Bekämpning av cyberbrott är samarbete där alla har en roll

Antalet nätbrott och skador till följd av dem ökar årligen och ingen snabb trendvändning finns i sikte. Nätbrottslighet är nästan alltid internationell organiserad brottslighet, vars bekämpning och utredning kräver samarbete med olika aktörer.

I regel inleder polisen en utredning dock först då en brottsanmälan lämnas in. Om din organisation råkar ut för en överbelastningsattack eller ett dataintrång, lönar det sig att göra en brottsanmälan omgående, även om det kanske inte är det första du då tänker på. Ur polisens synvinkel är det dock ett väsentligt steg i processen.

Vid bekämpning av nätbrott samarbetar polisen intensivt med företag, övriga myndigheter och med ett stort antal internationella samarbetspartner. Syftet med samarbetet är ofta att undergräva den infrastruktur som kriminella använder och i bästa fall förhindra kontinuiteten i verksamheten. Som ett exempel kan man nämna den omfattande internationella operation mot fjolårets skadligaste utpressningsprogramgruppering som nyligen fick stor uppmärksamhet i media. Operationen ledde till påtagliga skador för gruppens verksamhet. Du kan läsa om operationen på engelska i Europols meddelande: https://www.europol.europa.eu/media-press/newsroom/news/law-enforcement-disrupt-worlds-biggest-ransomware-operation

Polisen samarbetar även med företag och organisationer för att förebygga brott. Det är effektivare än att utreda nätbrottslighet som är ytterst dyrt och ofta tidskrävande. Utredningarna av nätbrott drar ofta ut på tiden på grund av ett stort antal internationella begäran och gigantiska datamängder. Ett gott exempel på förebyggande verksamhet är Centralkriminalpolisens pågående projekt Cybercrime-exit, som delvis finansieras av Europeiska unionen. I projektet provanvänds, utbildas och utvecklas metoder för att bryta ungas cyberbrottsspiral. Bifogat länk till projektets senaste innovation: https://poliisi.fi/sv/blogg/-/blogs/sokmotorer-som-polisens-verktyg-for-att-forebygga-ungas-cyberbrottslighet 

Som ett andra exempel vill jag lyfta fram den tekniska metod som tagits fram för att förhindra bedrägerisamtal. Transport- och kommunikationsverket Traficom prisbelönade nyligen metoden som är unik i världen och som väckt stort intresse. Behovet av att utveckla en sådan metod växte fram 2020 och 2021 när en stor del av finländarna blev offer för bedrägerisamtal, jag medräknat. En del föll offer för det väl genomförda bedrägeriet och brottsskadorna blev omfattande. Metoden för att filtrera samtal utvecklades i samarbete med myndigheter och operatörer, och resultatet blev att samtalen upphörde nästan helt och hållet. Du kan läsa om det i meddelandet nedan:
https://www.kyberturvallisuuskeskus.fi/sv/aktuellt/traficom-belonar-samarbetet-forebyggande-av-bedragerisamtal-och-bedragerimeddelanden-med

Polisen kan inte effektivt bekämpa cyberbrottslighet eller genomföra ovannämnda verksamhet om polisen inte har en aktuell lägesbild. En lägesbild uppstår delvis genom myndighetssamarbete och internationellt samarbete, men de viktigaste bitarna i pusslet är brottsanmälningarna och nättipsen.  Polisen riktar sin verksamhet enligt denna lägesbild och kan reagera på stigande hot, som det tyvärr finns gott om i dag. En del organisationer har aldrig behövt göra en brottsanmälan om nätbrott. För att sänka tröskeln har man på cyberbrottscentralen skapat närmare anvisningar om vilka uppgifter polisen i regel behöver för en förundersökning och hur man kan förbereda sig på en sådan redan innan ett brott sker. Dessa anvisningar kan tillämpas i organisationens verksamhet genom övningar. Därför delas anvisningen ut till organisationer som en del av övningen TIETO24.