Inhämtande av information allt viktigare då säkerhetsmiljön har förändrats - Anvisningarna och tillsynen beträffande informationssystemet för misstänkta utvecklas, registret innehöll inga lagstridiga uppgifter

Registret över misstänkta (EPRI) är polisens hemliga underrättelseregister där kriminalunderrättelseuppgifter som erhållits via inhämtande av information registreras. Förutom polisen använder även tullen, gränsbevakningsväsendet och försvarsmakten registret.

I registret över misstänkta registreras kriminalunderrättelse-, observations- och iakttagelseuppgifter om personer då det finns skäl att misstänka att personerna gör eller har gjort sig skyldiga till brott eller medverkat till brott. Förutom dessa uppgifter kan också bland annat uppgifter om brottsoffer registreras i samband med anmälan.

Registret över misstänkta vållade debatt på grund av misstankarna som gäller registrets innehåll. Tingsrätten har nu lämnat sitt avgörande beträffande tillsynen av registret. Helsingfors hovrätt har i tvångsmedelsärendet dragit upp riktlinjer för registrets sekretess och registeruppgifternas användbarhet som bevis i en straffprocess. Polisstyrelsen har genomfört en granskning av registrets innehåll.

Inhämtande av information allt viktigare i den förändrade säkerhetsmiljön

Enligt polisöverdirektör Seppo Kolehmainen är ett viktigt syfte med registret över misstänkta att förebygga brott och att någon faller offer för brott. Med hjälp av registret förmedlas, behandlas och förenas obestyrkt information inom och mellan myndigheterna.

– Vår säkerhetsmiljö har förändrats i så hög grad att sådan information har en allt större betydelse både nationellt och internationellt. Registret över misstänkta är ett av polisens viktiga verktyg i kriminalunderrättelsearbetet. Polisens verksamhet baserar sig på information. Arbetsredskapen måste vara i skick, säger han.

Kolehmainen betonar också att registret utan undantag är sekretessbelagt. Ett begränsat antal anställda har tillgång till registret och uppgifterna i registret har ingen rättsverkan.

Ny anvisning om behandling av uppgifter i registret över misstänkta

Polisstyrelsen höll torsdagen den 28 april 2016 en presskonferens och berättade om registret över misstänkta och hur polisen använder registret. Samtidigt offentliggjordes en nyss utkommen offentlig anvisning om registret. Polisen berättade också om åtgärderna som vidtagits inom polisen i anslutning till användningen och tillsynen av registret.

Polisstyrelsens utredning visar att inga lagstridiga uppgifter har påträffats i registret. Uppgifter vars laglighet inte kunnat bekräftas i efterskott har avförts ur registret till förmån för den registrerade. Ansvariga tjänstemän har utsetts för registret. Anvisningarna för användning och tillsyn har specificerats.

– Detta har varit ofrånkomligt också för att förtroendet för polisens verksamhet ska kunna bevaras även beträffande sådana uppdrag som vi inte kan göra offentligt. Förtroende utgör grunden för all polisverksamhet, säger polisöverdirektör Kolehmainen.

Registret över misstänkta har övervakats även tidigare

Polisdirektör Tomi Vuori vid Polisstyrelsens stab betonar att polisens mål har varit att först trygga förundersökningen, sedan utarbeta en utredning och göra nödvändiga korrigeringar.

Enligt Tomi Vuori är resultatet av utredningen inte alarmerande.

– Till vissa delar är det befogat att förnya registreringspraxis. Allmänt taget är registret över misstänkta dock inte dåligt. Vi har kontinuerligt gjort korrigeringar samt förnyat styrningen och tillsynspraxis. Nu gör vi ännu ändringar i fråga om ansvaret och arbetsbeskrivningarna för registerföringen. De riksomfattande uppgifterna som gäller registret sköts enbart av Polisstyrelsen, säger han.

Vuori påminner om att registret över misstänkta är ett gammalt register som har en föråldrad plattform. Lagstiftningen har också formats bit för bit.

– Förfaringssätten vid registrering har också varit föråldrade och bör granskas i detta sammanhang. Även om förbättringar bör göras har inga lagstridigheter påträffats, säger han.

Vuori betonar att även om tillsynen förnyas har registret övervakats även hittills.

– Registret har övervakats av såväl polisenheterna som Polisstyrelsen. Även utomstående aktörer har övervakat registret över misstänkta på olika sätt. Det bör nämnas att till exempel dataombudsmannen inte en enda gång efter uppståndelsen med registret har krävt att polisen avför uppgifter i samband med att dataombudsmannen utövar sin indirekta granskningsrätt, säger Vuori.

Registret är ovillkorligen sekretessbelagt

Även Vuori konstaterar att registret över misstänkta är ovillkorligen sekretessbelagt.

– Publiciteten som registret fått har inte till alla delar stämt överens med polisens uppfattning om saken. Det har varit svårt för polisen att komma med synpunkter som gäller frågan eftersom registret över misstänkta är absolut sekretssbelagt. Uppgifter som gäller registret kan inte behandlas offentligt, säger Vuori.

Enligt Vuori har polisens ståndpunkt noggrant följt lagen och Helsingfors hovrätt har också bekräftat den som riktig när tvångsmedelsärendet behandlades.

– Registret över misstänkta är helt och hållet sekretessbelagt och en polisman får inte ens vittna om registret i rätten, säger Vuori.

Enligt Vuori är målet en funktionellt entydig lagstiftning som bidrar till att integritetsskyddet förverkligas. Registrering och annan behandling av onödiga eller oriktiga uppgifter skadar både individens integritet och polisverksamhetens effektivitet, betonar han.

Utgångspunkterna är relevans, felfrihet och lagenlighet

Granskningen av huruvida registret över misstänkta är lagenligt slutfördes i september i fjol. Under granskningen analyserades alla förstaregistreringar som var nästan 50 000 stycken. Granskningen utfördes under ledning av Polisstyrelsens laglighetsövervakning och samordnades av polisinrättningarnas enheter för juridiska frågor.

97,3 procent (48 684) av registreringarna konstaterades vara lagenliga och 2,6 procent (1 278) avfördes ur registret. Orsakerna till att dessa registreringar avfördes var bland annat bristfälliga motiveringar i registreringen, onödiga uppgifter eller flertydiga omständigheter.

Polisöverinspektör Janne Paavola vid Polisstyrelsens laglighetsövervakning konstaterar att avsiktligt felaktiga förfaringssätt inte påträffats i samband med granskningen.

– Utgångspunkten ska vara att innehållet i alla polisens register är relevant, felfritt och lagenligt, betonar han.

Den nya anvisningen förenhetligar användningen

Övervakningen av registren och anvisningarna gällande dem har effektiverats vid polisen. Polisstyrelsens anvisning om behandling av uppgifter i informationssystemet för misstänkta trädde i kraft på våren.

– Syftet med anvisningen är att på riksnivå styra användningen av informationssystemet för misstänkta, samordna förfarandena samt ge användarna tolkningsanvisningar för förfaringssätten som gäller innehållet i informationssystemet och för grunderna för inmatningar, säger polisinspektör Juha Henttala vid Polisstyrelsens enhet för polisverksamhet.

Även tillsynen förtydligas. Tillsynen och styrningen hör i första hand till förmannen. Förutsättningarna för att registrera misstänkta i informationssystemet är oförändrade.

Behandling av uppgifter i informationssystemet för misstänkta (endast på finska) pdf, 420,2 kB