I fjol ökade antalet avbrutna affärstransaktioner, s.k. frysning, avsevärt i jämförelse med föregående år. Centralen för utredning av penningtvätt, som lyder under Centralkriminalpolisen frös i fjol affärstransaktioner för över 5,2 miljoner euro och därigenom kunde myndigheterna i Finland omhänderta över 2,3 miljoner euro som misstänks ha förvärvats genom brott och dessutom över en miljon euro utomlands.
– Det är en stor ändring, de senaste åren har vi nämligen årligen fryst ca två miljoner euro och myndigheterna har årligen kunnat omhänderta i medeltal omkring en miljon euro. Ökningen beror bland annat på bankernas ökade förmåga att upptäcka pågående brott och därigenom har vi aktivt kunnat ingripa i den verksamhet som bedrivs av yrkesmässiga penningmulor som tar emot och förmedlar egendom som förvärvats genom brott, säger kriminalinspektör Pekka Vasara som är chef för Centralen för utredning av penningtvätt.
– Frysning av en affärstransaktion är en metod med vilken polisen snabbt kan avbryta kriminell verksamhet. Beslut om frysning fattas självständigt av Centralen för utredning av penningtvätt och är en flexibel och effektiv metod att åtgärda möjliga brott.
Antalet penningtvättsrapporter färre än tidigare
I fjol fick Utredningscentralen knappt 40 000 rapporter om tvivelaktiga affärstransaktioner, dvs 17 procent färre än föregående år.
Samtidigt ökade bankernas och de övriga finansinstitutens rapporter för fjärde året i rad. Bankerna lämnade över 9 000 rapporter, vilket är en ökning på ca 75 procent i jämförelse med år 2017.
– Bankernas verksamhet påverkas framför allt att den strängare regleringen och bankernas satsning på att via sina egna system kunna avslöja allt fler tvivelaktiga affärstransaktioner, konstaterar Vasara.
– De stora bankernas eventuella inblandning i penningtvätt vilket fått stor uppmärksamhet i offentligheten har egentligen inte märkts i vårt arbete, eftersom det är fråga om flera år gamla händelser.
Trots att bankernas och de andra finansinstitutens rapporter ökat i antal, har Utredningscentralen överlämnat en ungefär lika stor andel rapporter till polisinrättningarna, Skyddspolisen och skattemyndigheten för förhindrande, avslöjande och utredning av brott. Antalet överlåtna rapporter var sju procent av samtliga rapporter om penningtvätt. Centralen för utredning av penningtvätt utreder inte själv brott utan samlar in och analyserar uppgifter.
– Genom att prioritera och utveckla vår egen verksamhet har vi lyckats hålla andelen överlämnade anmälningar på en rimlig nivå, konstaterar Vasara.
