Det är inte ett ringa brott att framföra ett fordon utan erforderlig körrätt
Att köra utan körkort eller mer allmänt att framföra ett fordon utan erforderligt körtillstånd är en brottslig gärning för vilken en person kan dömas enligt strafflagen. Det är också straffbart att bryta mot ett körförbud som meddelats för trafikbrott. Du kan göra dig skyldig till körning utan körrätt antingen genom att köra under ett pågående körförbud eller utan att ha någonsin innehaft den körrätt som krävs för förande av det aktuella fordonet.
Enligt 23 kap. 10 § 1 mom. i strafflagen (545/1999) ska bland annat den som för ett motordrivet fordon utan att inneha körrätt dömas. Att inte inneha behörig körrätt är en central brottsrekvisitsfaktor i brottet i fråga, som grundar sig på körkortslagens bestämmelser om körrätt. Körning utan körrätt betraktas som en klandervärd handling i det finländska rättssystemet. Straffskalan för brottet är densamma som för till exempel äventyrande av trafiksäkerheten eller rattfylleri.
Varje år döms flera hundra personer till böter för förande av ett fordon utan behörighet
Under de senaste åren har i genomsnitt drygt tusen personer årligen dömts i domstol för förande av ett fordon utan behörighet (2019–2021 medeltal = 1 105). I siffran som baserar sig på Statistikcentralens statistik ingår endast personer i vars fall brottet har varit det så kallade huvudbrottet i domen, dvs. det grövsta brottet. Om en person samtidigt har dömts för ett allvarligt trafikbrott, såsom grovt äventyrande av trafiksäkerheten, ingår detta alltså inte i statistiken över förande av ett fordon utan behörighet. Det finns ingen statistik tillgänglig om hur ofta det allvarligaste brottet i en dom är något annat brott, inte heller om andelen återfallsförbrytare bland alla som dömts i domstol för förande av ett fordon utan behörighet. Det är endast möjligt att göra en bedömning att en merpart av körning utan behörighet sker i anslutning till ett annat brott. Såsom nämnts ovan döms tusen personer årligen i domstol för förande av ett fordon utan behörighet som huvudbrott, och polisen registrerar sammanlagt cirka 25 000 gånger personer som misstänkta för ifrågavarande brott.
Drygt hälften (56 %) av dem som betraktats som skyldiga till framförande av ett fordon utan behörighet har dömts till bötesstraff och en tredjedel (33 %) till fängelsestraff. Omkring en tredjedel av fängelsestraffen har dömts som villkorliga (32 %). Det genomsnittliga bötesstraffet har varit 35 dagsböter, vilket med beaktande av de dömdas inkomstnivå har gjort det totala bötesbeloppet till drygt trehundra euro.
Ökat antal fall av misstänkt körande utan behörighet bland unga
I polisens trafiksäkerhetsarbete är målet att särskilt beakta inverkan på ungdomars trafikbeteende. Utöver övervakning använder polisen även övriga former av förebyggande verksamhet, såsom Ankarverksamhet och kommunikation. Polisen måste försöka påverka ungdomarna särskilt genom kommunikation men också genom samarbete med intressentgrupper. Dessutom ska även metoderna inom tillståndsförvaltningen kunna tillämpas för att förhindra att unga kör på ett sätt som äventyrar trafiken.
I början av 2023 hade unga i åldern 17–19 år sammanlagt över hundratusen giltiga körkort (alla körkort tillsammans). Enbart 17-åringar hade omkring 28 000 giltiga körkort. Under 2022 registrerade polisen en ung förare i åldern 17–19 år som misstänkt för att ha kört ett fordon utan behörighet sammanlagt cirka 2 200 gånger.
Vidstående bild visar utgående från polisens och Transport- och kommunikationsverket Traficoms statistik ett glidande tre månaders medelvärde per 1 000 giltiga körkort månadsvis 2014–2022 över brottsmisstankar för 17–19-åringar gällande förande av ett fordon utan behörighet som kommit till polisens kännedom. När antalet brottsmisstankar ställs i relation till antalet körkort har antalet personer som kör utan körkort ökat när man jämför de senaste årens siffror med siffrorna från tidigare år. En förklaring till detta kan vara att enligt Traficoms statistik har 18-åringar kört färre B-kört redan under flera års tid. I början av coronaperioden, i april–maj 2020, åkte ett relativt stort antal 19-åringar fast för att köra utan behörighet. Under perioden maj till september 2022 åkte däremot en ansenlig mängd 17-åringar fast. Allmänt betraktat är säsongsvariationen stor bland 17-åringar när det gäller brottsmisstankar, eftersom sommartiden betonas starkt i statistiken.
