Polisens och Tullens gemensamma brottsbekämpningsoperation gav viktiga resultat för förebyggandet av skjutvapenbrott. Den riksomfattande operationen genomfördes mellan september 2020 och maj 2021 och påbörjades efter det att antalet skjutvapen och brott som på allmänna platser begås med skjutvapen hade börjat oroa myndigheter i huvudstadsregionen.
Syftet med operationen var att effektivera åtgärder gällande skjutvapenbrott och våldsbrott som begås med skjutvapen såväl på fältet som vid utredningar på alla polisinrättningars område. Avsikten var att med hjälp av operationen förhindra handeln med olagliga skjutvapen och våldsbrott som begås med skjutvapen, att få bättre uppfattning om de olagliga skjutvapenmarknaderna och skjutvapenbrott på riksnivå och att reda ut vapenmarknadernas karaktär och omfattning.
– Skjutvapenbrottslighet är i stor utsträckning brottslighet som ingår i annan brottslighet och alltså nästan alltid kommer fram i samband andra brott eller polisuppdrag. Största delen av skjutvapenbrottsligheten har på ett eller annat sätt en koppling till narkotikabrott. Skottlossningsfallen tycks också ofta ha en koppling till uppgörelser mellan personer som på något sätt är bekanta med varandra, berättar operationens allmänna ledare, kriminalkommissarie Susanna Arppe vid Centralkriminalpolisen.
Utgående från operationen påbörjades flera förundersökningar i olika delar av Finland. Nationellt sett registrerades 1 900 brottsanmälningar där skjutvapenbrott ingick. I över tusen anmälningar fanns det också narkotikabrottsrelaterade rubriceringar. I de brottsanmälningar som registrerades under operationen och som har samband med skjutvapenbrott användes sammanlagt över 120 olika brottsrubriceringar. De allvarligaste är försök till dråp, dråp, försök till mord och mord. Olika graders hindrande eller motstånd mot tjänsteman användes omkring 60 gånger som rubricering.
De fall av skjutvapenbrott som kom fram under operationen kan grovt sett delas in i fyra olika grupper:
- Fall som har samband med sådant som personer som hör till olika grupperingar gjort: Under operationen framträdde vissa grupperingar bland dem som begår skjutvapenbrott. Gemensamt för personerna är bland annat etnisk bakgrund. Fallen har ofta en koppling till våldsamma uppgörelser mellan gruppmedlemmarna.
- Fall som har samband med införsel av vapen eller vapendelar: Under operationen registrerades ca 90 skjutvapenbrott som hänför sig till införsel och som hade avslöjats av Tullen. Största delen av dessa gäller pepparsprejer och gasvapen som togs in i landet och som kan omvandlas till vapen som skjuter patroner som innehåller kula.
- Fall som har samband med brottshelheter bestående av olika faktorer: Analysen av skjutvapenbrott visar att de misstänkta ofta har en koppling till varandra och bildar klungor eller kedjor där samma personer är misstänkta för flera olika skjutvapenbrott. I dessa fall ingår ofta också narkotikabrott.
- Enskilda fall: Under granskningsperioden fanns det också flera enskilda skjutvapenbrott som inte hör ihop med andra. I dessa fall finns det vanligen inte många inblandade och under granskningsperioder ingick personerna inte i andra fall. Fallen och personerna är inte heller sammanlänkade. Typiskt för de enskilda fallen är bland annat att olovliga vapen hittas i samband med ett annat uppdrag.
Under operationen hittade myndigheterna nya och växande fenomen i samband med skjutvapenbrottsligheten. Exempel på sådana är pipämnen, modifierade gasvapen och vapen som skrivits ut med 3D-utskrivare. Tack vare operationen kunde även polisernas arbetssäkerhet uppmärksammas. Det ökande antalet olagliga skjutvapen hade orsaka oro för polisernas arbetssäkerhet.
– Operationen främjade utarbetandet av den riksomfattande lägesbilden om brott som har samband med skjutvapen och ökade förståelsen för situationen beträffande olagliga skjutvapen i Finland. Det riksomfattande myndighetssamarbetet fungerade bra under operationen, säger Arppe.
