Vilka faktorer försvagar medborgarnas starka förtroende för polisens verksamhet? Varför litar finländarna så starkt på polisen? Dessa teman behandlas i andra delen av boken The Police and the Public.
Den andra delen av boken The Police and the Public erbjuder ny forskning om förhållandet mellan polisen och medborgarna i Finland. Boken består av tre artiklar som alla behandlar den misstro allmänheten har upplevt mot polisens verksamhet. Grunden för forskningsartiklarna har varit materialet från polisbarometerundersökningen 2022.
– Kärnan i förtroendet klarnar lite i taget när man analyserar den misstro som riktar sig mot polisens verksamhet, säger Matti Vuorensyrjä och Jenita Rauta, forskare vid Polisyrkeshögskolan.
Upplevelse av orättvisa återspeglas i förtroendet
I boken behandlas bland annat varför personer som utsatts för sexual- eller våldsbrott upplever djupare misstro mot polisens verksamhet än vanligt.
Av materialet från polisbarometerundersökningen framgår att många av dem som blivit offer för sexualbrott har upplevt polisens verksamhet och straffprocessen mer allmänt som orättvis. Enligt offrens upplevelser har man inte på ett behörigt sätt lyssnat eller trott på deras berättelse, de inte har bemötts med respekt eller så har de ansett att polisens frågor varit skuldbeläggande.
Offren för våldsbrott framhäver att de upplevt att polisen inte har gett den hjälp de behövde. Enligt offren har polisens verksamhet inte haft någon effekt: fallet har kanske inte tagits upp till behandling alls eller så har det inte framskridit eller utretts.
– Respondenterna som hänvisade till upplevelsen av att vara ett offer i vålds- eller sexualbrott var bara 1–2 procent av alla som svarade på den öppna frågan, men deras upplevelser har stor betydelse. De minskade avsevärt förtroendet för polisen, sammanfattar Vuorensyrjä och Rauta.
Varför minskade inte Aarnio-fallet förtroendet för polisen i någon större utsträckning?
I boken ställs också frågan varför medborgarnas förtroende för polisens verksamhet inte blev lidande av det så kallade Aarnio-fallet. Jari Aarnio, tidigare chef för Helsingfors narkotikapolis, dömdes bland annat till ett långt fängelsestraff för flera grova narkotikabrott.
Enligt många respondenter förekommer korruption i Finland i allmänhet – och inom polisen i synnerhet – endast i liten utsträckning. Detta hade respondenterna kommit fram till såväl utifrån sina egna upplevelser som utifrån offentliga uppgifter och jämförande forskningsdata. Även om respondenterna ansåg att Aarnio-fallet var allvarligt och klandervärt, ansåg de att det sannolikt bara rörde sig om ett enskilt fall.
Kärnan i förtroendet för polisen består av många faktorer
En nyckelfaktor i förtroendet för polisen är medborgarnas upplevelse av att polisen är opartisk, behandlar alla lika och möter medborgare och klienter med respekt i dagliga interaktioner. Observationerna upprepas på samma sätt både i den internationella forskningslitteraturen och i den forskning som hänför sig till Finland.
– I vår fortsatta forskning kommer vi att fokusera på sådana förtroendeförklarande faktorer som inte hänför sig till vardagliga möten mellan polisen och medborgarna. Dessa så kallade faktorer på makronivå förklarar till exempel varför medborgarnas förtroende för polisen varierar så mycket i olika länder. Faktorer på mikronivå, såsom växelverkan, förklarar inte i sin helhet skillnaderna, konstaterar Vuorensyrjä och Rauta.
Materialet från polisbarometerundersökningen 2022 samlades in under oktober–december 2022. Av de 8 500 personerna i urvalet svarade 4 044 (47,6 procent) på undersökningen. Polisbarometern är en forskningsserie vars första undersökning genomfördes 1999.
