Polisen i Helsingfors har beslagtagit vinning av brott till ett belopp av 1,8 miljoner euro – antalet gäldenärsbrott nästan fördubblades

Ekonomisk brottslighet och människohandelsbrott är internationella fenomen som kräver ett nära myndighetssamarbete i Finland och över statsgränserna för att kunna bekämpas.

Polisen i Helsingfors har effektivt lyckats ingripa i den vinning av brott som eftersträvas genom ekonomiska brott. Under första halvåret 2026 har polisen beslagtagit cirka 1,8 miljoner euro i medel som skaffats genom brott. År 2025 beslagtogs sammanlagt ca 3,5 miljoner euro i vinning av brott.

Samtidigt syns de ekonomiska utmaningarna i samhället allt tydligare i den ekonomiska brottsligheten. Utredningsmiljön för ekonomiska brott har under de senaste åren blivit mer krävande än tidigare, och i synnerhet antalet gäldenärsbrott har nästan fördubblats i Helsingfors på några år. Bakom utvecklingen ligger den kraftiga ökningen av företagskonkurser. År 2025 försattes cirka 3 300 företag i konkurs i Finland, medan antalet konkurser året innan var cirka 3 000 och 2023 var antalet cirka 2 700. Det ökade antalet konkurser syns direkt i antalet gäldenärsbrott som anmäls till polisen och ökar arbetsmängden i hela straffrättskedjan från polisen till åklagarväsendet och domstolarna.

Antalet anmälningar om ekonomiska brott har ökat stadigt under hela 2020-talet. År 2025 anmäldes närmare 2 800 ekonomiska brott i Finland, av vilka cirka 560 i Helsingfors. Inom polisinrättningarnas områden i huvudstadsregionen bokfördes sammanlagt cirka 45 procent av alla ekonomiska brott som anmälts i Finland.

De vanligaste ekonomiska brotten är skattebedrägeri, oärlighet av gäldenären, bokföringsbrott samt bedrägerier som begåtts i affärsverksamheten.

Den ekonomiska brottsligheten är mer internationell än tidigare. Penningrörelsen omdirigeras allt oftare till utlandet, och kryptovalutor utnyttjas som ett sätt att överföra medel i samband med ekonomisk brottslighet. Utredningen av ekonomiska brott förutsätter därför i allt högre grad internationellt myndighetssamarbete.

I Helsingfors uppklaras årligen nästan lika många ekonomiska brottmål som det anmäls, och cirka 55 procent av de uppklarade ärendena går vidare till åtalsprövning. År 2026 har 194 ekonomiska brottmål överförts till åtalsprövning

Fråntagande av vinning av brott är ett av de mest verkningsfulla sätten att bekämpa ekonomisk brottslighet. De ekonomiska brottens internationella karaktär och brottslingarnas ständigt föränderliga verksamhetssätt förutsätter ett effektivt samarbete mellan myndigheterna såväl inom Finland som internationellt, konstaterar Lauri Huittinen, chef för funktionen för ekonomisk brottslighet vid polisens brottsutredningsenhet i Helsingfors.

Aktuella brottmål vid utredning av ekonomiska brott

Polisinrättningen i Helsingfors har på senhösten 2025 inlett en förundersökning om grovt bedrägeri, där två företrädare för Helsingfors stad misstänks för grovt bedrägeri tillsammans med Helsingfors stads avtalsunderleverantör.

I ärendet misstänks två disponenter som är i stadens tjänst ha kommit överens med entreprenören om överfakturering bland annat i fråga om lägenhetsrenoveringar och uppdragen har delats ut mellan tre misstänkta. Enbart till de två anställda i stadens tjänst misstänks ha styrts mer än 600 000 euro i medel som skaffats genom bedrägeri under åren 2023–2025. Förundersökningen pågår och man räknar med att ärendet överförs till åtalsprövning i slutet av året.

Totalt cirka 5 miljoner euro i skatter och arbetspensionsförsäkringsavgifter som kringgåtts

Våren 2026 överfördes en omfattande förundersökningshelhet i anslutning till grå ekonomi från polisen i Helsingfors till åtalsprövning. Förundersökningen bestod av två brottshelheter där personer som delvis ingår i samma personkrets misstänks ha gjort sig skyldiga till flera olika ekonomiska brott. De skatter och arbetspensionsförsäkringsavgifter som kringgåtts i bolagens verksamhet uppgår sammanlagt till cirka 5 miljoner euro.

I två brottshelheter har brotten inletts ända sedan 2015 och pågått fram till 2021.

De medel som använts för löneutbetalning till arbetstagare i två brottshelheter slussades vidare med hjälp av falsk underleverantörsfakturering via sammanlagt cirka 20 olika närstående bolag. I förvaltningen av de bolag som anknyter sig till helheten misstänker polisen att man delvis har använt s.k. bulvanarrangemang i syfte att dölja bolagens faktiska ansvariga personer.

