Polisstyrelsen, riksåklagarämbetet och lagmännen vid tingsrätterna har utarbetat förslag på ändringar i lagstiftningen i syfte att göra det möjligt att ingripa i riktade trakasserier mot myndigheter. Parternas framställan lämnades till justitieministeriet 17.6.2019.
– Riktade trakasserier, som genomförs för att förringa och störa tjänstemän och anställda i syfte att påverka deras arbetsgivarorganisationers beslut eller verksamhet, har utvecklats till ett alltmer omfattande fenomen i samhället under den senare tiden, säger polisdirektör Janne Paavola vid Polisstyrelsen.
Enligt Paavola kan riktade trakasserier mot tjänstemän äventyra bland annat genomförandet av brottsansvaret samt lagligheten, hastigheten och rättssäkerheten inom beslutsfattandet. De kan också påverka myndigheternas oberoende.
– Den nuvarande lagstiftningen ger till alla delar inte ett skydd som gör det möjligt att hantera fenomenet, säger Paavola.
Vissa kriminaliseringar föreslås bli brott som hör under allmänt åtal
Parterna (Polisstyrelsen, riksåklagarämbetet och lagmännen vid tingsrätterna) föreslår att vissa kriminaliseringar i strafflagen som delvis lämpar sig för hanteringen av riktade trakasserier (bl.a. olaga hot, ärekränkning och spridande av information som kränker privatlivet) ändras så att de inte längre är målsägandebrott utan hör under allmänt åtal när brottet riktar sig mot en tjänsteman, anställd eller närstående till dessa av orsaker som gäller tjänstemannens eller den anställdas arbetsuppgifter.
– Då beror ingripandet inte längre enbart på den enskilda arbetstagarens initiativ och beslutanderätt, utan arbetsgivarorganisationen för den som trakasserierna riktas mot får bättre möjligheter att ingripa. De föreslagna förändringarna skulle också ge skydd till anställda i civila organisationer, säger Paavola.
Enligt Paavola är det samtidigt viktigt att observera att myndigheter är skyldiga att agera och att det inte är möjligt att avstå från att utföra tjänsteåligganden även om de förknippas med risk för riktade trakasserier.
Myndigheter behöver ett vidsträckt skydd mot riktade trakasserier
Parternas andra förslag utgår från att myndigheter behöver ett mer vidsträckt skydd mot riktade trakasserier än privata aktörer eftersom myndigheterna ska upprätthålla samhällsfreden och säkerställa att deras verksamhet kan verkställas på ett störningsfritt och rättssäkert sätt. Detta bör genomföras genom en separat kriminalisering i strafflagens 16 kapitel som täcker de riktade trakasseriernas olika uttrycksformer, såsom användningen av kollektiv styrka i sociala medier eller erbjudandet av en virtuell plattform för riktade trakasserier, säger Janne Paavola.
Myndigheternas rättegångskostnader måste ersättas mer heltäckande än i dag
För det tredje föreslår parterna att ett lagstiftningsprojekt som bygger på en övergripande granskning av regleringen av ersättningarna för myndigheternas rättegångskostnader inleds. Lagstiftningen borde möjliggöra föregripande åtgärder som förbättrar tjänstemannens ställning i fråga om ersättningar för rättegångskostnader på ett mer heltäckande sätt än i dag, både när en tjänsteman är målsägande och när han är misstänkt.
Parternas förslag är ett bidrag till genomförandet av målet i statsminister Antti Rinnes regeringsprogram om att i högre grad än i dag systematiskt ingripa i sådana trakasserier, hot eller att någon görs till måltavla som hotar yttrandefriheten, myndighetsverksamheten, forskningen och informationsförmedlingen.
