Finländare har förlorat miljoner på begrägerier i bankers namn – det kan vara svårt att se om en sida är falsk eller äkta

Utgivningsdatum 23.6.2021 9.00 | Publicerad på svenska 23.6.2021 kl. 9.37
Nyhet

Polisen varnar för ett ökande brottsfenomen där brottslingar fiskar efter nätbankskoder med hjälp av falska sidor som liknar bankernas nätsidor. Det är tryggast att använda bankernas mobilapplikationer eller sidor som sparats som bokmärke. Om du misstänker att kriminella har fått tag på dina nätbankskoder är det synnerligen viktigt att du omedelbart kontaktar din bank.

Skärmdump av webbplatser och adresser till falska webbplatser och äkta onlinebanker. Bilden har cirkulerat punkter i adressfältet där den falska webbplatsen kan identifieras. Den första bilden visar hur det första sökresultatet för en sökmotor när du söker med ordet Aktia tar dig till en falsk webbplats med adressen aktia-fi.com. Den andra bilden visar rätt POP-bankadress, som är www4.poppankki.fi, och adressen till den falska sidan, som är 4-poppankki-fi.com. Den tredje bilden visar den korrekta Osuuspankki-adressen, som är op.fi, och den falska sidadressen, som är ardacompany.com.

Bild: Bedrägerier begås i flera bankers namn. Skärmdumpen visar adresser till falska sidor och äkta nätbankssidor. De ställen med vilka en falsk sida kan identifieras har ringats in på bilden. Falska sidor är ofta i övrigt till sitt visuella utseende identiska med äkta sidor.

Oftast hamnar man in på en falsk sida som påminner om en nätbankssida antingen via ett sms eller mail som skickats i bankens namn eller  via sökmotorers träffar.  I sms:n och e-posterna finns en länk som skapats av kriminella och mottagaren uppmanas att med den logga in i sin nätbank. Genom att i en sökmotor, t.ex. Google eller Bing, skriva in bankens namn kan den falska sidan bland träffarna komma högre upp än bankens äkta sida. 

Den som blir offer för bedrägeriet tror att hen loggar in i sin nätbank, men skriver in sin kod på en sida som kriminalla svarar för. Brottslingen loggar in i offrets nätbank med koderna och banken skickar till offret den bekräftelsekod som behövs för inloggningen, men offret bekräftar brottslingens inloggning i nätbanken.  

– De falska sidorna är mycket skickligt skapade och det är ofta svårt att se att sidan är falsk. Det kan till och med vara omöjligt att skilja en falsk sida från en äkta.  Först var det särskilt äldre personer som blev offer för dessa bedrägerier, men gäringssätten utvecklas hela tiden och nu finns offren i alla åldersgrupper. Då man använder en sökmotor för att komma till sin bank är det inte säkert att något av sökresultaten är äkta utan sökmotorn priotiterar de falska sidorna.  Myndigheterna och den privata sektorn samarbetar för att upptäcka och rensa ut sidorna från sökresultatet och nätet, men nya sidor dyker upp och de banker som blir utsatta kan ändras, säger kriminalkommissarie Petteri Laitila vid Centralkriminalpolisen. 

Det tryggaste sättet att uträtta nätbanksärenden är att använda bankens mobilapplikation eller en äkta sida som sparats som bokmärke. Man kommer in på en äkta sida genom att själv skriva in nätbankens hela adress i webbläsarens adressfält. Man ska undvika att logga in i sin nätbank via en sökmotor eller länkar. 

Polisen har i år fått över 360 brottsanmälningar gällande bedrägerier i bankernas namn. I detta skede uppgår brottsskadan till nästan 5 miljoner euro. Ungefär hälften av alla brott har skett under de tre senaste veckorna.

Kom ihåg:

  • Logga inte in i din nätbank med länkar du får med sms eller e-post eller via sökresultat du får med sökmotorer. 
  • Spara din nätbanks adress som bokmärke eller favorit i din webbläsare.  
  • Favorisera bankens egen mobilapplikation, som är det säkraste alternativet.
  • Informera dina nära och kära om fenomenet.

Om du misstänker att kriminella fått dina nätbankskoder eller om du i din nätbank upptäcker räkningar som inte hör dit, är det mycket viktigt att du omedelbart och först kontaktar din bank och först efter det lämnar en brottsanmälan.

Bedrägerier i bankernas namn är en del av hör ett större fenomen.

Polisen har i år fått över 900 brottsanmälningar gällande olika slags it-relaterade bedrägerier, brottsskadan för dem är över 13,5 miljoner euro.

– Det finns många olika slags it-relaterade brott. Kriminella utvecklar hela tiden nya sätt att begå begå nätbedrägerier. Förutom bedrägerierna i bankernas namn begås bedrägerier dessutom till exempel i olika företags namn, berättar Laitila.

För att skydda dig mot nätbedrägerier kom i håg följande:

  • Klicka inte på länkar och överlämna inte dina kort- och nätbankskoder.
  • Överlämna inte dina identitetsuppgifter.
  • Ladda inte ner program, t.ex. ett fjärrstyrningsprogram, som skickats eller introduceras av en okänd person, organisation eller motsvarande.
  • Oväntade samtal från internationella bolags tekniska stödfunktioner är i regel bedrägerier. Sådan har huvudsakligen kommit i Microsofts namn.