Gemensamma informationssystem för myndigheterna i Europa håller på att utvecklas i en sådan riktning att biometriska identifierare och övriga uppgifter som innehas av myndigheterna ännu bättre kan utnyttjas för att upprätthålla den inre säkerheten inom EU.
Finland väljer dock att inte utnyttja denna möjlighet. I Finland går däremot den nationella regleringen i en annan riktning. Detta konstaterar polisöverinspektör Hannu Kautto från ansvarsområdet för internationella ärenden vid Polisstyrelsen i sin blogg på polisens webbplats.
Schengen informationssystemet (SIS) är ett av de viktigaste systemen som stöder myndigheternas arbete. Systemet är av stor betydelse även för Finland eftersom allt fler brott överskrider staternas gränser.
- Ett av målen i samband med reformen av SIS-systemet var att göra utnyttjandet av biometrisk information effektivare som en tillförlitlig metod för att identifiera en person. I framtiden kommer Finlands nationella lagstiftning dock endast att tillåta, med några få undantag, att identifieringsuppgifter som sparats på straffrättsliga grunder får läggas till i SIS-efterlysningar, skriver Kautto i sin blogg.
Kautto anser att den nationella regleringen gällande användningen av biometriska identifierare i SIS-systemet begränsar möjligheterna att effektivt utföra de uppdrag som getts till myndigheterna, skydda den inre säkerheten i EU-området och behärska olaglig invandring.
- Allt detta har framförts av polisen i samband med lagberedningsprocessen, men trots detta kommer vi att genom nationell reglering begränsa vårt informationsutbyte med de övriga EU-länderna av information som är av väsentlig vikt för upprätthållandet av säkerheten. Detta försvagar inte bara Finlands prestationsförmåga utan påverkar även säkerheten inom hela Schengenområdet.
