28.5.2026 | Nätbedrägerier har snabbt blivit ett av de allvarligaste brottsfenomenen i Finland.

17.4.2026 | Otillåten påverkan från organiserad brottslighet på rättsväsendets myndigheter är ett växande problem i alla nordiska länder, visar en ny studie. Fenomenet är mer subtilt än förväntat och förblir därför ofta dolt.

19.2.2026 | Vilka faktorer försvagar medborgarnas starka förtroende för polisens verksamhet? Varför litar finländarna så starkt på polisen? Dessa teman behandlas i andra delen av boken The Police and the Public.

10.11.2025 | Polisyrkeshögskolans årliga utredning visar att antalet misstänkta hatbrott fortsatt att öka 2024.

29.8.2025 | Förtroendet för polisen har varit stabilt redan länge. Cirka 92 procent av dem som besvarade enkäten Polisbarometern berättade att de har rätt så stort eller mycket stort förtroende för polisens verksamhet.

15.5.2025 | Rapporten har fungerat som stöd vid uppdateringen av strategin mot organiserad brottslighet och genomförandet av regeringsprogrammet i Finland.

19.11.2024 | Polisyrkeshögskolans undersökning dyker bakom siffrorna i polisbarometern som görs med ett par års mellanrum. Analyserna fokuserar på tre teman: polisens resursbrist, brott som inte anmäls på grund av rädsla för repressalier samt hot mot brottsoffer och vittnen i straffprocessen.

10.10.2024 | Enligt Polisyrkeshögskolans årliga utredning fortsatte antalet misstänkta hatbrott att öka 2023.

26.6.2024 | Förundersökningen av människohandelsbrott förutsätter en tydlig verksamhetsmodell för att man ska kunna genomföra den på ett enhetligt och högklassigt sätt på olika håll i Finland. Detta som en del av samarbetet mellan flera myndigheter. En sådan modell har nu skapats i Polisyrkeshögskolans projekt Modellering av förundersökning av människohandelsbrott.

23.1.2024 | I en ny rapport föreslås att inrikesministeriets förvaltningsområde ska ta en aktiv roll i utvecklingen av digitala modeller av miljön. Digitala modeller, eller så kallade digitala tvillingar, är tredimensionella modeller som efterliknar fysiska platser, föremål eller objekt i den fysiska världen.

2.1.2024 | Resultat av en ny undersökning visar att digitalt våld som kvinnor utsätts för även i allvarliga fall ofta inte identifieras som våld och brott. Fenomenet har normaliserats som en del av vardagen såväl i nära relationer som i sociala medier och den offentliga debatten.

17.1.2024 | I slutrapporten för projektet Civil beredskap tillsammans rekommenderas samordning av nationella och internationella säkerhetsrelaterade termer, beaktande av betydelsen av en säkerhetsrelaterad ordlista samt beaktande av nya begrepp och tänkesätt i utvecklingsarbete.

1.9.2023 | För att sociala medier ska kunna utnyttjas fullt ut krävs att kommunikationsmålen, målgrupperna, kärninnehållet och kommunikationsansvaret definieras kanalvis i myndigheternas kommunikationsriktlinjer. Det krävs också tillräckliga resurser för att utnyttja sociala medier och utbilda myndigheterna. 

26.10.2023 | Antalet misstänkta hatbrott som kommit till polisens kännedom ökade med en femtedel i fjol, framgår det av Polisyrkeshögskolans årsrapport.

22.6.2023 | Enligt en utredning som gjorts vid Polisyrkeshögskolan skulle en förbättring av informationsutbytet mellan myndigheterna kräva en mer omfattande granskning och förtydligande av lagstiftningen.

20.2.2023 | Polisyrkeshögskolans forskningsserie fokuserar denna gång på undersökningar som bland annat handlar om hot mot vittnen samt regionala variationer i brottslighet och våld i städerna.

8.6.2023 | Ny utredning erbjuder konkreta utvecklingsförslag för regleringen av myndigheternas utlämnande av uppgifter på eget initiativ. På så sätt kan man effektivare bekämpa brott samt upprätthålla och främja säkerheten.

9.3.2023 | Polisen söker sätt att nå medborgarna genom kommunikation, inte bara i Finland utan också i andra länder. Polisförvaltningens strukturella och kulturella faktorer har en avgörande inverkan på hur polisen bygger upp dialogen i olika länder.

13.4.2023 | Enligt en bakgrundsutredning som gjordes vid Polisyrkeshögskolan påverkade polisens tidigare strukturreformer inte medborgarnas förtroende, men försämrade upplevelserna av tillgänglighet till polisens tjänster.

15.6.2023 | Cirka 91 procent av dem som svarade på enkäten Polisbarometern berättade att de har rätt så stort eller mycket stort förtroende för polisen. Största delen av svarspersonerna upplevde att polisen bär ansvaret för den allmänna ordningen och säkerheten, men en del oroar sig över brottsligheten. Den färska polisbarometern beskriver på ett mer omfattande sätt än tidigare finländarnas bedömningar av polisverksamheten och av läget i fråga om Finlands inre säkerhet.