Polisens år 2018: Prioriteringen syns i resultaten

I fjol ökade antalet larmuppdrag för polisen. Antalet ökade i synnerhet på morgonnatten efter restaurangernas stängningstid.

Till polisen anmäldes i fjol 795 055 brott vilket är drygt 27 000 färre än året innan. Polisen ålades 1 062 930 larmuppdrag, dvs. drygt 7 600 fler uppdrag än föregående år.

Polisöverdirektör Seppo Kolehmainen anser att polisen klarade av fjolåret bra med hänsyn till att polisens uppdrag och anslagen för dessa enligt Kolehmainen inte är i balans.

– I sista hand är det samhället som bestämmer myndigheternas uppdrag och resurser. Denna bedömning görs som bäst hos bland annat inrikesministeriet och riksdagen. Parallellt med brottsbekämpningen väcker också i synnerhet aktionsberedskapstiden i larmuppdrag diskussion. Också satsningar på förebyggande arbete och övervakning efterlyses, säger Kolehmainen.

En av polisens mest centrala uppgifter är att samordna verksamheten och ekonomin. Utmaningarna omfattar bland annat allt mindre resurser, förändringar i verksamhetsmiljön och nya förpliktelser som beror på lagstiftningen.

Polisens synlighet och förmåga att producera säkerhet i vardagen kunde enligt Kolehmainen garanteras genom relativt små tilläggssatsningar i statsekonomin.

– För samhället vore det mycket förmånligare att förebygga brott och störningar i ordningen så att man inte i efterhand behöver undersöka dessa till ett högt pris. Det är i sista hand fråga om upprätthållande av samhällsfreden, inte om polisens egna behov. Varje medborgare har rätt till säkerhet, säger han.

Antalet strafflagsbrott som registrerades var något högre än tidigare

Antalet strafflagsbrott ökade något jämfört med året innan. Största delen av ökningen beror på att antalet trafikbrott ökade.

Till polisen anmäldes färre strafflagsbrott än tidigare (exklusive trafikbrott). Detta antal har visat en nedgång redan under flera år. Jämfört med 2008 anmäls närmare 20 procent färre strafflagsbrott (exklusive trafikbrott).

Detta innebär inte nödvändigtvis att antalet brott faktiskt minskar, utan att tröskeln för att anmäla brott har blivit högre. Detta kan delvis också bero på att medborgarna upplevt att polisen inte har tid att undersöka alla brott, och därför görs ingen anmälan.

Polisöverdirektören anser att man ärligt bör konstatera att polisen i den aktuella resurssituationen delvis måste göra kraftiga prioriteringar.

– Polisen fokuserar sina resurser i synnerhet på allvarliga brott mot liv och hälsa samt brådskande larmuppdrag. Detta innebär att resurser tas från något annat, vilket i sin tur framgår som längre undersökningstider, färre ögonpar i den avslöjande undersökningen eller färre polisbilar som syns i människornas vardag, säger Seppo Kolehmainen.

Antalet bostadsinbrott visar en uppgång

Antalet registrerade anmälningar om egendomsbrott visar fortfarande en nedgång. I fjol minskade dessa anmälningar med närmare tre procent jämfört med året innan.

Antalet anmälningar om bostadsinbrott ökade med närmare 27 procent jämfört med föregående år. Däremot anmäldes färre inbrott än tidigare i fritidsbostäder, affärer eller motorfordon. Också antalet ekonomiska brott som polisen fick kännedom om minskade med mer än 19 procent.

Allt yngre personer grips på grund av narkotika

Polisen fick kännedom om cirka nio procent fler narkotikabrott än året innan. Av dessa var största delen straffbart bruk av narkotika. Rattfylleri beror i allt större utsträckning på narkotiska substanser, vilket också visar att användningen av narkotika ökar.

Också undersökningar av avloppsvatten och enkätundersökningar om narkotikaanvändning som Institutet för hälsa och välfärd genomfört i vissa städer visar att användningen av narkotika ökat. Däremot registrerades färre grova narkotikabrott än föregående år.

