Antalet brott och polisens larmuppdrag ökar i Helsingfors
Efterfrågan på Helsingforspolisens larm-, övervaknings-, utrednings- och tillståndstjänster ökade förra året. Helsingfors polisinrättning svarar på den ökande arbetsbördan genom förnyelser. Poliser kommer att synas ännu mer på gator och i skolor i år.
Antalet larmuppdrag har ökat inom samtliga skyndsamhetsklasser. Helsingfors polisinrättnings utryckningstid för de mest brådskande uppdragen, det vill säga A-uppdrag, var 4,9 minuter. Larmuppdragen innefattar även demonstrationer och andra långvariga uppdrag som kräver flera polispatruller.
Ökningen av antalet brott beror främst på en ökning av bedrägerier, stölder och snatterier. Däremot minskade allvarliga våldsbrott i Helsingfors förra året. Dessa inkluderar brott mot liv, försök till sådana och grov misshandel. Antalet sexualbrott ökade avsevärt jämfört med föregående år. En orsak till ökningen är reformen av lagstiftningen om sexualbrott.
Ökningen av brott begångna av unga har kunnat bromsas sedan 2023, men antalet brott har fortfarande legat på en hög nivå. Enligt Helsingfors universitets ungdomsbrottsenkät 2024 har även hotet om våld som unga upplever ökat i Finland.
I samband med utredningen av ekonomiska brott har brottsvinning tagits i beslag till ett totalt värde av 12,67 miljoner euro. Resultatet kan betraktas som utmärkt.
Nyckeltal för polisinrättningen i Helsingfors
2023 | 2024 | Förändring |
|
Larmuppdrag sammanlagt | 138 808 | 142 851 | 4043 (2,91 %) |
Alla brott | 80 678 | 85 212 | 4 534 (5,62 %) |
Polisens avgiftsbelagda tillståndsärenden | 179 231 | 181 053 | 1822 (1,0 %) |
Helsingfors polisinrättning har från och med början av året genomfört en organisationsförändring för att effektivare kunna möta behoven i en snabbt föränderlig verksamhetsmiljö och den ständigt ökande efterfrågan på polistjänster. Genom att utveckla verksamheten kommer Helsingfors polisinrättning att öka sin beredskap och synliga övervakning av gatutryggheten samt förbättra utredningen av vardagsbrott. Målet är att stoppa ökningen av brott som framför allt involverar barn och unga, främja säkerheten på allmänna områden, samt att förhindra att gatugäng och organiserad brottslighet sprider sig.
– Vi vill motsvara helsingbornas förväntningar, som är snabb ankomst av utryckningsenheter och ökad synlighet av polispatruller. Vi når våra mål genom vår kompetenta personal, engagerade samarbetspartner och effektivare verksamhet, säger poliskommendör Jari Liukku vid Helsingfors polisinrättning.
– Effekten av organisationsförändringen kan bedömas när det gäller säkerheten på allmänna områden redan på kort sikt, men när det gäller riskerna för individers och befolkningsgruppers brottsspiral är effektbedömning vanligtvis möjlig först på medellång sikt. I båda fallen har förändringar i verksamhetsmiljön en avgörande betydelse, och därför måste man vara beredd att snabbt justera verksamhetsmodellerna igen, fortsätter Liukku.
Den ökade övervakningen har fått positiv respons
En av Helsingfors polisinrättnings prioriteringar är att öka den synliga övervakningen på offentliga platser där många människor rör sig och där störningar förekommer. Synlig övervakning minskar störande beteende, förebygger brott och påskyndar utredningen av redan begångna brott.
Under slutet av förra året blev övervakningen mer systematisk och informationsbaserad. Resultaten av den nya verksamhetsmodellen har varit utmärkta i fråga om både uppdrags- och prestationstal samt verksamhetens effektivitet. Enligt respons från allmänheten och samarbetspartner har övervakningen haft önskad effekt, och utvecklingsarbetet kommer att fortsätta i år.
– Den upplevda otryggheten i Kajsaniemiparken uppmärksammades i offentligheten förra hösten. Det var den första platsen där den nya övervakningsmodellen tillämpades, och den verkade lugna situationen. Vid årets början har vi riktat övervakningen till bland annat köpcentrum, kollektivtrafikfordon och områden kring kollektivtrafikstationer. Övervakningen sker även i samarbete med intressegrupper, säger överkommissarie Jere Roimu.
