Breadcrumb

Blogs

Blogs

Finland behöver 8200 poliser år 2030

Seppo Kolehmainen Published Date 18.5.2021 16.58 Blog

Finländare litar på sin polis. Enligt en färsk rapport har polisen också ett gott anseende. 97% av representanter för de viktigaste intressenterna bedömde anseendet som mycket eller något bra. Frågeformuläret besvarades av politiska influenser, kommundirektörer, ledande tjänstemän, medlemmar i delegationer för polisärenden och företrädare för organisationer.

Ett gott anseende kommer från att man gör saker rätt och berättar om dem. Ett gott anseende påverkar direkt förtroendet och hur organisationen stöds, hur man lyssnar på dess ståndpunkter, hur man tar ställning för den eller hur man vill samarbetas med den.
Förtroendet är polisens viktigaste strategiska tillgångar, som det är skäl att värna om under alla tider. Polisen och alla aktörer inom den inre säkerheten behöver förtroende och stöd just nu.

Idag är Finland ett av de tryggaste länderna i världen. Tryggheten i eget bostadsområde upplevs vara bättre än i början av årtusendet. Redogörelsen för den inre säkerheten beskriver megatrender som påverkar oss alla. Traditionella hot har inte försvunnit och samtidigt är nya fenomen utmanande.

Traditionella och nya hot utmanar

Mätt i pengar har till exempel brott som begås på nätet överskridit den globala narkotikahandeln. Organiserad brottslighet växer, internationaliseras och intensifieras. Antalet rapporterade sexualbrott, våld i nära relation och narkotikamissbruk samt därtill relaterad brottslighet ökar. Demografin förändras, städerna växer och landsbygden töms.

Som allmän säkerhetsmyndighet är polisen bevakare av mycket. Antalet poliser ökade förra året med nästan hundra årsverk. Ytterligare resurser har bland annat avsatts för att bekämpa och utreda människohandel och it-brottslighet samt för att förbättra beredskapstiderna i glesbygden.

Till slutet av nästa år är det meningen att öka antalet poliser till 7500 årsverk. Det här är en bra start.

Omfattningen av polisens uppgift har blivit permanent mer komplex och utvidgad, medan kompetensnivån har mångdubblats. De lagstadgade skyldigheterna har ökat. Omständigheterna har tvingat till prioritering och stretching. Polisen kan dock inte underlåta att utföra sina uppgifter. Som ett resultat har brottsutredningstiderna ökat, tiderna har blivit längre för patrullerna att nå glesbygderna, även det nödvändiga utvecklandet har äventyrats, verksamhetslokalerna förfaller och personalen tröttnar.

Polisen hamnar och prioritera och tänja

Samtidigt drabbar brott alltmer vissa utsatta grupper. Problemen staplas upp. Polariseringen av värden, utestängning och utvecklingen av segregering ökar allmän ojämlikhet, gängbildning, extremismens attraktionskraft, terrorismhotet och tillväxtpotentialen för politiskt våld.

Polisen behöver mer folk och teknik för att hantera problemenen: analytiska färdigheter, avslöjande av dold brottslighet, väl fungerande informationssystem, smidigt informationsflöde mellan olika myndigheter och förebyggande arbete, särskilt till stöd för barn, ungdomar och som stöd för personer som rikerars  av uteslutning. 

Polisen borde kunna förebygga problemen i förväg

Inrikesministeriet har länge betonat behovet av att förbereda sig för framtiden och tilläggsbehoven har upprepade gånger tagits upp i budgetförberedelserna. Samtidigt visar resultatrapporterna att den finska polisen gör ett utmärkt resultat på europeisk nivå med minst resurser i förhållande till befolkningen.

Budskapen kan ha upplevts som motstridiga, även om detta inte är fallet. Polisen klarar sig knappt, men stretchingen kan inte bli ett permanent tillstånd. Framtida resultatförmåga kräver ytterligare investeringar. År 2030 behövs 8 200 poliser i Finland.

Säkerhet är statens centrala uppgift. Vi är verkligen oroliga för att polisförtroendet i världsklass inte kommer att äventyras av att polisen inte fullgör sina uppgifter.

Utan allmänhetens förtroende skulle myndigheterna inte klara av sina uppgifter. Oberoende av resurserna.

Även ett stabilt förtroende kan vackla

Att hantera en svår epidemi ensam har visat hur lätt även ett stabilt uppfattat förtroende för politiska beslutsfattare, tjänstemän och journalister, dvs. nyckelaktörer i samhället, kan vackla. Det är som lägst sedan epidemin började. Trots detta bör man hitta resiliens för nästa svarta svan.

Samhället måste se till att polisens resurser, verktyg och lagstiftning är så balanserade som möjligt i förhållandet till verksamhetsmiljön och de mål och förväntningar som ställts för polisen. Som helhet måste polisen vara en resultatorienterad, högkvalitativ och enhetlig aktör som kan trygga alla, i alla tider.

Seppo Kolehmainen
polisöverdirektör
Polisstyrelsen
Twitter @SJKolehmainen

National Police Board Police operations and development Seppo Kolehmainen sv