Det finns över 30 misstänkta i de två helheterna. Under utredningen har över två hundra personer i olika positioner förhörts. I fråga om personer som fått s.k. svart lön har i ärendet dessutom betydande belopp i personlig inkomstskatt inte heller påförts. Dessutom har polisen i fråga om drygt 25 anställda undersökt misstänkta grova skattebedrägerier i anslutning till löner som inte deklarerats. 

Ett karakteristiskt drag i genomförandet av brotten har varit att de bolag och löntagare som ansluter sig till helheten i stor utsträckning har anlitat utländska banktjänster. I ärendet har det gjorts flera internationella begäran om rättshjälp för att utreda penningrörelsen och höra parterna.

Brottshelheten var exceptionellt omfattande och gärningarna har pågått i flera år. En del av de misstänkta greps av polisen 2024.
Polisen i Helsingfors undersöker årligen tiotals brott som hänför sig till arbetsrelaterat utnyttjande

Typiska brottsbeteckningar i brottsutredningar som gäller arbetsrelaterat utnyttjande är ockerliknande diskriminering i arbetslivet, ocker, människohandel samt olika bedrägeribrott. Vid undersökningen utreds ofta samtidigt också misstänkta brott som hänför sig till ordnande av olaglig inresa.

Under första halvåret 2026 har nästan 20 brottsutredningar i anslutning till arbetsrelaterat utnyttjande överförts till åtalsprövning. I dessa fall har det funnits sammanlagt över 50 målsägande. År 2025 överfördes cirka 40 brottsutredningar i anslutning till arbetsrelaterat utnyttjande till åtalsprövning.

Aktuella fenomen vid utredning av människohandelsbrott

Vid undersökningen av arbetsrelaterat utnyttjande har användningen av s.k. tröskelpengar accentuerats under de senaste åren. Det är typiskt att man av arbetstagare som kommer till Finland i ursprungslandet kräver en avgift för att ordna arbetsplatsen. Storleken på tröskelpengarna kan variera från några tusen euro till upp till 25 000 euro. Ofta finansieras avgiften med en skuld, vilket innebär att offret måste sälja eller pantsätta sin egendom eller sin egendom som offret behöver för att upprätthålla sin näring i sitt ursprungsland.

Utnyttjandet kan fortsätta efter ankomsten till Finland. Det kan hända att det offret inte får den arbetsplats som utlovats eller att arbetsmängden blir betydligt mindre än vad som avtalats. Dessutom kan lönen betalas till ett lägre belopp än avtalat eller helt lämnas obetald. Skuldsättning och rädsla för misslyckande kan hindra brottsoffret från att återvända till sitt hemland och utsätta offret för ytterligare övergrepp.

Vid utredningen har det också framkommit fall där arbetsrelaterade uppehållstillstånd har sökts med felaktiga eller vilseledande uppgifter. I ansökningarna har man kunnat använda falska arbetsavtal eller lämna osanna uppgifter om arbetsgivaren och anställningsvillkoren.

Utbildningsbaserad invandring

Polisen har observerat fenomen som hänför sig till utnyttjande också vid utbildningsbaserad invandring. Förmedlare som verkar utomlands har kunnat marknadsföra Finland till studerande genom att utlova både studier och säker sysselsättning eller ekonomiskt stöd. En del av de studerande som anlänt till Finland har senare märkt att de löften som getts inte har uppfyllts.

Polisen får ofta kännedom om fallen först i det skede då personerna redan i Finland befinner sig i en svår ekonomisk situation utan utlovat arbete eller tillräckliga utkomstmöjligheter. I Finland undersöks fallen vanligen som ordnande av olaglig inresa.

Koppleribrott med anknytning till prostitution

Undersökningar som gäller sexuellt utnyttjande hänför sig ofta till omfattande brottshelheter på riksplan och i anslutning till internationell organiserad brottslighet. I typiska fall utreds vid undersökningen grova koppleribrott eller koppleribrott och till dem anknutna misstankar om penningtvätt. Kriminella grupper har vanligen som mål att skaffa sig betydande ekonomisk vinning genom att ordna avgiftsbelagd sex i Finland.

I många fall anländer personer som säljer sexuella tjänster till Finland från andra europeiska länder eller från länder utanför Europa och som ordnas av kriminella grupper. Grupperna organiserar resor, inkvartering och praktiska arrangemang samt tar en del av intäkterna från verksamheten.

Polisen strävar efter att identifiera personer som ordnar verksamhet i Finland, spåra vinning av brott och utreda internationella kriminella nätverks verksamhet i samarbete med myndigheter i andra länder. Samtidigt bedöms det vid undersökningen om försäljningen av sexuella tjänster är förenad med tvång, vilseledande eller våld, varvid gärningarna också kan uppfylla rekvisitet för människohandelsbrott.

– Människohandelsbrott är ofta organiserad och internationell brottslighet där man strävar efter betydande ekonomisk vinning genom att utnyttja människor. Offren vågar inte alltid eller förmår inte alltid söka hjälp av myndigheterna. Därför har identifieringen och utredningen av fenomenet en central roll när det gäller att trygga människors rättigheter och bekämpa grå ekonomi, konstaterar kriminalinspektör Lauri Huittinen.