Övervakningen i Kluuv och Kaisaniemi har gett positiva resultat. Från och med oktober i slutet av året ökades övervakningen i området med över 50 % jämfört med 2023. Antalet rån och misshandelsbrott på allmänna platser minskade med över 10 % jämfört med föregående år. Det totala antalet brott enligt strafflagen minskade med 15 % i området. Polisens avslöjande övervakning ökar antalet vissa brott, eftersom de då kommer till polisens kännedom. Antalet narkotikabrott ökade med 18 % under den intensifierade övervakningen år 2024.
Effektivare utredningsarrangemang för brottsutredningsenheten
I organisationsförändringen har utredningen av våld i nära relationer och ungdomsbrott effektiviserats. De tidigare utredningsarrangemangen var inte längre tillräckligt effektiva för att hantera det ökade antalet ärenden och ansvar.
Allvarliga brott begångna av 15–17-åringar som är straffrättsligt ansvariga samt allvarliga fall av våld i nära relationer mot vuxna kommer framöver att utredas av utredningsgrupper specialiserade på grova brott. Dessa grupper består av erfarna brottsutredare som kan fokusera på svåra och komplexa brott.
– Alla brott begångna av unga måste enligt förundersökningslagen utredas skyndsamt. Utredningsarrangemagen måste därför säkerställa att allt från trafikbrott och skadegörelse till rån och mord kan utredas snabbt. Med de nya arrangemangen kan vi möta detta krav bättre än tidigare, säger kriminalöverinspektör Markku Heinikari.
Fall av våld i nära relationer mot barn kommer framöver att utredas inom samma utredningsgrupp som sexualbrott, vars antal ökade kraftigt i Helsingfors förra året. Förundersökningslagen kräver att polisen skyndsamt utreder sexual- och våldsbrott som riktas mot minderåriga. Som en del av organisationsförändringen har därför resurserna för utredning av sexualbrott och våldsbrott mot barn avsevärt förstärkts.
I reformen stärktes utredningsresurserna för sexualbrott och våldsbrott mot barn avsevärt.
– Offren för dessa brott är i särskilt sårbar ställning, vilket kräver specialkompetens av brottsutredarna. Därför har utredningsgruppernas brottsutredare genomgått specialutbildning inom området, säger Heinikari.
Ankarverksamheten fokuserar på att bryta brottsspiraler hos barn under 15 år
Ankarverksamheten har vid organisationsförändringen flyttats till Brottsutredningsenheten i enlighet med Polisstyrelsens anvisningar. Ankaret är nu en del av den nya ungdomsutredningsgruppen, som ansvarar för att utreda brott begångna av barn under 15 år samt för att genomföra Ankarsamtal. Ankaret består förutom av poliser även av socialarbetare, ungdomsarbetare och en psykiatrisk sjukskötare från Helsingfors stad.
– Förra året var de fyra personer som begick flest rån i Helsingfors alla under 15 år, vilket säger mycket om situationen. Många av de mest brottsbenägna unga är placerade på barnskyddsanstalter och kan rymma därifrån efter eget tycke. Under rymningarna begår de en stor del av de grova våldsbrott som unga utför, säger Heinikari.
En av Ankarets viktigaste prioriteringar är att tillsammans med Helsingfors stads barnskydd bryta de svåraste brottsspiralerna hos barn under 15 år. Gruppen sköter också konsultation och intressentsamarbete i frågor som rör våld i nära relationer och hedersrelaterat våld.
Skolpoliser rör sig på skolor och ger stöd i problemlösning
Polisen har skapat en nationell samarbetsmodell för arbete i skolor, vilken kommer att implementeras i skolorna under 2025. Polisen kommer att öka sin närvaro i skolor och erbjuda stöd, särskilt i problemlösningssituationer. Dessutom kommer polisen att ge elever möjlighet att delta i riksomfattande online-lektioner i laglighetsfostran.
– I Helsingfors innebär detta att vi har kontaktat alla stadens skolor och informerat dem om hur de snabbt kan nå polisen i praktiska problemsituationer. Vi har utsett två heltidsanställda skolpoliser som stöder skolorna i svåra situationer, berättar kommissarie Jani Aunio, som ansvarar för skolpolisverksamheten.
Under året kommer skolpoliserna, tillsammans med övrig övervakningspersonal, att aktivt besöka skolgårdar och närområden. Polisen försöker informera skolornas rektorer i förväg om dessa besök.
– Om polisen syns på skolgården finns det ingen anledning till oro. Syftet är att prata med barn och unga, höra efter hur de har det och bygga förtroende för polisen. Vi vill att barn och unga ska veta att polisen alltid är en trygg vuxen att prata med och be om hjälp, säger Aunio.
Mer information om skolpolisverksamheten finns på följande webbplatser:
