Ankomsten av asylsökande syns i varje polisinrättnings vardag

Polisen ingriper i olagligheter på samma sätt oberoende av om det är fråga om en finländare, en utlänning eller en asylsökande. Ett särdrag som kan nämndas är att polisen blir tvungen att rycka ut med flera patruller till flyktingförläggningar på grund av det stora antalet människor.

Om man lägger märke till något som polisen bör ingripa i, ska man ringa det allmänna nödnumret 112 varifrån uppdraget förmedlas till polisen. Polisen tar självfallet alltid emot tips och anmälningar om misstankar om brott.

Utryckningar med kopplingar till det ökande antalet asylsökande

Under november har polisen fått omkring 100 000 uppdrag, varav ungefär 800 på ett eller annat sätt gällde asylsökande. Även om antalet uppgifter med koppling till det ökande antalet asylsökande inte är stor, har uppdragen krävt polispatrullers närvaro vid flyktingförläggningar och i omgivningen nära förläggningar. Olika störningar kring flyktingförläggningarna reflekteras i det omgivande samhället, men i allmänhet är situationen mycket lugn och under myndigheternas kontroll.

Vid vissa flyktingförläggningar och andra inkvarteringslokaler har stämningen blivit spänd och oroligheterna ökat under oktober-november.

– Spänningarna beror huvudsakligen på tvister mellan asylsökande och uppgörelser mellan dem. Det faktum att gräl uppstår om vardagliga saker såsom städning eller mat beskriver frustrationen mellan och bakom de boende på förläggningarna, konstaterar polisinspektör Mia Poutanen vid Polisstyrelsen.

Det som sysselsätter polisen mest på grund av det ökade antalet asylsökande är uppgörelser och masslagsmål mellan asylsökande och olika former av störande beteende. Allt oftare gäller uppdragen fall av misshandel, slagsmål och familjevåld vid inkvarteringslokaler för asylsökande. Ofta beror situationerna på alkohol eller andra rusmedel. En bakomliggande faktor till störande beteende är de asylsökandes ålders- och könsstruktur. En stor del av de boende vid förläggningarna är unga män. Olika typer av attacker och hot av finländare mot flyktingförläggningar och nödinkvarteringar sysselsätter också polisen.

Information om lagstiftning, jämställdhet och kulturen

Polisinrättningarna bedriver ett nära samarbete med flyktingförläggningarna för att upprätthålla och förbättra säkerheten samt följer aktivt med situationen vid lokala flyktingförläggningar på olika sätt.

Det är mycket viktigt att de asylsökande som kommer till Finland genast då de anländer till flyktingförläggningen får information om den finländska lagstiftningen och om vad man får och inte får göra i Finland. Det är i synnerhet viktigt att förmedla information om sådant där det finns stora kulturella skillnader.

Polisen besöker flyktingförläggningarna och berättar om lagstiftningen och jämställdheten i Finland samt ger råd om hur asylsökandena undviker olagligheter och hur de anmäler ett brott till polisen. Dessutom deltar polisen i de tillfällen som kommunerna ordnar för lokala invånare. Som stöd för verksamheten utarbetas just nu ett riksomfattande kommunikationsmaterial på flera olika språk. Erfarenheterna visar att redan polisens besök och närvaro vid förläggningarna har haft en lugnande inverkan.

När asylsökande misstänks för brott

Enligt Polisstyrelsens uppskattning har asylsökande varit misstänkta i omkring 150 misshandelsbrott varav merparten handlar om gräl mellan asylsökande. Näst vanligast är brottsanmälningar om olika stölder och snatteri samt olaga hot. Det är dock skäl att komma ihåg att polisen får kännedom om cirka 340 000 brott mot strafflagen (exklusive trafikbrott) varje år och 33 000–35 000 misshandelsbrott. När man ser på saken i detta sammanhang är antalet brottsanmälningar med kopplingar till asylsökande således ganska litet och de har tillsvidare inte påverkat den riksomfattande statistiken. Naturligtvis kan de ha en regional inverkan.

Asylsökande och sexualbrott

Polisen får årligen kännedom om cirka 1000 våldtäkter och polisen har kunnat utreda i genomsnitt 70 procent av dessa. Under det gånga året har något fler anmälningar registrerats än under tidigare år. I 20–30 procent av våldtäktsfallen tidigare år har den misstänkte gärningsmannen varit en utlänning.

Ett oroväckande fenomen då det gäller sexualbrott i allmänhet är att antalet våldtäkter på allmän plats har ökat med över 50 procent jämfört med fjolåret. Under de senaste åren har i genomsnitt 145 anmälningar gjorts per år, men i år är man redan i slutet av november uppe i 152 stycken. Våldtäkter på allmän plats omfattar också så kallade buskvåldtäkter.

I genomsnitt har 20 brottsanmälningar om sexuellt ofredande gjorts varje månad i år. I dessa har andelen utländska brottsmisstänkta varit cirka 9 procent.

Asylsökande misstänks ha gjort sig skyldiga till sammanlagt cirka 10 våldtäkter och ungefär 15 fall av sexuellt ofredande i år. Det handlar om fall som kommit till polisens kännedom som brottsanmälts.

Polisen har dessutom fått tips och observationsuppgifter om att asylsökande har följt efter, gjort närmanden eller rört vid i huvudsak unga finländska kvinnor.