De anmälningar om narkotikabrott som registrerats visar dock inte direkt omfattningen av narkotikabrottsligheten. Det har blivit svårare att avslöja narkotikabrott till följd av att narkotikabrottslighetens verksamhetsmiljö har förändrats och att narkotiska substanser förmedlas genom anonyma webbtjänster.

För att allt yngre personer ska kunna gripas på grund av narkotika krävs det ett fast myndighetssamarbete i syfte att i detta fall förmå de unga att sluta använda narkotika. Vid många polisinrättningar görs detta i mångprofessionella grupper i samarbete med företrädare för social- och hälsovården (Ankkuri).

Färre anmälningar om misshandelsbrott, antalet sexualbrott ökar fortfarande

Det total antalet anmälningar om våldsbrott minskade något jämfört med året innan. Mer än hälften av misshandelsfallen ägde rum på en privat plats. Antalet misshandelsfall på en offentlig plats har minskat med cirka tre procent. Däremot ökade antalet misshandelsfall på privata platser nästan lika mycket. Det registrerades också fler fall av grov misshandel än året innan.

Uppklarningsprocenten för misshandelsbrott blev sämre än året innan. I fråga om dessa brott har uppklarningsnivån varit hög, och utfallet 2018 var närmare 64 procent. Nivån har dock blivit sämre redan under flera år. År 2014 uppklarades närmare tre av fyra misshandelsbrott.

Antalet sexualbrott som polisen fått kännedom om har ökat under de senaste tio åren. Denna trend ser ut att fortsätta. Antalet anmälningar om sexualbrott var närmare 15 procent högre än 2017.

Om sexuellt utnyttjande av barn registrerades 2018 totalt 1 400 anmälningar, vilket är närmare 18 procent fler än året innan. Det registrerades också fler våldtäktsbrott och andra sexualbrott än tidigare.

Gällande antalet sexualbrott betonar polisöverdirektör Kolehmainen att det är fråga om brott som polisen fått kännedom om.

– Till exempel sexuellt utnyttjande av barn är ett omfattande fenomen, och polisen får inte kännedom om alla brottsmisstankar i anslutning till detta. Det är fråga om en typisk form av dold brottslighet. Allt oftare anknyter också internet på ett eller annat sätt till gärningen – dagens fula gubbar är verksamma på webben. Det behövs mer upplysning och övervakning så att gärningarna kan förebyggas och avslöjas, säger han.

Undersökningstiderna blir längre och uppklarningsprocenten lägre

Undersökningstiden för strafflagsbrott (exklusive trafikbrott) var 130 dygn, med andra ord fyra dygn längre än året innan. I fråga om strafflagsbrott (exklusive trafikbrott) blev uppklarningsprocenten något lägre än året innan, men förblev högre än 2016. Procenten uppklarade strafflagsbrott (exklusive trafikbrott) där det inte finns någon misstänkt då brottet anmälts har förbättrats.

Polisöverdirektör Kolehmainen påpekar att polisens verksamhetsmiljö har förändrats i rask takt under de senaste åren.

Finlands interna säkerhet har när anknytning till säkerhetssituationerna i de övriga EU-medlemsstaterna och grannstaterna samt i allt högre grad till globala fenomen. De centrala temana omfattar till exempel invandring, bekämpning av terrorism och hybridhot.

Polisöverdirektören påpekar att polisen står i centrum för hanteringen av alla dessa, men samtidigt ska polisen säkerställa den grundläggande polisverksamheten och andra uppgifter som åligger en allmän myndighet i hela landet. Detta gäller allt mellan internationell ekonomisk brottslighet och tillståndsdisken samt brott mot liv inom den organiserade brottsligheten och närpolispatrullering

– Polisens uppgiftsfält har permanent blivit mer invecklat och omfattande samtidigt som högre krav ställs på kompetensen. Den samhälleliga brytningen påverkar också det grundläggande arbetet. Brottsutredningen har blivit alltmer teknisk-juridisk vilket gör att enskilda fall blir mer utmanande. Fler arbetande händer och tänkande huvuden skulle krävas för att få massan att röra sig framåt, säger han.

