Brott som utförs av falska poliser har blivit ett allvarligt problem

Brott som utförs av falska poliser har blivit ett allvarligt problem i Finland. I år har polisen redan registrerat mer än 700 anmälningar som gäller fall där någon utger sig för att vara polis, dvs. usurpation av tjänstemannabefogenhet, dithörande bedrägeribrott samt försök till dessa.

Brottslingarna som utger sig för att vara poliser utnyttjar finländarnas tilltro till polisen. De falska poliserna försöker speciellt komma åt äldre personers bankkorts- och nätbankkoder. Brottsskadorna vid brott som begåtts av falska poliser uppgår till över 500 000 euro. Lika mycket har polisen lyckats frysa på brottslingarnas bankkonton i samarbete med bankernas säkerhetsenheter.

Beträffande detta fenomen förändras gärningssättet hela tiden och allt slags bedrägeri i polisens, bankpersonalens och andra förtroendeingivande aktörers namn har ökat. Förutom att bedragarna ringer har de också försökt ta sig in i äldre personers bostäder för att ”kontrollera” deras värdeegendom, kontanter och vapen.

Enligt polisöverdirektör Seppo Kolehmainen har samarbetet mellan polisen och bland annat finansbranschen och intressentgrupper som arbetar med äldre utökats ytterligare beträffande förebyggande av brott som utförs av falska poliser.

– Vi varnar särskilt äldre personer, som är potentiella offer för falska poliser, att inte lämna ut uppgifter som gäller förmögenhet, bankkortsuppgifter och uppgifter om bankkonton. Polisen begär aldrig sådana uppgifter i tjänsteuppdrag, påminner Kolehmainen.

Polisstyrelsen gjorde redan i fjol ett förslag till ändring i lagstiftningen för att straffen för usurpation av tjänstemannabefogenhet ska bli hårdare. Då skulle bland annat hemliga tvångsmedel som till exempel teleavlyssning kunna användas. Detta skulle öka möjligheten att förebygga brotten och effektivera möjligheterna att reda ut dem.

Antalet brott minskade, antalet brådskande uppdrag ökade

I januari–september anmäldes sammanlagt 579 860 brott till polisen, vilket är sex procent mindre än för ett år sedan. Antalet fall av sexuellt antastande samt egendomsbrott, särskilt bedrägeri- och betalningsmedelsbrott på internet, har minskat. Antalet brott mot liv, fall av grov misshandel och våldtäktsbrott har ökat.

Antalet uppdrag i angelägenhetsklass A som polisen fått ökade med nästan sex procent, vilket betyder cirka 3 100 uppdrag. Ökningen beror främst på att antalet hemutryckningar och uppdrag som gäller trafiken har ökat.

En statistisk minskning av antalet bedrägeribrott

I januari–september har antalet polisanmälda egendomsbrott minskat med ungefär tio procent eller med över 17 000 brott jämfört med föregående år.

Minskningen syns särskilt i antalet bedrägeribrott, då antalet polisanmälda bedrägeribrott var ungefär 10 000 färre än föregående år. Till stor del gäller minskningen bedrägeri- och betalningsmedelsbrott som skett på internet, då dessa minskade med cirka 44 procent jämfört med föregående år.

Bedrägerier som registrerats som skedda i utlandet har minskat med över 70 procent eller cirka 3 200 brott. Detta beror delvis på en ändring i polisens sätt att registrera polisanmälningar i fråga om betalningsmedelsbedrägerier. Dessa brott registreras inte längre som polisanmälningar utan som blandade anmälningar, eftersom gärningsplatsen enligt rekvisitet för dessa brott inte är i Finland.

På grund av ändringen i statistikföringssättet kan siffrorna inte direkt jämföras med tidigare år.

Minskningen beror delvis också på att människors medvetenhet om fenomenet har ökat. Företag som utnyttjats för bedrägerier har aktivt reagerat på missbruken. Frågan har också diskuterats i stor omfattning i medierna.

Antalet inbrott i bostäder har minskat, antalet inbrott i sommarstugor har ökat

Antalet inbrott i bebodda bostäder har minskat betydligt. Antalet grova stölder och försök till dessa har minskat med nästan 31 procent.

