I början av 2018 har antalet lägenhetsinbrott ökat jämfört med 2017. Under de två första månaderna har polisen registrerat 218 grova stölder som gjorts i bebodda bostäder. För ett år sedan var detta antal 189.
Under den senaste tiden har polisen informerat om att ett stort antal lägenhetsinbrott har gjorts bland annat i huvudstadsregionen. Det senaste meddelandet gäller en inbrottsliga med tre utlänningar som misstänks för åtminstone 17 inbrott i Esbo- och Helsingforsområdet.
- Brottslingarna försöker smälta in i miljön och ofta görs inbrotten på dagen. Det kan hända att brottslingarna har arbetskläder på sig och många ögonvittnen har trott att personerna har utfört lovligt arbete när de till exempel rört sig på egnahemshusens gårdar, berättar polisinspektör Jyrki Aho vid Polisstyrelsen.
Inbrotten utförs snabbt och de stulna föremålen är små
Enligt Aho har en del av inbrotten helt klart föregåtts av observation av bostaden, eftersom inbrottet har gjorts när huset varit tomt, till exempel under den tid ägaren har varit i butiken. Ofta säkerställer brottslingarna arbetsro genom att först ringa på dörrklockan. Aho uppmanar alla att registrera kännetecknen på suspekta personer som går omkring och ringer på dörrklockor och meddela kännetecknen till nödcentralen på numret 112 – särskilt om den som ringer på dörrklockan inte har någon förnuftig motivering till detta.
För det mesta består stöldgodset av små föremål som är lätta att ta med, till exempel pengar och smycken. Ofta stjäls också elektronik som till exempel bärbara datorer och telefoner. I förundersökningen är det ofta svårt för polisen att reda ut varifrån egendomen som beslagtagits av de misstänkta brottslingarna kommer. Ägarna har sällan bra igenkänningstecken eller bilder av sin egendom. Enligt Aho borde var och en göra ett sådant inventarium eftersom det underlättar polisens arbete efter ett eventuellt brott och det kan också bli enklare att sköta ärendet hos försäkringsbolaget.
Gränsöverskridande brottslighet är en utmaning både för bostadsägare och för polisen
Utländska kriminella grupper som kommit in i landet i kriminellt syfte gör ofta lägenhetsinbrott under en kort tidsperiod och i stor volym. Gärningssätten är okomplicerade: brottslingarna tränger sig in i lägenheten via det svagaste stället som samtidigt skyddar gärningsmannen. Enligt Aho görs inbrotten för det mesta via egnahemshusens och radhuslägenheternas bakgårdar. Om det inte finns utomstående ögonvittnen till gärningarna kan det enligt uppgifterna som registrerats i polisanmälningarna hända att bostadsägarna eller tjänsteleverantörerna som ansvarar för övervakningen har fått information om brottet i realtid via larmanordningar och kameror. Gärningsmännen har sällan stannat kvar på brottsplatsen när de har insett risken för att bli fast, utan i dessa fall lämnar de vanligen brottsplatsen.
Efter brottsserierna lämnar gärningsmännen landet med det snaraste tillsammans och separat och i olika riktningar, berättar Aho. Det är en utmaning både för bostadsägarna och för polisen att bekämpa brottslighet av detta slag. Var och en borde tänka ut de bästa sätten att förhindra eller försvåra lägenhetsinbrott och det minsta man ska göra är att veta vad man äger, dvs. göra upp en förteckning av värdefull egendom och fotografera den. Det är också viktigt att ha bra lås och när det är mörkt förhindrar belysning brottslighet.
– Den som fallit offer för ett inbrott ska komma ihåg att inte undersöka och förstöra spåren efter inbrottet. De är viktiga för polisens undersökningar och bekämpning av lägenhetsinbrott är även annars tillräckligt utmanande för polisen, påminner polisinspektör Jyrki Aho.
