Polisen har utfört intensifierad övervakning av rattfylleri under juli månad både 2023 och 2024. Under juli 2023 genomförde polisen närmare 64 000 blåstest på fordonsförare, vilket var över 11 000 fler tester jämfört med juli 2022. I år uppnådde polisen totalt 94 000 blåstester. Enligt Statistikcentralens (2024a) uppgifter var det genomsnittliga antalet offer i rattfylleriolyckor mellan 2019 och 2022, både döda och skadade medräknade, 71 i juli. Antalet offer för rattfylleriolyckor har preliminärt minskat med en tredjedel i juli 2023 och 2024 jämfört med tidigare år. Det verkar alltså som att den riktade övervakningen har varit framgångsrik.
Anledningen till att övervakningen av rattfylleri förlades just till juli var att samordna den med sommarens mest intensiva trafikperiod och sommarevenemang, samt vid en tidpunkt då antalet offer i rattfylleriolyckor tidigare år har varit som högst. Polisen ville därmed rikta sina resurser till särskilt aktiv trafikfylleriövervakning för att öka risken för rattfyllerister att åka fast och för att minska antalet rusmedelsolyckor.
Figur 1. Månadsgenomsnitt för offren i rattfylleriolyckor (döda och skadade totalt) 2019–2022 (alla månader) samt 2023–2024 (januari–augusti). Datakälla: Statistikcentralen 2024a.
Om polisens övervakning
Rattfylleri utgör fortfarande, tillsammans med fortkörning, den största risken för trafikanters liv och hälsa. Enligt OTI:s rusmedelsrapport Päihderaportti 2024 inträffade mellan 2018 och 2022 totalt 742 dödliga motorfordonsolyckor. Bland de huvudansvariga, för vilka det fanns uppgifter om berusning, var 38 procent (N = 271) påverkade, det vill säga under inflytande av ett eller flera rusmedel. (Räty 2024).
Andelen grova rattfyllerifall (med en alkoholhalt i blodet på 1,2 promille eller mer) av alkoholrelaterade rattfyllerier har legat på cirka 60 procent under en längre tid. "Risken att orsaka en dödlig trafikolycka är ungefär hundrafaldig om alkoholhalten i blodet är 1,0 promille och redan ungefär tiofaldig om alkoholhalten är 0,4 promille. (Luoma 2022).
Detta, i kombination med det faktum att antalet offer för rusmedelsolyckor är som högst i juli, motiverar varför det är meningsfullt att rikta polisens arbetstid mot rattfylleriövervakning under denna månad. Målet med övervakningen är att blåstesta så många förare som möjligt för att öka risken för påverkade förare att åka fast och minska trafikolyckor.
Under den aktuella övervakningsperioden genomfördes många blåstest på huvudlederna, men även på mer avlägsna vägar, särskilt på vägar som används för stugtrafik, över hela landet. På livliga vägar och tider prioriterades masstestning, medan fler enstaka kontroller genomfördes till sjöss och på stillsammare vägar. Fokus för övervakningen lades vid tider när man utifrån analyser visste att det finns flest påverkade förare i trafiken och risken för olyckor är som störst. Dessa tider inkluderade exempelvis kvällar före helg och lördagsmorgnar. Planeringen tog också hänsyn till sommarevenemang och det faktum att juli är den vanligaste semestermånaden. Förare som var påverkade av droger eller läkemedel var också föremål för övervakning, men majoriteten av dem som orsakar rusmedelsolyckor är alkoholpåverkade.
Övervakningens effekter på trafiksäkerheten
Regelbunden trafikövervakning och påföljder behövs. Forskning visar att traditionell övervakning minskar antalet kollisioner avsevärt, även allvarliga sådana. I många länder världen över förlitar man sig starkt på trafikövervakning som ett sätt att förändra förarnas beteende och förbättra trafiksäkerheten. Det har visat sig att trafikövervakning effektivt minskar antalet dödliga kollisioner i länder där motorfordon används mycket. Traditionell ”bemannad” trafikövervakning har visat sig ha en betydande positiv effekt, både på allvarliga kollisioner och generellt på alla typer av trafikolyckor. Observationer visar att traditionell övervakning har en särskild förebyggande effekt på så kallade högriskförare (Tay 2009).
Antal offer för rattfyllerirelaterade olyckor och trafikdödsfall under sommaren
Enligt preliminära uppgifter från Statistikcentralen (2024a) har tre personer dött i rattfylleriolyckor under juli 2023 och 2024, medan det genomsnittliga antalet döda under 2019–2022 var cirka sju. Totalt har antalet rattfylleriolyckor minskat med en tredjedel (-34 %) under juli 2023–2024 jämfört med genomsnittet för tidigare år (2019–2022). En betydande observation från övervakningen i juli 2023 och 2024 var att antalet påvisade fall av rattfylleri var färre än under föregående år (ungefär -14 %).
