Polisen överväger att införa overallkameror som fästs på uniformen eller utrustningen. Enligt arbetsgruppen som utrett saken är fördelarna med overallkameror obestridliga.
– Framförallt förväntas overallkamerorna förbättra polisarbetets produktivitet och kvalitet. Dessutom har de redan konstaterats förbättra polisens arbetssäkerhet, minska våldsamt motstånd mot polisen och öka polisens rättsskydd. Kamerorna har också en förebyggande effekt, berättar arbetsgruppens ordförande överkommissarie Sami Hätönen på Polisstyrelsen.
Hätönen menar att för att säkerställa verksamhetens laglighet och en enhetlig praxis bör så noggranna anvisningar som möjligt utfärdas om användningen av overallkameror.
– Det borde vara möjligt att införa overallkameror i slutet av 2018, men det beror på tidtabellen för konkurrensutsättningen av upphandling av system. Trettio overallkameror testas just nu vid polisinrättningen i Helsingfors, berättar Hätönen.
Sami Hätönen understryker att overallkameran endast är ett nytt arbetsredskap och att samma behörighetsgrunder och begränsningar gäller för kamerorna som för annan inspelningsutrustning.
– Den enskilda polisen fattar alltid beslut om att börja och avsluta en inspelning. Kamerorna spelar därmed inte in okontrollerat, utan de kopplas på endast när det finns en laglig grund för det. Inte heller behandlingen av upptagningarna avviker från de övriga metoder som står till polisens förfogande, berättar Hätönen.
Enligt arbetsgruppen är det möjligt att använda overallkameror inom ramen för den nuvarande lagstiftningen. Arbetsgruppen har dock identifierat utvecklingspunkter i lagstiftningen gällande bildtagning samt behandling och lagring av upptagningar. Därför har arbetsgruppen bland annat bestämt att fastställa en ändamålsenlig gräns för hur länge obehandlade uppgifter från en overallkamera får sparas.
– Utvecklingen av lagstiftningen på detta område borde ligga såväl i polisens som i allmänhetens intresse, framhäver Hätönen.
Rapport (på finska)
