skolorna.

Polisens arbete i samband med skolstarten begränsar sig inte till trafikövervakning. Det omfattar även skolpolisverksamhet, där polisen möter barn och ungdomar i skolmiljöer och via distanskontakt. På så sätt kopplas den synliga trafikövervakningen i samband med skolstarten till ett bredare förebyggande skolpolisarbete.

Skolstarten gör polisens trafiksäkerhetsarbete särskilt synligt, men det handlar inte bara om en enskild temakampanj. Skolområden, övergångsställen och trafiken i tätorter övervakas även vid andra tillfällen som en del av det kontinuerliga polisarbetet. I augusti framhävs arbetets betydelse när barnen återvänder till trafiken, varav många just håller på att öva sig i att förflytta sig på egen hand.

Barnets uppmärksamhet, impulskontroll och förmåga att bedöma trafikrisker är fortfarande under utveckling. Därför har vuxnas körsätt, hastighet och uppmärksamhet särskild betydelse i närheten av skolan. Säkerheten på vägen till skolan beror inte bara på att barnet kan trafikreglerna, utan också på hur vuxna beter sig i barnets närhet. (Liikenneturva 2026b.)

Synlig övervakning förebygger farliga situationer

Polisens närvaro i närheten av skolan, vid övergångsställen eller i tätbebyggelse bidrar till att lugna trafiken redan innan farliga situationer uppstår. Det ökar den upplevda risken att åka fast, påminner om de gemensamma trafikreglerna och konkretiserar att även små val kan ha stor betydelse i barnens rörelsemiljö.

I närheten av en skola kan till och med en liten hastighetsöverskridning minska förarens tid att upptäcka ett barn, bedöma situationen och stanna säkert. Hastigheten påverkar inte bara bromssträckan eller konsekvenserna av en kollision, utan också hur gatan förändras som miljö. Ju snabbare fordonen rör sig, desto mer utrymme behöver de, och desto mer börjar gatan att främja genomfart på bekostnad av andra aktiviteter. Ur ett barns perspektiv är en säker gata en sådan där biltrafikens hastighet och utrymmesanvändning inte tränger undan gångtrafik, cykling och säkra vägkorsningar. (Se Joutsiniemi 2026.)

Hastighetens betydelse är internationellt erkänd som en grundläggande fråga för trafiksäkerheten. Enligt WHO påverkar hastigheten både sannolikheten för en olycka och allvarlighetsgraden av konsekvenserna. Ur en fotgängares perspektiv är en hastighet på 30 km/h väsentligt säkrare än högre hastigheter, eftersom risken för allvarliga skador och dödsfall ökar snabbt när kollisionshastigheten stiger. Även ETSC rekommenderar säkra skolvägar och hastighetsbegränsningar på 30 km/h i närheten av skolor och andra områden där det finns många barn, fotgängare eller cyklister. (Se WHO 2017 och 2021; ETSC 2022 och 2026.)

Polisens tidigare övervakningsrapporter belyser de dagliga riskerna i tätortstrafiken

Observationerna från övervakningen vid skolstart under åren 2023–2025 visar att riskerna i tätortstrafiken inte begränsar sig till ett enda fenomen. Övervakningen omfattar i förväg fastställda mål och observationsgrupper, där fortkörning utgör den största gruppen av anmälningar sett till antal. Dessutom registreras i temakontrollerna bland annat iakttagelser och överträdelser som rör ouppmärksamhet, säkerhetsutrustning, situationer vid övergångsställen och på parkeringsplatser samt cykling och lätta elfordon. Detta illustreras i bilden nedan, där de viktigaste observationsgrupperna har satts i relation till 100 övervakningstimmar under åren 2023–2025.

De observationsgrupper som följs upp i övervakningen är kopplade till kända riskfaktorer för skolresor och trafik i tätorter. Hastigheten påverkar förarens reaktions- och stopptid, viljan att stanna samt konsekvenserna av en eventuell kollision. Ouppmärksamhet avleder blicken och uppmärksamheten från trafiksituationen, och säkerhetsutrustning mildrar personskador när en kollision eller annan olycka inträffar. Vid övergångsställen och i parkeringssituationer framhävs å sin sida synlighet, skyldighet att väja och barnets möjlighet att korsa vägen på ett säkert sätt.

I skolans omedelbara omgivning hänger dessa faktorer samman: I en undersökning av skolresor i Helsingfors (Neulasalmi 2025) identifieras bland annat stora trafikvolymer, fordonens hastigheter, bristfälliga eller farliga trafikarrangemang samt störningar orsakade av eskorttrafik i skolornas omgivning som faktorer som hotar barnens självständiga rörlighet. Kircher och Ahlströms (2023) studie om barns och ungdomars blickfördelning vid cykling till skolan påminner om att barnens säkerhet också påverkas av i vilken utsträckning trafikmiljön kräver samtidig observation från olika håll. I studien var barnen och ungdomarna i allmänhet uppmärksamma på sina välbekanta rutter, men när antalet samtidiga observationsobjekt ökade steg sannolikheten för att vissa viktiga objekt inte kontrollerades. Av denna anledning ingår övervakning av hastigheter, övergångsställen, parkering, ouppmärksamhet, säkerhetsutrustning samt cykling och lätta elfordon i samma säkerhetshelhet i närheten av skolorna.

