Polisen gör SRVA-avtalen klarare genom en ny avtalsmall
Polisen publicerar en ny SRVA-avtalsmall (SRVA står för storviltsassistans) mellan polisinrättningarna och jaktvårdsföreningarna i februari.
Polisstyrelsen, Finlands viltcentral, jord- och skogsbruksministeriet samt Jägarförbundet har tillsammans utarbetat den nya så kallade SRVA-avtalsmallen. Den nya avtalsmallen förändrar inte de nuvarande avtalens innehåll eller principer, men avtalet har förnyats för att vara tydligare och mer entydigt. Den enda egentliga ändringen i sak gäller ersättningen för uppdrag där polisen beslutat om avlivning eller fördrivning av stora rovdjur och vildsvin. Efter att de nya avtalen undertecknats höjs ersättningen från 400 euro till 600 euro per genomfört uppdrag.
Med avtalet kommer den lokala polismyndigheten och jaktvårdsföreningen överens om att föreningen upprätthåller beredskap inom sitt verksamhetsområde för att spåra, avliva och på lämpligt sätt omhänderta samt bortskaffa hjortdjur som skadats i trafikolyckor eller som av andra orsaker måste avlägsnas. Dessutom avtalas om spårning, avlivning eller fördrivning av stora rovdjur och vildsvin i situationer där uppdraget faller under polisens ansvar.
Polisen har inte tillräckliga resurser för att sköta dessa uppdrag på egen hand. Därför är det stöd som jaktvårdsföreningarna enligt avtalet ger ovärderligt inte bara för polisen utan också för hela samhället. Årligen utförs cirka 14 500 uppdrag enligt avtalet, varav cirka 120 gäller stora rovdjur.
En jaktvårdsförening är en enhet inom viltförvaltningen på lokal nivå vars verksamhetsområde är en eller flera kommuners område eller en del av en storkommun avgränsad till bygränserna. Föreningen ansvarar för att främja en hållbar viltförvaltning inom sitt område, främjar och organiserar frivillig jägarverksamhet samt utför vissa offentliga förvaltningsuppgifter enligt lag.
Det är dock ingen brådska med att förnya avtalen mellan polisinrättningarna och de 278 jaktvårdsföreningarna. De nuvarande avtalen gäller tills vidare och fortsätter att vara i kraft. Det finns inget särskilt behov av att förnya avtalen, eftersom avtalsinnehållet och principerna i praktiken förblir oförändrade, med undantag för höjningen av ersättningen.