Finland låter bli att använda den möjlighet att förbättra den inre säkerheten som EU erbjuder

Polisen anser att förbudet mot att i SIS-systemet spara fingeravtryck och fotografier som registrerats med stöd av utlänningslagen för att förhindra grova brott, terrorism och olaglig inresa, är skadligt för den inre säkerheten i Schengen-området, även om EU-kommissionen kräver det av medlemsländerna. 
Utvecklingen av informationssystem som omfattar hela EU syftar till att göra det lättare att koppla ihop och använda information som innehas av myndigheterna och att utnyttja biometriska identifierare för att upprätthålla den inre säkerheten. Utan att göra avkall på integriteten, de grundläggande och mänskliga rättigheterna och skyddet för personuppgifter. Våra nationella bestämmelser för oss nu i en annan riktning.

SIS-systemet stöder samarbete mellan myndigheterna

Schengens informationssystem (SIS) är en av de viktigaste kompenserande åtgärderna för att skydda området med fri rörlighet genom att stödja samarbete mellan myndigheterna. SIS-systemet är av stor betydelse även för Finland eftersom allt fler brott överskrider staternas gränser. 

Ett av målen i samband med den pågående reformen av SIS-systemet är att göra utnyttjandet av biometrisk information effektivare som en tillförlitlig metod för att identifiera en person. I framtiden kommer Finlands nationella lagstiftning dock endast att tillåta att identifieringsuppgifter som sparats på straffrättsliga grunder får läggas till i SIS-efterlysningar. Identifieringsuppgifter som sparats med stöd av utlänningslagen kan endast läggas till i SIS-efterlysningar i mycket begränsad utsträckning för att förhindra att försvunna personer eller personer i utsatt ställning förs ut ur landet.

Myndigheter i hela EU använder Schengens informationssystem för att föra in eller söka efterlysningar om efterlysta eller försvunna personer och föremål. Systemet innehåller cirka 90 miljoner efterlysningar och myndigheterna gjorde närmare sju miljarder sökningar i det år 2021.

Strikta krav på dataskydd

Finland har valt strängare begränsningar för användningen av biometriska identifieringsuppgifter än EU:s förordningar, trots att strikta och tydliga krav på uppgifterna i SIS-systemet och dataskyddet redan har fastställts i EU:s förordningar. Den grundläggande principen är att det land som utfärdar efterlysningen ansvarar för innehållet i efterlysningen. Det landet ska se till att uppgifterna är korrekta, aktuella och förs in i SIS på ett lagenligt sätt. 

De nationella dataskyddsmyndigheterna övervakar tillämpningen av dataskyddsreglerna i sitt eget land, medan Europeiska datatillsynsmannen övervakar hur dataskyddsreglerna tillämpas i det centralsystem som administreras av EU-LISA (Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa). De samarbetar för att säkerställa att övervakningen sker koordinerat i hela användningskedjan för informationen. 

Effektivare informationsutbyte i syfte att upprätthålla säkerheten

Det ligger i vårt gemensamma intresse att Europeiska unionen strävar efter att garantera säkerheten för sina medborgare och i sitt område genom att utveckla och förbättra existerande verktyg. Inre och yttre säkerhet flätas samman allt tätare. Europeiska kommissionen vill öka informationsutbytet mellan medlemsstaternas polismyndigheter för att upprätthålla säkerheten för unionens medborgare och därigenom för medlemsstaternas medborgare.

De EU-informationssystem som myndigheterna använder för brottsbekämpning, gränsövervakning och hantering av migrationsflöden är inte i förbindelse med varandra och detta skapar informationsluckor. Problem med utbyte och sammankopplande av information har konstaterats bland annat i samband med terrorattacker i Europa. 

EU har letat efter lösningar för att minska dessa problem. Lösningar för att bättre samla in och utbyta information i syfte att bekämpa olaglig inresa och vistelse i landet och för att förebygga och utreda grova brott och terrorism. 

På grund av utmaningar relaterade till förändrad migration samt säkerhetsutmaningar har behovet av framgångsrika lösningar stadigt ökat. Interoperabilitet mellan informationssystem som omfattar hela unionen håller för närvarande på att genomföras i EU. Med denna lösning sammanförs på systemnivå olika myndigheters information som är viktig för att upprätthålla den inre säkerheten.

En europeisk sökportal

År 2019 antog Europeiska unionens råd två förordningar om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU:s informationssystem för att uppfylla de behov som hanteringen av gränserna, säkerheten och migrationen ställer. 

