Murupolku

Blogit

Blogit

Polisen står i beredskap om det uppstår försök att rubba samhällsfreden

Seppo Kolehmainen Julkaisupäivä 10.6.2022 15.03 Blogit

I dagens mediemiljö är hela världen ständigt närvarande – vi har också blivit vana att höra om allt som händer i världen. Nyheterna är ibland dramatiska, men de hörs bara en tid och ersätts snabbt av nya. Även om bullret hörs i fjärran har människorna för vana att lita på och tänka att ingenting händer dem. Stormen blir verklig först när den kommer tillräckligt nära. För alla. 

Säkerhetsmiljön i Europa ändrade den 24 februari 2022 när Ryssland invaderade Ukraina. När kriget har kommit inpå knutarna känns följderna direkt i myndighetsverksamheten och polisens verksamhetsmiljö, men även i alla finländares liv. Det som vi byggt på och kunnat lita på tidigare har svikit. Nu skapas stödpelare för behoven i en ny tid. Samtidigt har Finland fattat ett historiskt beslut genom att ansöka om medlemskap i försvarsalliansen Nato. I och med att ansökan lämnades in har en ny tidsperiod inletts och vi har under de senaste veckorna fått följa med hur Finland förbereder sig militärt på eventuella konflikter och hur säkerhetsstrukturerna har stärkts. Den militära kapaciteten stärks bland annat genom att utöka övningsverksamheten och beställa militär utrustning.

Något som det kanske inte har talats om lika mycket är att metoderna att påverka i dagens teknologiskt avancerade värld har utvidgats och blivit mer varierande – även i samband med statliga konflikter. Samtidigt har gränserna mellan hoten mot den yttre och den inre säkerheten suddats ut. Krig förs inte längre endast med vapen.  Åtgärder av olika slag vidtas för att påverka människors vilja och tankesätt – vi talar om hybridpåverkan eller snarare om att rubba samhällsfreden. 

Det finns många olika typer av hybridåtgärder. Det kan till exempel vara fråga om provocerade demonstrationer, informationspåverkan, hot av olika grad, instrumentalisering av invandring, sabotage mot kritisk infrastruktur, cyberattacker eller i värsta fall terrordåd. Åtgärdernas verkliga karaktär och ursprung försöker man vanligen fördunkla. Avsikten med alla de nämnda gärningarna är att rubba samhället, den nationella harmonin och förtroendet för myndigheterna.

En stark nämnare för hybridåtgärderna är också att de till stor del yppar sig i området som hör till den inre säkerheten, särskilt i polisens uppgiftsfält. Ansvarsfördelningen och uppgifterna när det gäller samhällets beredskap grundar sig på lagstiftningen: innan egentliga militära gärningar har identifierats är det i första hand polisen som ger respons på fältet och undersöker händelserna.  Oavsett om det är fråga om gröna män, terrordåd, sabotage som kamouflerats som olyckor eller försök att rubba den allmänna ordningen och säkerheten. Som mångkampare i säkerhetsfrågor och huvudansvarig myndighet för den inre säkerheten har polisen på många sätt förberett sig på att kunna skapa trygghet för alla – under alla förhållanden. 

Under den så kallade gråa perioden efter att Natoansökan lämnades in och innan den eventuellt godkänns kan det hända att Ryssland riktar hybridåtgärder och provokationer mot Finland. Även efter att ett eventuellt Natomedlemskap har godkänts skulle tröskeln vara hög att kategorisera påverkansåtgärder som militära och som hot mot såväl Finland som försvarsalliansen. Responsen ges därför så länge som möjligt med den behörighet som gäller under normala förhållanden så att polisen ansvarar för den interna säkerheten. Vi har förberett oss på detta och polisen har bedömt förverkligandet av olika scenarion samt vidtagit nödvändiga åtgärder utifrån dessa.Lagstiftningsreformerna som gjorts på senare tid hjälper oss också i detta arbete. I framtiden är det viktigt att polisen i större omfattning än tidigare kan få handräckning av försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet för användning av militärt våld om polisen behöver detta som stöd för sin egen uppgift. Så ska det finländska samspelet fungera.

Innan det eventuellt händer någonting är det ändå nödvändigt att polisen som myndighet för första instansen identifierar och analyserar även svaga signaler som tyder på hybridpåverkan och utifrån dessa kan handla informationsbaserat om det behövs.  I syfte att säkerställa detta utnyttjar polisen hela sitt nätverk av sensorer för att samla in observationer. Dessa fakta bildar en lägesbild som ständigt blir tydligare och hjälper polisen att planera och leda sin verksamhet. Lägesbilden delas också i stor omfattning ända till statsledningen. 

I fortsättningen är det viktigt att även med lagstiftningslösningar ytterligare utveckla möjligheterna att dela informationsutbytet och myndigheternas lägesbild samt utveckla polisens egen underrättelse- och kriminalunderrättelseförmåga. Det gynnar hela samhället att den som har information kan dela den även till andra som har nytta av den utan några skarpa gränser. Samtidigt bör den som behöver informationen för sin egen verksamhet även själv kunna skaffa och använda den på ett tillräckligt sätt.

Den övergripande säkerheten bygger på samarbete

Det viktiga är slutligen samarbete, eftersom ingen klarar sig ensam – Finlands säkerhet bygger vi tillsammans.  Att följa och analysera förändringarna i verksamhetsmiljön samt upprätthålla prognostiseringsberedskapen ska ingå i den kontinuerliga och aktiva verksamheten i alla instanser som ansvarar för samhällsberedskap och kontroll av störningssituationer. Den övergripande säkerheten är en samverkansmodell för beredskapen i Finland som innebär att myndigheterna, näringslivet, organisationerna och medborgarna tillsammans drar försorg om de livsviktiga samhällsfunktionerna. Det viktiga är att människorna kan lita på myndigheterna och att det är lätt för medborgarna att meddela sina observationer till myndigheterna. På så sätt kan var och en bidra till den gemensamma säkerheten.

Kriget i Ukraina påverkar polisens vardag även på många andra sätt. Till exempel när ukrainare som flyr undan kriget kommer till Finland och söker asyl eller tillfälligt skydd är det polisen som tar emot och registrerar dem vid gränsen. Hittills har något över 25 000 ukrainare sökt hjälp i Finland. Polisen har registrerat dessa till över 90 procent. Samtidigt samlar polisen information av personerna om krigsförbrytelser som de upplevt eller sett för eventuella senare utredningar. Den internationella brottmålsdomstolen ICC är behörig att undersöka krigsförbrytelser. Ansvaret måste förverkligas, det är offrens rätt som polisen vill försäkra sig om. 

Det bästa sättet att motarbeta påverkansförsök utifrån, reda ut brott och säkerställa att samhället fungerar är att alla som bor i Finland, oberoende av sin bakgrund, litar på det finländska samhället och myndigheternas förmåga att skydda medborgarnas rättigheter. Människorna måste även i osäkra tider kunna förlita sig på att samhället kan åtgärda fenomen som äventyrar säkerheten, förebygga sådana fenomen eller reda ut dem senast i en akut krissituation. 

Och om det är dags ger polisen för sin del respons. Under alla förhållanden. 

Seppo Kolehmainen
Polisöverdirektör
Polistyrelsen
Twitter @SJKolehmainen

Polisens svärd med lejonhuvudemblem på uniformens ärm.