Antalet konstaterade hastighetsöverträdelser har ökat från 2023 till 2025, medan andelen hastighetsöverträdelser som lett till böter har förblivit relativt stabil – ökningen kan alltså främst gälla lindrigare överträdelser som hanteras genom trafikböter. Detta bör inte direkt tolkas som en försämring av trafikbeteendet, eftersom antalet konstaterade överträdelser även beror på övervakningens arbetstid, inriktning, övervakningsplatser och registreringsrutiner. Även observationer relaterade till ouppmärksamhet ökar tydligt under 2023–2024 och förblir på en högre nivå även 2025, vilket kan tyda på användning av tekniska apparater i tätortstrafiken. Trafiksäkerhetsveckan 2026 kommer därför att lägga tonvikten på att lämna mobiltelefonen i fickan under körning (se Skolverket 2026).

Vid temakontroller har färre överträdelser av övergångsställen konstaterats än hastighetsöverträdelser, men deras betydelse för säkerheten är stor, eftersom majoriteten av olyckorna med fotgängare i grundskoleåldern inträffar just när de korsar vägen. Till exempel kan det utgöra en allvarlig risk för ett barn att passera ett fordon som stannat framför ett övergångsställe. (Se Liikenneturva 2026a.) Även mikroförflyttningar – elscootrar, cykling på trottoaren, att cykla i fel riktning, att transportera passagerare och att cykla i berusat tillstånd – har lyfts fram i rapporterna som en del av säkerheten i skolornas närmiljö. Man bör dock vara försiktig med årliga jämförelser på grund av den utvidgade klassificeringen som skedde år 2025.

Attityder och förebilder påverkar trafiksäkerheten

Många farliga val som man ser i närheten av skolan – fortkörning, användning av mobiltelefon under körning, att inte använda säkerhetsbälte eller att stanna på ett ställe som skymmer sikten för barnen – är i slutändan också en form av likgiltighet. Det handlar inte bara om ett enskilt misstag eller okunskap om trafikreglerna, utan om hur man tar hänsyn till andras säkerhet i vardagens trafiksituationer.

Trafikbeteendet styrs inte bara av kunskap om reglerna, utan också av den sociala situationen. Forskning om kamratpåverkan hjälper oss att förstå varför riskbeteende inte kan betraktas enbart som individens eget beslut. En gruppsituation kan förändra vad man fokuserar på, hur risken att åka fast bedöms och hur risktagandet framstår. Närvaron av jämnåriga kan göra risktagandet mer lockande, och aktiv uppmuntran eller att agera i grupp kan förstärka effekten. (Se Hoeben & Thomas 2019.) I trafiken kring skolor och tätorter kan detta till exempel visa sig genom att kompisar minskar koncentrationen på att observera trafiken, uppmuntrar till att visa upp sig eller gör cykling, åkning på elscooter eller moped till mer av en social situation än en säker förflyttning.

Det handlar inte bara om ungdomar. Även barn tar till sig trafikkulturen genom att följa vuxnas exempel: hur man kör vid skolan, om man stannar framför övergångsstället och om man använder mobilen i trafiken. En synlig polisnärvaro fungerar som en motvikt till de sociala signaler som förstärker riskbeteenden. Det förstärker normen att man i barnens närhet rör sig lugnt, förutseende och med hänsyn till andra.

En säker väg till skolan är också en upplevelse

Trafiksäkerhet handlar i bästa fall också om att göra saker tillsammans. I Muhos i Norra Österbotten illustrerar de årliga ”Ruusuratsiat”-kampanjerna vid Huovila-skolan detta väl: i kampanjer som anordnas av polisen och föräldraföreningen belönar skoleleverna förare som följer trafikreglerna med rosor. När en förare samtidigt möter både polisen och ett barn kan budskapet nå fram på ett annat sätt än genom enbart påföljder. Sådana praktiska insatser påminner konkret om vems säkerhet det handlar om i närheten av skolan och att trafiksäkerhet är en gemensam angelägenhet för hela samhället.

Säkerheten i gatumiljön begränsas inte till trafikskyltar, hastighetsbegränsningar eller påföljder. En säker gata handlar både om den faktiska risken och om upplevelsen av att miljön är kontrollerad, förutsägbar och säker för barnet. Enstaka farliga situationer, situationer där det var nära ögat eller hot som upplevs i trafiken kan snabbt förändra upplevelsen. Därför bygger säkerheten på gatorna i närheten av skolan inte bara på olycksstatistik eller övervakningsresultat, utan också på upplevelsen av att miljön stöder barnens rörlighet. (Se Kaakinen & Nuotio 2026.)