Genom de nya reglerna inrättas en europeisk sökportal som gör det möjligt för myndigheterna att söka i flera informationssystem samtidigt: 

• en gemensam biometrisk identifieringstjänst med hjälp av vilken det är möjligt att söka efter och korsgranska biometriska uppgifter
• ett gemensamt register över personuppgifter i vilket sparas identifieringsuppgifter över tredjelandsmedborgare
• en detektor för parallella identiteter för att larma myndigheterna, om de biometriska uppgifterna avslöjar förekomsten av falska personuppgifter hos myndigheten. 

Denna biometriska identifieringsfunktion gör det enklare och snabbare att reda ut identiteten. Tillgången till biometriska identifieringsuppgifter på nationell nivå betonas särskilt i effektivt utnyttjande av interoperabiliteten och sökportalen i syfte att upprätthålla människors säkerhet.

Den nationella synen på användningen av biometriska identifierare begränsar kontrollen av olaglig invandring

Vår förnyade nationella reglering gällande användningen av biometriska identifierare i SIS-systemet begränsar möjligheterna att effektivt utföra myndigheternas på EU-förordningen baserade uppdrag, skydda unionens inre säkerhet och behärska olaglig invandring. Det är viktigt att spara biometriska identifierare i SIS-efterlysningar för att de ska fungera. 

Under Schengen-ländergranskningen som genomfördes i Finland gällande användningen av SIS-systemet fäste kommissionen uppmärksamhet vid att redan dagens finländska personefterlysningar innehåller mycket få fotografier och fingeravtryck. Utgående från kommissionens rekommendation bör biometriska identifieringsuppgifter i framtiden bifogas till efterlysningar oftare och mer enhetligt än tidigare.

Finlands åsikt strider mot EU-förordningarna

I sitt brev om uppföljningsåtgärder för Schengen-ländergranskningen konstaterar kommissionen att den nationella åsikt som Finland framförde i övervakningsrapporten om att fotografier och fingeravtryck, som sparats i nationella register med stöd av utlänningslagen, inte på grund av principen om ändamålsbundenhet är tillgängliga på nationell nivå för att införas i SIS-systemet i efterlysningar om inreseförbud, strider mot SIS-förordningarna. Enligt kommissionen kräver EU:s SIS-förordningar att fingeravtryck och fotografier eller ansiktsbilder ska läggas till i efterlysningar för att säkerställa tillförlitlig identifiering. 

I fortsättningen kommer samma problem även att gälla för nya efterlysningar gällande tredjelandsmedborgare som har fått ett beslut om återvändande. Inte heller i dessa efterlysningar är det på basis av de reviderade nationella bestämmelserna möjligt att i SIS-efterlysningar använda biometriska identifierare som samlats in med stöd av utlänningslagen. Enligt SIS-förordningarna ska efterlysningar som gäller återsändande alltid innehålla fotografier och fingeravtryck.

Biometri skulle bidra till att flera falska identiteter avslöjas

Avsikten med efterlysningar som gäller inreseförbud och återsändande är att ingripa i olaglig invandring och öka återsändningen av personer med beslut om återvändande i EU. 

Med tanke på dessa efterlysningar är det av yttersta vikt att personer kan identifieras snabbt och tillförlitligt. Vid olaglig inresa eller vistelse är det vanligt att använda falska personuppgifter, och om biometriska identifierare helt saknas i SIS-efterlysningen är det i praktiken mycket osäkert att en falsk identitet kan avslöjas. Genom att öka biometrin har man inom EU försökt lösa de problem som falska identiteter orsakar.

I framtiden kommer SIS-systemet även att vara ett av de viktigaste systemen bland EU:s driftskompatibla informationssystem.  Till följd av de begränsningar som ändringarna i den nationella lagstiftningen medför kommer merparten av de SIS-efterlysningar som Finland matar in i framtiden att helt sakna fotografier och fingeravtryck, och därför kommer vi inte att få ut den verkningsfullhet för att upprätthålla den inre säkerheten som har varit kommissionens och rådets målsättning.

Finlands ståndpunkt undergräver säkerheten i hela Schengenområdet

Allt detta har framförts av polisen i samband med lagberedningsprocessen, men trots detta kommer vi att genom nationell reglering begränsa vårt informationsutbyte med de övriga EU-länderna av information som är av väsentlig vikt för upprätthållandet av säkerheten. Detta försvagar inte bara Finlands prestationsförmåga utan påverkar även säkerheten inom hela Schengenområdet. 

Nästa Schengeninspektion riktas till Finland 2023, då vi får höra kommissionens syn på vår förenlighet med Schengen-regelverken.

Hannu Kautto
polisöverinspektör
Polisstyrelsen
Twitter @HannuKautto