Bild: Brottsmisstankar för 17–19-åringar gällande förande av ett fordon utan behörighet per 1 000 giltiga körkort månadsvis 2014–2022, 3 månaders glidande medelvärde. Datakälla: Polisen och Traficom
Utvecklingen går i en oroande riktning. Syftet med systemet med körrätt är att säkerställa att föraren har tillräckliga kunskaper och färdigheter för att framföra ett fordon enigt fordonskategorin på ett säkert sätt i trafiken. Med andra ord för att säkerställa säkerheten för föraren själv, passagerarna och den övriga trafiken. Talesättet "du kör inte bil med ett kort" är irrelevant, eftersom förarens kunskaper och färdigheter inte har testats på det sätt som man kommit överens om i samhället och därför kan vi inte heller vara säkra på "med vad" det är som ett fordon körs. Dessutom syftar körutbildningen till att även påverka attityderna i anknytning till trafiksäkerheten, vars betydelse ur trafiksäkerhetssynpunkt inte kan underskattas. Jag skulle vilja se mer utbildning kring attityderna gentemot trafiksäkerheten. När det gäller personer som har meddelats körförbud, kan man hoppas att det i Finland införs ett system där den som de facto har meddelats körförbud blir tvungen att fundera över sitt beteende, sitt sätt att tänka och sina attityder som har lett till ett trafikbrott och därigenom till ett körförbud.
Att inte ha körkort är en av de vanligaste bakgrundsriskerna vid olyckor med dödlig utgång
Den ökade risken för unga förare att orsaka en trafikolycka med dödlig utgång beror framför allt på oerfarenhet, vilket särskilt i fråga om unga män har ett samband bland annat med att de överskattar sin egen förmåga. Riskbeteende förklaras enligt studier även av en attityd, liksom av att hjärnan hos unga människor, särskilt män, är outvecklad. Enligt en rapport om bakgrundsfaktorerna till trafikolyckor med dödlig utgång 2005–2014 (Luoma 2022) löper unga en ökad risk att orsaka en olycka där någon annan än föraren förolyckas. Denna risk är särskilt hög hos förare i åldern 17–19 år, som har en mer än 20 gånger högre risk jämfört med förare i åldern 25–64 år. Till exempel nu på sommaren inriktas trafikövervakningen utifrån analysdata på rutter som är omtyckta bland ungdomar.
Enligt årsrapporten 2021 (på finska) från Institutet för olycksinformation har det i största delen (79 %) av de trafikolyckor med dödlig utgång som utreddes av undersökningskommissionerna för trafikolyckor förekommit en riskfaktor som påverkat förarens tillstånd och handlingar. Att inte ha körkort har varit en av de vanligaste enskilda bakgrundsriskerna. Omkring var sjätte (16 %) av de huvudsakliga upphovsmännen till olyckorna har antingen varit utan körkort eller utan körrätt.
Innehavare av körrätt har betonad skyldighet att ta hand om sitt körkort
Högsta domstolen utfärdade i februari 2023 ett viktigt prejudikat relaterat till körrätten (HD 2023:11). Ärendet handlade om en situation där A hade meddelats tidsbestämt körförbud, men polisen hade inte omhändertagit hens körkort under körförbudet. A hade inte heller vidtagit åtgärder för att återställa körrätten efter att körförbudet hade upphört. A:s körrätt hade med andra ord inte återställts efter det att körförbudet upphört. Eftersom A hade framfört en personbil efter det att körförbudet upphörde, yrkade åklagaren på att A skulle dömas till straff för framförande av ett fordon utan körrätt. Till slut skulle Högsta domstolen avgöra om A hade gjort sig skyldig till att ha framfört ett fordon utan behörighet. Högsta domstolen, liksom de lägre rättsinstanserna, kom efter en omröstning till slutsatsen att A inte hade begått det aktuella brottet. Prejudikatet är betydelsefullt bland annat av den orsaken att en liknande situation behandlades av Högsta domstolen redan för några årtionden sedan. I framtiden kommer domen sannolikt att vägleda både polisens handlingar och domstolarnas beslutsfattande i liknande situationer. Polisen måste se till att ta hand om körkortet när ett temporärt eller tidsbestämt körförbud meddelas.
Enligt Polisstyrelsens anvisande brev (POL-2023-55371) är tillvägagångssättet tills vidare att om en förare, vars körförbud har gått ut och vars körkort inte har erhållits av polisen under den tid körförbudet varar, påträffas i trafiken påpekas för föraren att körförbudet inte upphör automatiskt utan åtgärder och att hen behöver kontakta tillståndsförvaltningen för att körförbudet ska upphöra. I framtiden bör det av beslutet om körförbud, såsom anges i det anvisande brevet, framgå tidsfristen för överlämnande av körkortet och information om påföljderna av försummelse av skyldigheten att överlämna körkortet. Den riktgivande tiden för överlämnande är högst en vecka från delgivningsdagen. Detta är inte ett orimligt krav, eftersom innehavaren av körrätten har en betonad skyldighet att ta hand om sitt körkort.
Avslutningsvis
Det är möjligt att en person utan körrätt aldrig har haft körrätt för det fordon som hen kör eller hen har meddelats körförbud av en bestämd orsak. Det faktum att en person som kör utan körrätt någon gång har haft körrätt, gör enligt vår mening inte avsaknaden av körrätt mindre klandervärd eller mer acceptabel ur trafiksäkerhetssynpunkt. En person som en gång har erhållit körrätt och senare förlorat den har vid något skede gjort sig skyldig till ett brott, vars påföljd har varit ett körförbud. Ett körförbud är en betydande påföljd, en säkringsåtgärd, vars syfte utöver att förhindra körning är också att förbättra trafiksäkerheten och därtill att trygga förarens och andra trafikanters liv och hälsa.
Mika Sutela
Informationsanalytiker
Polisstyrelsen
Twitter: @mksutel
Pasi Rissanen
Polisöverinspektör
Polisstyrelsen
Twitter: @PoliisiPasi