Forskningslitteraturen påminner om att gatumiljön ger människor signaler om trygghet eller otrygghet. En livlig eller okontrollerad trafik kan försämra den upplevda tryggheten och minska den naturliga övervakningen som fotgängare och boende bidrar med. (Se Pina-Sánchez & Davies 2026; Miethe & Venger 2022; ITF 2022.) Tematisk övervakning i samband med skolstart kan också ses som en säkerhetssignal: en polisbil i närheten av skolan, övervakning till fots i närheten av övergångsställen eller ingripanden mot mobilanvändning signalerar att man är uppmärksam på omgivningen.

Information hjälper till att rikta in övervakningen

Övervakningsrapporterna visar inte bara antalet iakttagelser, utan hjälper också till att tolka vilka riskfaktorer som är dominerande i trafiken vid skolor och i tätorter, och hur dessa förändras över tid. Vid sidan av gemensamma nationella prioriteringar behövs en lokal lägesbild av om det i ett visst område till exempel är fortkörning, ouppmärksamhet, iakttagelser vid övergångsställen eller mikroförflyttningar som dominerar – på så sätt kan övervakningen riktas ännu mer precist mot rätt platser och situationer.

Detta kompletteras av lokala erfarenheter: rutter, farliga platser, situationer där det var nära ögat samt familjernas iakttagelser från vardagen, som inte alltid syns i olycksstatistiken (se Traficom 2024; Joutsiniemi 2026). Informationen är alltså inte bara en efterhandsrapportering, utan en del av det förebyggande arbetet. Med hjälp av den kan man identifiera återkommande problem och motivera en riktad övervakning. I detta avseende är trafikövervakningen vid skolstart mer än bara kontroll av trafikreglerna. Det är synligt, förebyggande och kunskapsbaserat polisarbete.

En säker väg till skolan skapas i slutändan genom små val i vardagen: att sänka farten, hålla uppsikt över trafiken, respektera övergångsställen och att se skolans omgivning som barnets rörelsemiljö, inte bara som en genomfartsplats.

Källor

• European Transport Safety Council: 6000 children died on EU roads in ten years. ETSC, 4.10.2022. ETSC 
• European Transport Safety Council: 75% of surveyed cities report fewer road deaths and injuries after lowering speed limits. ETSC, 21.4.2026. ETSC  
• Hoeben, Evelien M. & Thomas, Kyle J.: Peers and offender decision-making. Criminology & Public Policy 18(4) 2019, 759–784. CPP 
• International Transport Forum: Safer City Streets. ITF, 2022. ITF
• Joutsiniemi, Anssi: Katu-unelmien anatomia: nopeuden, tilan ja hallinnan paradoksi. Teoksessa Laura Kolbe, Mikko Posti, Jussi Jännes & Meena Lindroos (toim.): Unelmien katu: menneisyys, nykyhetki ja tulevaisuus. Kaupunkitutkimusinstituutti Urbaria, Helsingin yliopisto 2026. Unelmien katu 
• Kaakinen, Markus & Nuotio, Kimmo: Turvallinen katu. Teoksessa Laura Kolbe, Mikko Posti, Jussi Jännes & Meena Lindroos (toim.): Unelmien katu: menneisyys, nykyhetki ja tulevaisuus. Kaupunkitutkimusinstituutti Urbaria, Helsingin yliopisto 2026. Unelmien katu 
• Kircher, Katja & Ahlström, Christer: Children and youngster’s gaze behaviour when cycling in familiar environments. Journal of Cycling and Micromobility Research 1 2023, 100006. JCMR 
• Liikenneturva: Turvallisen koulumatkan suunnittelu ja harjoittelu. Liikenneturva. Liikenneturva 
• Miethe, Terance D. & Venger, Olesya: Public perceptions of dangerous places: Sources of variability in evaluating criminogenic environments. Security Journal 35(3) 2022, 725–753. SJ 
• Neulasalmi, Saana: Traffic safety of school journeys in Helsinki – Assessing the traffic environment of school surroundings. Master’s thesis, Spatial Planning and Transportation Engineering. Aalto University 2025. Aalto 
• Opetushallitus: Liikenneturvallisuusviikko kannustaa keskittymään liikenteeseen ilman puhelinta – merkitse syksyn teemaviikko jo kalenteriisi. Opetushallitus, 23.4.2026. OPH 
• Pina-Sánchez, Jose & Davies, Toby: Exploring the Effect of Motor Traffic on Street Crime. KrimOJ 8(2) 2026. KrimOJ
• Traficom: Hyviä käytäntöjä lasten ja nuorten kestävän ja turvallisen liikkumisen edistämiseen. Traficom, 2024. Traficom 
• World Health Organization: Managing speed. WHO 10.10.2017. WHO 
• World Health Organization: Streets for Life: #Love30. Evidence to tackle misconceptions. WHO / UN Road Safety Week 2021. WHO