Polisens ställningstagande till det betänkande som Arbetsgruppen för en informationsanskaffningslag idag överlämnade är att informationsanskaffningen på nätet absolut måste effektiveras. Polisen anser att detta kan göras utan att ändra grundlagen och utan att åtgärden behöver få drag som påminner om allmän övervakning. Det skulle dock alltid vara fråga om ett brott, dvs. att förhindra och reda ut en konkret misstänkt brottslig gärning.
- Polisen eftersträvar ett system där den behöriga myndigheten, dvs. domstolen, först kunde ge tillstånd till effektiverad informationsanskaffning på nätet. För detta tillstånd skulle det i lagstiftningen finnas objektivt fastställda och transparenta kriterier. Det skulle vara fråga om kriminalunderrättelseinformation, med andra ord inhämtande av information som styr den övriga polisverksamheten t.ex. genom insamling av identifieringsuppgifter och noggrannare analyser av dessa. Det insamlade materialet skulle nödvändigtvis inte kunna användas som bevis, utan det skulle uttryckligen vara fråga om hänvisande underrättelseinformation, säger polisdirektör Tomi Vuori vid Polisstyrelsen.
Polisen bekämpar brott av olika slag i datanäten, allt från pedofili till skolskjutningar och andra allvarliga brott, till och med terrorism. Det väsentliga är att det alltid är fråga om ett misstänkt brott. Även i attacker mot samhällets infrastruktur, oavsett om föremålet för attacken är en bank eller eldistributionen, är det fråga om ett brott.
Polisen är den främsta lagövervakningsmyndigheten och polisen har också det allmänna ansvaret att samordna brottsbekämpningen. Brott begås i datanäten, med hjälp av datanäten och dessutom planeras brott i datanäten eller information om brott ges i datanäten. Därför är cyber en av prioriteringarna för polisverksamheten. Många brottstyper är på ett eller annat sätt förknippade med datanäten. Bekämpning av cyberhot är ett av polisens insatsområden vid sidan om att tillhandahålla moderna digitala tjänster.
Cyberhot är svåra att identifiera
Polisstyrelsen påpekar att den traditionella indelningen i yttre och inre hot inte längre kan tillämpas. Hoten är ofta osymmetriska, beroende av många faktorer och till sin verkliga natur svåra att identifiera. Detta gäller i synnerhet cyberhot där det särskilt i början ofta är mycket svårt att identifiera hotets verkliga natur.
- Det är mycket viktigt att samarbetet mellan myndigheterna som ansvarar för säkerheten, men även samarbetet med aktörer i privata sektorn, fungerar smidigt och att det finns tillräckligt med information så att kännedomen om situationen är bra och det finns analyserad information som grund för beslutsfattandet, betonar polisöverdirektör Mikko Paatero.
I följande skede kunde den insamlade och analyserade informationen framställas för domstolen som kunde ge tillstånd till den egentliga straffprocessuella informationsanskaffningen. Till denna del skulle det vara fråga om ett förfarande som motsvarar den nuvarande tvångsmedelslagen. Information som inhämtats med stöd av detta tillstånd skulle också kunna användas som bevis i en rättegång.
ustitieministeriet och inrikesministeriet tillsatte den 12 mars 2007 en omfattande förundersöknings- och tvångsmedelskommission som fick i uppgift att bereda en fullständig omarbetning av förundersökningslagen, tvångsmedelslagen och polislagen. Polislagen (872/2011), förundersökningslagen (805/2011) och tvångsmedelslagen (806/2011) genomgick en totalreform och trädde i kraft vid ingången av 2014. Dessa lagar utgör grunden för allt inhämtande av information inom polisverksamheten, även hemligt inhämtande av information. Detta gäller även Skyddspolisens verksamhetsområde. Kommissionen behandlade inte informationsanskaffning i datanät, eftersom detta inte kunde göras inom ramen för den givna tidtabellen.
Polisens synpunkt följer strafflagen
Polisens verksamhetsmiljö förändras hela tiden bl.a. till följd av digitaliseringen. Den har förändrats en hel del efter att kommissionen överlämnade sitt betänkande och samtidigt har informationsanskaffning på nätet blivit föremål för en intensiv samhällelig debatt.
Tyngdpunkten för arbetet som arbetsgruppen som tillsattes av justitieministeriet och nu överlämnade sitt betänkande har gjort, har redan med anledning av brevet om tillsättande varit en effektivering av underrättelsetjänsternas informationsanskaffning. Utgångspunkten har således åtminstone inte till alla delar varit brottsbekämpning, även om cyberbrottslighet och förebyggande av denna är det centrala i denna fråga. Av denna orsak framgår inte cyberverksamhetsmiljöns betydelse för polisverksamheten på bästa möjliga sätt av slutresultatet.
Enligt Polisstyrelsen borde arbetsgruppens arbete beträffande polisens verksamhetsområde föras vidare mellan inrikesministeriet och justitieministeriet utgående från förundersöknings- och tvångsmedelskommissionens arbete genom att beakta det som nämnts ovan samt Europeiska gemenskapernas domstolsutslag och andra aktuella faktorer. Behörighetsändringarna skulle kunna genomföras ganska snabbt och utan att ändra grundlagen.
Polisen betraktar således denna fråga ur strafflagens synvinkel. Många slags brott, inklusive terrorismbrott som dominerat rubrikerna de senaste dagarna, förebyggs och reds ut fortlöpande i polisens dagliga internationella samarbete.