– Av en eller annan anledning har man inte gjort någon brottsanmälan i vissa fall och därför finns det ingen exakt bild av hur omfattande fenomenet är. Också denna typ av händelser ska alltid anmälas till polisen så att man kan ingripa i osakligt agerande och övervakningen kan riktas enligt behov, säger polisinspektör Tommi Reen vid Polisstyrelsen.

Brott mot asylsökande

Trakasserier och attacker mot asylsökande vid flyktingförläggningar och nödinkvarteringar har också fortsatt och i viss mån ökat under de senaste veckorna.

Oftast har det varit frågan om att personer kört med bil eller moped på gården utanför inkvarteringslokalerna och kastat olika slags föremål mot fönstren, smällt av fyrverkeripjäser och förstört egendom. Det grövsta fallet riktat mot asylsökande kan anses vara branden i Kankaanpää vid tvåvåningshuset där en flyktingförläggning planerades i början av veckan som man misstänker var anlagd.

Tillsvidare har inga tecken på organiserad verksamhet kunnat skönjas i utredningarna av sabotageförsöken mot förläggningar och enheter för nödinkvartering i Finland. Det har varit fråga om enstaka fall och gärningsmännens bakgrund tyder på någon slags utslagning. Personerna som misstänkts för brotten har nästan utan undantag varit finländare.

Den olagliga invandringen ökar igen

Tydligast har förändringen i flyktingsituationen under hösten återspeglats i antalet fall av ordnande av olaglig inresa. Polisen och Gränsbevakningsväsendet har skärpt sina åtgärder beträffande dessa brott och därför har betydligt fler fall än vanligt uppdagats. I oktober minskade antalet anmälningar av olaglig invandring, även om trycket på EU:s yttre gränser förblev stort. I november har antalet anmälningar återigen ökat något.

Polisen följer aktivt hur flyktingsituationen påverkar säkerhetsläget och brottsligheten både beträffande brott som riktas mot asylsökande och brott som de asylsökande själva misstänks ha begått.

Polisen riktar sina åtgärder enligt behov. Därför är det viktigt att man aktivt anmäler brottslig verksamhet till polisen. Alla misstankar om brott tas på allvar och undersöks enligt den normala förundersökningsprocessen.

Uppföljning av konsekvenserna av flyktingsituationen

Före november har polisen inte kunnat göra anteckningar i sina informationssystem om en persons status som asylsökande, eftersom det helt enkelt inte har funnits någon punkt där man har kunnat anteckna detta. Därför har det varit svårt att följa upp konsekvenserna av flyktingsituationen och göra en noggrann statistisk uppföljning av antalet uppdrag som situationen inneburit för polisen.

Antalet asylsökande har ökat så kraftigt att polisen vill följa upp situationens konsekvenser med tanke på säkerhetsläget. I början av november utvecklades systemen så att det nu är möjligt att göra en så kallad asyl-anteckning i informationssystemet alltid när polisens uppdrag är kopplat till en asylsökande. En anteckning görs om asylsökanden är misstänkt för brott eller har föranlett en utryckning. En anteckning görs också om en asylsökande är utsatt för brott eller när polisen får ett uppdrag där till exempel en flyktingförläggning har utsatts för vandalism, hot eller andra trakasserier.

– Möjligheten att göra en anteckning om status som asylsökande hjälper polisen att skapa sig en bättre helhetsbild av brottsfenomen och polisuppdrag i anslutning till asylsökande. Vi har följt med situationen från början, men nu får vi exakt information som kan statistikföras, berättar polisinspektör Reen.

Polisen förbereder sig på fler återsändanden

Polisen och Migrationsverket har effektiviserat och utvecklat asylprocessen och målet är att asylärenden avgörs så fort som möjligt. De sökande som får uppehållstillstånd eller asyl kan snabbt börja leva ett normalt liv, och de som får ett negativt beslut avlägsnas ur landet.

Ett effektivt verkställande av beslut om avlägsnande ur landet och ett lyckat återsändande är mycket viktigt med tanke på kontrollerad invandring och den inre säkerheten. Fungerande processer för återsändande och effektiv asylutredning är i sig förebyggande av olaglig vistelse i landet. Finland har redan länge varit ett av de EU-länder som effektivast verkställer avlägsnande ur landet.

I Finland sker verkställande av beslut om avlägsnande ur landet mestadels på polisens ansvar och besluten verkställs allteftersom de kommer till polisen. I år har polisen avlägsnat omkring 2 500 utlänningar som fått negativt beslut. Dessutom har hundra asylsökande återkallat sin ansökan och avlägsnat sig på eget initiativ ur landet.

Enligt Migrationsverkets uppskattning kommer långt ifrån alla sökande att få uppehållstillstånd i Finland, så antalet beslut om avlägsnande ur landet kommer att öka betydligt före utgången av 2016. Polisen har operativ beredskap att återsända dem som fått ett beslut om avlägsnande ur landet allteftersom besluten kan verkställas.

Polisstyrelsen håller just nu på att göra upp en plan för det ökade antalet återsändanden av personer som fått beslut om avlägsnande ur landet. Andra åtgärder för att upprätthålla effektiviteten av verkställandet av återsändandena pågår också. Till exempel planerar man i samarbete med Migrationsverket att inrätta så kallade centraler för återsändande.