Däremot har brottslingarna intresserat sig för fritidsbostäder och antalet inbrott i dessa har ökat med 26 procent jämfört med föregående år.

Antalet försök till dråp och antalet våldtäkter har ökat, färre fall av sexuellt antastande

Antalet brott mot liv jämte försök till dessa har ökat med 26 procent i januari–september. Detta betyder 77 brott fler än under motsvarande period föregående år. Ökningen beror främst på försök till dråp och till en del på förberedelser till grova brott mot liv eller hälsa.

Ökningen har varit ganska jämn både regionalt och tidsmässigt. Även antalet fall av grov misshandel har ökat med cirka 13 procent eller 112 brott. Ökningen beror främst på att fallen av grov misshandel på privata platser har ökat.

Antalet våldtäktsbrott som polisen fått kännedom om har under januari–september ökat med 11 procent eller 93 brott jämfört med föregående år. I våldtäktsbrott där den brottsmisstänkte är känd var andelen brott som begåtts av utländska medborgare 28,3 procent och i fall där målsäganden är känd var de utländska målsägandenas andel 5,6 procent.

Knappa hälften (43 procent) av ökningen av antalet våldtäktsbrott beror på att några polisanmälningar omfattar tiotals våldtäkter. Drygt hälften (57 procent) av ökningen är kvantitativt och regionalt jämnt fördelad och det finns ingen klar förklarande faktor.

Antalet fall av sexuellt antastande minskade med drygt 28 procent eller 124 brott. Me too-kampanjen som spridit sig i sociala medier under de senaste veckorna kan inverka på situationen under resten av året.

Beträffande sexuellt antastande var andelen brott där den misstänkte är en utländsk medborgare 37,6 procent. Detta är ett tiotal procentenheter mindre än vid motsvarande tidpunkt i fjol. Utlänningarnas andel som målsägande har däremot ökat med omkring fyra procentenheter (10,6 procent).

Har förhållningssättet till droger mildrats?

Det totala antalet narkotikabrott har fortsatt att öka för fjärde året i rad. Jämfört med motsvarande period i fjol är ökningen cirka nio procent. Narkotikabrotten som avslöjats indikerar att användningen har ökat. Denna slutsats stöder även de undersökningar av avloppsvattnet som Institutet för hälsa och välfärd har utfört i några städer.

Ett oroväckande fenomen är enligt polisen att attityden till användning av narkotika har mildrats särskilt bland unga. Denna trend har framgått av en del undersökningar. Det har blivit lättare att komma åt narkotika bland annat via anonyma nätverk på internet, vilket kan leda till en ökad användning.

I alla narkotikabrott var andelen utländska gärningsmän drygt nio procent. I grova narkotikabrott var andelen 23,5 procent, vilket visar brottens internationella karaktär särskilt beträffande import. Polisen strävar efter att rikta utredningen så att brottsansvaret förverkligas på förmedlarorganisationernas olika nivåer så att även den internationella dimensionen beaktas.

Ett rekordantal ekonomiska brott undersöks

Antalet ekonomiska brott som ska undersökas har minskat med cirka 14 procent jämfört med föregående år. Under de senaste åren har antalet dock i övrigt ökat, vilket har lett till att antalet ekonomiska brott som undersöks just nu är rekordstort (2 530 st.).

Genom att utveckla utredningsprocesserna har utredningens genomströmning kunnat ökas så att utredningstiderna beträffande ekonomiska brott har blivit kortare under de senaste åren.

Antalet trafikbrott har minskat

Antalet trafikbrott som polisen fått kännedom om har minskat med cirka 11 procent jämfört med föregående år. Detta beror delvis på att resultatmålen för 2017 sänktes eftersom mindre arbetstid än tidigare kunde användas för trafikövervakning. Orsaken är delvis att nya anställda har rekryterats för att hantera påföljderna inom den automatiska övervakningen och resurser har behövts för att utbilda dessa anställda. Dessutom har det uppskattats att antalet fortkörningar i trafiken har minskat.

