Polisen beredd på att antalet personer som avlägsnas ur landet ökar

Antalet återsändningar av personer som fått avslag på sin asylansökan förväntas öka i den närmaste framtiden. För närvarande utnyttjas mottagningstjänsterna av cirka 10 000 personer som fått negativt asylbeslut. Cirka 7 000 av dessa har överklagat beslutet.

En del av personerna som fått beslut om återsändning går inte med på eller vill inte rätta sig efter beslutet frivilligt. Därför är det sannolikt att antalet personer som vistas olagligt i landet kommer att öka.

Största delen av personerna som polisen har återsänt har fått beslutet på grund av brott. I fjol hade drygt 500 av de cirka 2 600 personer som polisen återsänt fått negativt asylbeslut. Även av dem som polisen återsänder kommer andelen personer som fått avslag på sin asylansökan att öka.

– Det är polisens uppgift att se till att personer som inte har laglig rätt att vistas i Finland avlägsnas ur landet. I yttersta fall innebär det att vi avlägsnar personerna ur landet, konstaterade polisöverdirektör Seppo Kolehmainen på presskonferensen om återsändningar som polisen ordnade i Helsingfors på tisdagen.

Snabb integration i samhället eller snabb återresa

Enligt polisöverdirektör Kolehmainen är det viktigt med tanke på den inre säkerheten att asylsökandenas ansökningar behandlas snabbt och antingen leder till snabb integration i det finländska samhället eller snabb återresa.

– Detta är också viktigt för människorna själva. Utlänningar som vistas olagligt i landet och de som väntar på att bli avlägsnade ur landet är i en sårbar ställning, sade han.

Människor som inte har förutsättningar att få asyl uppmanas alltid i första hand att återvända frivilligt. Det är det mänskligaste sättet och den bästa lösningen för en person som inte får stanna här.

Polisen beaktar hinder för återsändning

Kolehmainen betonade att polisen aktivt beaktar alla hinder för återsändning. Processen avbryts om det finns grunder för detta.

– Under den senaste tiden har polisen avbrutit nästan hälften av redan förberedda återsändningar av personer som fått negativt asylbeslut. Återsändningar avbryts bland annat med anledning av nya ansökningar, sade han.

Å andra sidan fullföljer polisen sitt uppdrag beslutsamt. Polisen kritiserar inte besluten och ifrågasätter inte heller gällande lagstiftning utan fullföljer målmedvetet det återsändningsuppdrag som de fått.

– Med en effektiv och fungerande återsändningsverksamhet förebyggs olaglig vistelse i landet och dithörande risk för utslagning. Finland är inte ett lockande land för olaglig vistelse och utslagning anses fortfarande vara ett stort hot mot den nationella säkerheten, säger polisdirektör Sanna Heikinheimo vid Polisstyrelsen.

Polisen kan inte ta ställning till enskilda fall

Övervakningen av utlänningar och polisens åtgärder väcker offentlig diskussion och det händer att myndigheternas verksamhet kritiseras.

Polisdirektör Sanna Heikinheimo påminde om att lagstiftningen begränsar polisens möjligheter att delta i diskussionen, eftersom polisen inte kan ta ställning till enskilda fall.

– Det är skäl att komma ihåg källkritik beträffande information om gäller enskilda fall särskilt i sociala medier, i synnerhet om det är fråga om andra- eller tredjehandsinformation, sade Heikinheimo.

Heikinheimo påminde också om att kvaliteten på återsändningarna och hur de förlöper övervakas.

– Diskrimineringsombudsmannen övervakar återsändningarna och rapporterar om dessa. De har rätt att följa alla skeden av återsändningen. Polisen meddelar diskrimineringsombudsmannen på förhand om återsändningar för att ombudsmannen ska kunna skicka en övervakare som till exempel följer ledsagarpatrullens verksamhet, konstaterade hon.

Största delen återvänder frivilligt eller under övervakning

I fjol återsände polisen totalt cirka 2 600 utlänningar som fått beslut om återsändning. Över 2 000 återvände under övervakning och endast en femtedel av dem som polisen återsänt återsändes under ledsagning av en polispatrull ända till sitt hemland.

– Andelen som polisen återsänder under ledsagning ökar emellertid, då polisen numera knappt alls återsänder personer som återvänder frivilligt, berättade polisinspektör Mia Poutanen vid Polisstyrelsen.

Efter ändringarna i lagstiftningen 2015 har polisens verksamhet vid återsändningar inriktats allt mer på personer som återsänds på grund av brott och personer som fått beslut om återsändning men som inte frivilligt rättar sig efter det eller som inte är berättigade till assisterad frivillig återresa.

– Polisens roll vid frivillig återresa är att vi alltid i första hand hänvisar dem som fått beslut om återsändning till programmet för frivillig återresa och informerar dem bland annat om understöden i anslutning till frivillig återresa, konstaterade Poutanen.

Via systemet för frivillig återresa återvände i fjol över 1 400 personer som fått beslut om återsändning till sitt hemland. Över 1 100 personer av dessa återvände till Irak.

Riskpersoner prioriteras

Bland enskilda medborgarskapsgrupper återsände polisen i fjol flest personer som fått beslut om återsändning till Estland, över 600 återsändningar. Flera av dem som återsänts till vårt grannland är vanebrottslingar som kommer till Finland regelbundet även om de har meddelats inreseförbud på grund av brott som de tidigare har begått i Finland.

