Sedan 1988 har polisen på våren och hösten genomfört riksomfattande blåsprovsrazzior (R-undersökning), där polisen utför utandningsprov på alla förare som kört till platsen.
I höstens razzior gjorde polisen utandningsprov på 39 487 förare. Av dessa förare registrerades 73 (0,18 %) med rattfylleri. Antalet personer som intagit alkohol men som låg under gränsen för rattfylleri var 248 (0,63 %).
– Antalet rattfyllerister i trafikflödet ökade något från tidigare år, men antalet förare under den nedre gränsen för rattfylleri minskade något, berättar polisinspektör Heikki Ihalainen från Polisstyrelsen.
Antalet rattfyllerister i trafikflödet har varit som lägst 0,11 procent (år 2012) och som störst 0,25 procent (år 1990). Antalet rattfyllerister varierar något under olika år, men har stabiliserats till mellan 0,11 och 0,14 procent under de senaste åren.
Förare som plockats ur trafikflödet blåstestas med en screeningmätare. Om utandningsprovet understiger straffbarhetsgränsen, dvs. 0,50 promille eller 0,22 mg/l, registreras föraren som lätt alkoholpåverkad.
När resultatet av screeningen överskrider gränsen för straffbarhet ska föraren antingen genomgå testning med precisionsalkometer eller blodprov. När alkoholhalten överstiger gränsen för straffbarhet antecknas föraren i undersökningen som rattfyllerist (i tabellerna R-fyllerister).
Det görs ingen egentlig undersökning av de förare som är drog- och läkemedelspåverkade, men även deras antal följs upp i razziorna. I år har 15 åkt fast, vilket kan jämföras med tio förare 2018.
I de riksomfattande razziorna utförs i genomsnitt utandningsprov på över 100 000 förare varje år. Åren 2018 och 2022 har dock bara den ena av årets två razzior hållits, och antalet blåstestade bilister har uppgått till cirka 40 000. Inga undersökningar har ordnats mellan 2018 och 2022 på grund av coronapandemin.
