Förundersökningarna fördröjs, eftersom polisens resurser är otillräckliga i förhållande till uppgiftsmängden

Enligt riksdagens justitieombudsmans avgörande (1510/2021, på finska) tisdag 25.10.2022 är det grundläggande problemet med fördröjda förundersökningar att resurserna är otillräckliga i förhållande till mängden uppgifter. Justitieombudsmannen betonar att förundersökningen och hela straffprocesskedjan handlar om rättsskydd och statens kärnuppgift, vilket bör synas i prioriteringarna i resursbesluten.

Förundersökningarnas längd har vid flera tillfällen varit föremål för intresse och granskning under de senaste åren. Brottsutredningstiden har följts noga och Polisstyrelsen har utvecklat förundersökningsprocessen på riksomfattande nivå och även vid alla polisenheter. Polisen har inte varit passiv i frågan utan har tagit den på allvar, och utvecklingsåtgärder har vidtagits i stor omfattning när det gäller bl.a. verksamhetsprocesser och utredningsarrangemang. Personalens kompetens har höjts för skötseln av alltmer krävande uppgifter. Likaså har man uppmärksammat välbefinnandet i arbetet. De brott som utreds behandlas centralt vid polisenheterna i förbehandlingen, vilket syftar till att säkerställa en rättvis och ändamålsenlig behandling av brottmål. Många utvecklingsåtgärder har vidtagits utöver de ovan nämnda och detta utvecklingsarbete kommer att fortsätta aktivt. Detta framgår också av justitieombudsmannens avgörande.

Verksamhetsmiljön förändras

Polisens och brottsutredningens verksamhetsmiljö har förändrats avsevärt under de senaste åren. Digitalisering och datanät är allt oftare kopplade till brottsutredningarna. Samtidigt har brottsutredningarna blivit mer internationella och kvalitetskraven på utredningarna ökat. Den sammantagna effekten av flera lagändringar på utredningarnas längd har varit betydande. Polisen vill och kan inte pruta på utredningen av allvarliga brott, och det är klart att utredningar av hög kvalitet tar tid. Utredningen av allvarliga brott står sig fortfarande i internationell jämförelse, även om man blir tvungen att pruta på utredningen av s.k. dagliga brott och utredningstiderna. 

Brottsbekämpning är i dag också mycket annat än förundersökning av brott. Förebyggande av brott och avvärjande av allvarliga hot binder resurser, inte bara från brottsutredning utan från hela polisförvaltningen. Också situationen i fråga om den inre säkerheten har förändrats, och olika hot och allvarliga fenomen är så gott som vardag. Dessa kan inte ignoreras utan måste tas på allvar. Polisens förebyggande arbete utförs i stor utsträckning i samarbete mellan flera myndigheter men med ytterst begränsade resurser. 

Polisen är inte ensam om den här situationen. Resursbristen gäller alla säkerhets- och förundersökningsmyndigheter. Hela straffprocesskedjan och de myndigheter som ingår i den måste agera för att medborgarnas förtroende för rättsvården ska bevaras. Polisen vill även fortsättningsvis arbeta så bra som möjligt och förhindra och utreda brott. I utvecklingen av förundersökningsprocessen befinner vi oss dock i en sådan situation att det med nuvarande resurser inte är realistiskt att göra en betydande förändring i riktning mot bättre och snabbare utredning.

Kari Siivo
Polisinspektör
Polisstyrelsen
Twitter @KariSiivo

Bekanta dig också med den tidigare bloggen Hur står det till med polisens brottsutredning skriven av polisöverinspektör Minna Ketola.