Vid centralkriminalpolisen inrättades 2016 en så kallad Tupa-funktion som bland annat har som uppgift att bland asylsökandena som kommit till Finland identifiera dem som kan äventyra säkerheten i samhället.

– I praktiken utarbetar Tupa-funktionen utifrån inlämnade tips riskbedömningar av asylsökande som befinner sig i landet. Om en riskperson får beslut om att han eller hon ska avlägsnas ur landet strävar polisen efter att prioritera återsändningen av denna person, berättade Poutanen.

Nästan alla återvänder med vanligt reguljärflyg eller båt

När återsändningar ordnas används enligt polisinspektör Poutanen båtar, olika flygbolags reguljärflyg och EU-ländernas gemensamma flygningar för återsändningar och nationella charterflyg.

– Nästan alla återsänds ändå med vanliga reguljärflyg eller båt. I fjol återsändes endast fyra procent med charterflyg. Charterflyg används i särskilt utmanande fall och när flera personer återsänds till samma land på en gång, sade Poutanen.

Varje polisinrättning i Finland deltar och organiserar återsändningar av personer som fått beslut om återsändning. Polisinrättningen i Helsingfors organiserar dock charterflygen i anslutning till återsändningar.

Problemsituationer är sällsynta

På charterflygen inträffar vanligen inga problemsituationer och även på reguljärflygen är det snarast fråga om mer sällsynta enskilda fall.

– Utgångspunkten är att återsändningen även under ledsagning ordnas så att medpassagerarna sällan ens märker att poliser finns med på flyget tillsammans med den som återsänds, berättade överkommissarie Liisa Lintuluoto vid polisinrättningen i Helsingfors.

– Polisen tvingas sällan använda maktmedel. Beträffande de ungefär 550 som återsändes under ledsagning i fjol är det fråga om ett par procent av fallen.

Enligt Lintuluoto är polisen beredd på att återsändningsprocessen avbryts eller fördröjs.

– Återsändningen annulleras eller skjuts fram antingen på grund av ansökningar som lämnats in i sista sekunden eller på grund av förbud mot verkställighet och ibland även med anledning av att den som ska återsändas kraftigt motsätter sig återsändningen. Inga återsändningar till mållandet har ändå hittills ställts in på grund av kraftigt motstånd, konstaterade Lintuluoto.

Verksamhetsmiljön vid Helsingfors–Vanda flygplats är unik

Största delen av återsändningarna sker via Finlands största och livligaste flygplats, Helsingfors–Vanda. Polisinrättningen i Östra Nyland ansvarar för säkerheten i området.

Enligt biträdande polischefen vid polisinrättningen i Östra Nyland, Ari Karvonen, kan även en liten störning i flygplatsens verksamhet orsaka omfattande skador för flyg- och godstrafiken, affärsverksamheten och passagerarna.

Offentliga diskussioner har förts bland annat om demonstrationer vid flygplatsen.

– Polisens uppgift är att trygga demonstrationerna oberoende av vad det gäller. En demonstration vid flygplatsen är dock alltid en säkerhetsrisk.

Han påminde också om de straffrättsliga följderna för dem som försöker äventyra enskilda flygningar som gäller återsändning eller säkerheten på flygplatsområdet.

– Följderna kan till exempel vara skadegörelse, ärekränkning, trafikstörning eller våldsamt motstånd mot tjänsteman, räknade han upp.

Störande uppträdande i flygplanet är straffbart

Matti Tupamäki från Trafiksäkerhetsverket Trafi deltog i polisens presskonferens som expert på luftfartslagen. Han betonade att alla flygpassagerare bör vara medvetna om att flygplan har egna, strängare ordningsregler än andra kollektiva trafikmedel. Enligt en internationell överenskommelse är allt störande uppträdande i ett flygplan en straffbar gärning.

En flygpassagerares störande uppträdande eller beslut att inte rätta sig efter besättningens anvisningar kan tolkas som störande uppträdande och det kan bli mycket dyrt till exempel om flyget blir försenat eller tvingas göra en mellanlandning.

– På internationella flyg följer straffet inte nödvändigtvis finländsk lagstiftning. I Finland är det typiska straffet för störning av flygtrafiken bötesstraff. Många andra länder har betydligt hårdare straffpraxis, sade Matti Tupamäki.

Diskrimineringsombudsmannen övervakar avlägsnande ur landet

Diskrimineringsombudsmannen har en lagstadgad uppgift att övervaka verkställigheten av avlägsnande ur landet.

– Målet med övervakningen är att utveckla återsändningarna i en riktning som är mänskligare och som respekterar de grundläggande fri- och rättigheterna. Övervakarna har inte rätt att ingripa i enskilda avlägsnanden ur landet, utan de kan påverka genom rapportering som främjar utvecklingen av verksamheten, sade diskrimineringsombudsmannen Kirsi Pimiä.

Enligt henne har diskrimineringsombudsmannen resurser att delta endast i en liten del av flygningarna.

– Efter övervakningen får polisen muntlig och skriftlig feedback. Under de senaste åren har övervakarna fäst uppmärksamhet bland annat vid övervakarnas rätt till information, ordnande av tolkning, rätt till kontakter, anmälan om tidpunkten för resan och vid att de som återsänds ska ges tillfälle att förbereda sig på resan och få med sig resgods.

Med anledning av integritetsskyddet och sekretessen ger ombudsmannen inte uppgifter om planerade avlägsnanden ur landet och informerar inte heller i efterhand om återsändningar av enskilda personer.