Grovt äventyrande av trafiksäkerheten och rattfylleri har varit insatsområden under året och därför har även antalet avslöjade fall varit på god nivå. För den automatiska övervakningen har målen inte nåtts (en minskning på cirka 9 procent jämfört med motsvarande period i fjol), men situationen kommer att förbättras under slutet av året.

Färre pass har sökts än i fjol, men betydligt mer identitetskort

Tillståndsärendena för utlänningar övergick i börja av 2017 från polisen till Migrationsverket. Det totala antalet tillståndsärenden har minskat med cirka nio procent jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år. Denna minskning beror huvudsakligen på överföringen av ärendena gällande utlänningstillstånd samt minskningen av passvolymen i början av året.

Beträffande resedokument har antalet passärenden minskat med cirka nio procent jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol, men antalet ärenden som gäller identitetskort har på motsvarande sätt ökat mycket kraftigt, med cirka 24 procent.

Antalet elektroniska ansökningar om pass uppgick till cirka 420 000 mellan januari och september, vilket är 70 procent av alla ansökningar om pass. Av dessa beviljades cirka 230 000 stycken, alltså 38,5 procent, utan ett besök vid polisinrättningen (dvs. enligt det förenklade förfarandet).

I januari–september inlämnades cirka 153 000 ansökningar om identitetskort, av vilka cirka 83 000 ansökningar inleddes elektroniskt. Från och med den 1 april 2017 kan även identitetskort sökas enligt det s.k. förenklade förfarandet.

Mellan januari och september inleddes ca 16 000 tillståndsärenden i säkerhetsbranschen, av vilka cirka 6 000 inleddes elektroniskt.

Antalet anställda vid polisen fortsätter att sjunka

Antalet anställda vid polisen har fortsättningsvis minskat i jämn takt. Jämfört med situationen för ett år sedan har antalet poliser minskat med 72 personer eller en knapp procent. Antalet poliser uppgår nu till 7 276 (studerandena är inte medräknade). Antalet övriga anställda har minskat med 90, dvs. knappt fyra procent. Antalet studerande har däremot ökat något (7,63 procent).

Brottssituationen bland asylsökande oförändrad

Mellan januari och september i år kom 3 917 asylsökande till Finland, vilket är knappa åttahundra asylsökande mindre än vid samma tidpunkt i fjol. Antalet asylsökande var 30–100 per vecka.

Mest asylsökande kommer från Syrien, Irak, Eritrea och Afghanistan. Ökningen av antalet asylsökande från Syrien och Eritrea beror på förflyttningar inom EU.

Cirka 11 000 asylsökande väntar dessutom på det slutliga beslutet om förutsättningarna att få stanna i landet.

Under början av året har polisen deltagit i tillbakasändningar av cirka 3 000 personer som fått beslut om avlägsnande ur landet. Återsändningarna som ska verkställas av polisen är mer utmanande än tidigare, eftersom personer som återvänder frivilligt hänvisas till assisterad frivillig återresa, medan polisen återsänder dem som fått beslut om återsändning. Dessa personer motsätter sig återvändandet i klart högre grad. Polisen återsänder också personer som fått beslut om återsändning på grund av brott. Återsändningarna sker dessutom allt oftare till avlägsna länder.

Mellan den 1 januari och den 30 september 2017 var asylsökande var målsägande i brott sammanlagt 1 377 gånger och misstänkta för brott 2 075 gånger.

Antalet är i stort sett detsamma som vid motsvarande tidpunkt för ett år sedan: antalet asylsökande som målsägande har minskat med 130, men antalet asylsökande som brottsmisstänkta har ökat med 18.

De vanligaste brottsbenämningarna när asylsökande är målsägande och misstänkta för brott är misshandel, olaga hot, stöld, snatteri och mild misshandel. Brottstyperna är desamma som föregående år.

Brottsstatistiken gäller asylsökande beträffande de mest centrala nationaliteterna.

Polisens statistik 1.1.-30.9.2017 pdf, 88,8 kB

Polisens statistik 1.1.-30.9.2017 ulländska medborgarens andel pdf, 89,4 kB

Polisens statistki 1.1.-30.9.2017 asylsökanden pdf, 410,2 kB