Som visas i figur 1 är antalet offer för rattfylleriolyckor som högst under sommarmånaderna. Antalet trafikdödsfall ökar också under dessa månader. I figur 2 är juli månader grönfärgade, och de streckade linjerna indikerar antalet döda under juli 2023 och 2024 jämfört med andra månader. Efter att polisen inledde intensifierad övervakning av rattfylleri har färre människor dött i trafikolyckor under juli 2023 och 2024 jämfört med juli 2019–2022. Den intensifierade övervakningen samt även annan samtidigt genomförd aktiv trafikövervakning tycks ha påverkat trafikdödsfallen och därmed trafiksäkerheten generellt.
Figur 2. Antal döda i trafikolyckor per månad 1/2019–8/2024. Datakälla: Statistikcentralen 2024b.
Utvecklingen av antalet rattfyllerifall
Som tidigare nämnts påträffades färre påverkade förare under juli månads rattfylleriövervakning än under tidigare år. Polisen genomför en R-undersökning två gånger om året som mäter antalet alkoholpåverkade förare i trafiken. Under coronapandemin gjordes ingen uppföljning och den första mätningen efter pandemin genomfördes 2022. Andelen förare som översteg rattfyllerigränsen mellan 2022 och 2023 var högre än tidigare år (0,18 %), när det normalt har legat mellan 0,13 och 0,14 %. Under innevarande år har andelen som överstigit rattfyllerigränsen minskat till 0,12 %. Andelen förare som druckit alkohol har varit högre under 2018 och året innan jämfört med 2023 och 2024. Det är ännu för tidigt att säga att antalet berusade förare i trafiken är på väg att minska, åtminstone baserat på R-undersökningarna. Antalet påverkade förare som polisen har påträffat i trafiken har minskat sedan 2011, men utvecklingen har stabiliserats på nuvarande nivå för några år sedan.
Vilka faktorer är kopplade till att en person kör berusad? Impinen (2011) har i sin avhandling konstaterat att låg social status är kopplad till att unga och personer i arbetsför ålder kör berusade. Låg utbildningsnivå, arbetslöshet, ensamboende och att vara ogift ökade sannolikheten för sådant beteende enligt studien. Bland unga var även faktorer relaterade till föräldrar, såsom låg utbildnings- och inkomstnivå, kopplade till att deras barn kör berusade. Men även om låg inkomstnivå hos personer i arbetsför ålder predestinerade för rattfylleri, var sambandet omvänt för unga, det vill säga högre inkomster innebar mer frekvent rattfylleri.
Avslutningsvis
Polisens trafikövervakning är ett konkret sätt att direkt förändra beteendet hos vägtrafikanter. Säkert trafikbeteende leder i sin tur till minskning av olyckor och mänskligt lidande samt minskade kostnader för samhället till följd av olyckor.
Regelbunden trafikövervakning och påföljder behövs för att förändra vägfararnas beteende i en säkrare riktning. Enligt undersökningar förhindrar särskilt traditionell övervakning avsevärt olyckor, även allvarliga sådana. Förutom övervakning är det viktigt att människor har kunskap om säkert beteende i trafiken. Genom kunskap har man möjlighet att agera korrekt. Även om kunskap och övervakning inte påverkar alla människors beteende i en säkrare riktning, kan övervakningen stoppa rattfyllerister och förhindra olyckor.
Polisen kommer att fortsätta övervaka rattfylleri för att minska antalet rattfyllerifall och olyckor relaterade till rattfylleri. Polisen gör sitt för att halvera antalet trafikdödsfall till år 2030 och för att uppnå nollvisionen år 2050.
Pasi Rissanen
Polisöverinspektör
Polisstyrelsen
Mika Sutela
Analytiker
Polisstyrelsen
Källor
Impinen, Antti: Fängslade berusade förare: Trends, social background, recidivism and mortality. National Institute for Health and Welfare, Department of Alcohol, Drugs and Addiction and University of Helsinki, The Hjelt Institute, Department of Public Health, 2011 https://www.julkari.fi/handle/10024/79865
Luoma, Arto: Kuolemaan johtaneisiin liikenneonnettomuuksiin vaikuttaneita taustatekijöitä 2005–2014. Institutet för olycksinformation OTI 2022. https://www.lvk.fi/document/318710/2CAFA6300EEB9C65FE7EFA1D90729276024F44EDE293FEB6435E3C075A4E1EEC
Räty, Esa: OTI-Päihderaportti. Institutet för olycksinformation OTI 2024. https://www.lvk.fi/document/551159/00D93F3E8A11D4285C3D28CD9BEE7DE17FD1C71DFA770EE4647E0D06C64859D4
Tay, Richard: The Effectiveness of Automated and Manned Traffic Enforcement. International Journal of Sustainable Transportation 3 2009, 178–186.
Statistikcentralen: Trafikolyckor. https://tieliikenneonnettomuudet.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/Tieliikenneonnettomuudet/ Uppgifterna hämtade 19.9.2024 (2024a)
Statistikcentralen: Statistik över vägtrafikolyckor. Finlands officiella statistik (FOS). https://stat.fi/sv/statistik/ton Uppgifterna hämtade 19.9.2024 (2024b).