Andelen utländska medborgare i brott där man känner till gärningsmannen ökade både kvantitativt och procentuellt. En likartad utveckling kan urskiljas i fråga om nästan alla brottstyper. Andelen utländska medborgare av målsägandena har också ökat. Detta är en naturlig följd av att de utländska medborgarna ökar i antal och etablerar sig i Finland.

Polisen har klarat av att sköta brådskande larmuppdrag

Antalet larmuppdrag för polisen ökade jämfört med året innan. År 2018 fick polisen totalt
1 062 930 larmuppdrag.

Antalet brådskande larmuppdrag minskade med cirka tre procent. I icke-brådskande fall larmades dock polisen till platsen oftare än tidigare. Bland annat antalet uppdrag till följd av trafikolyckor eller trafik samt olika eldsvådor och skadebekämpning ökade jämfört med året innan. Den varma och torra perioden förra sommaren gav upphov till skogsbränder om vilka fler uppdrag än tidigare registrerades för polisen.

Polisens larmuppdrag på morgonnatten mellan klockan 05 och 06 ökade i antal med mer än tio procent. Det som åtminstone delvis påverkar denna utveckling är de ändringar i alkohollagstiftningen som innebar att utskänkning av alkohol tillåts på restauranger fram till klockan fyra på morgonen. Vid flera polisinrättningar har man reagerat på det ökade antalet uppdrag på morgonnatten genom att ändra arbetsskiften.

Trots den strama resurssituationen har polisens genomsnittliga aktionsberedskapstid i brådskande uppdrag i klasserna A och B till och med förbättrats något jämfört med året innan, och i brådskande uppdrag i klass A har man uppnått ungefär samma nivå som föregående år.

Antalet hemutryckningar var lägre än året innan, och också antalet registrerade anmälningar om familjevåld minskade jämfört med tidigare år.

Fokuseringen av trafikövervakningen effektivare

Totalt registrerades fler trafikbrott än året innan, men antalet var dock lägre än 2016.

Av samtliga fall av äventyrande av trafiksäkerheten har andelen grova fall ökat under flera år. Av samtliga fall av äventyrande av trafiksäkerheten var 2,5 procent grova. År 2018 var motsvarande andel 5,8 procent. Denna förändring beror till stor del på att fallen av vanligt äventyrande av trafiksäkerheten har registrerats i mycket mindre utsträckning än tidigare medan nästan lika många fall av grovt äventyrande som tidigare har registrerats.

År 2018 greps cirka 19 000 rattfyllerister. Senast i början av 2010-talet har man registrerat fler rattfylleribrott. Polisen genomförde färre blåstest, men alltfler konstaterades ha gjort sig skyldiga till rattfylleri.

Övervakningen av rattfylleri har effektiviserats, eftersom fler rattfyllerister i förhållande till antalet blåstest påträffas. Då det gäller rattfylleri har i synnerhet körande under påverkan av narkotika ökat. Ännu i början av 2010-talet berodde rattfylleriet i cirka 80 procent av fallen på endast alkohol, medan siffran i dag är cirka 60 procent. Denna observation stöds också av att straffbart bruk av narkotika ökat.

Den automatiska kameraövervakningen har utvidgats och fokuseringen av trafikövervakningen lyckats vilket ledde till att antalet prestationer ökade. I den automatiska trafikövervakningen sändes 607 000 meddelanden om påföljder. Av dessa var cirka hälften anmärkningar och närmare hälften ordningsböter.

Trafikvolymerna ökade i allt snabbare takt 2018, och också antalet fordon ökar jämnt. Enligt Trafikledsverkets undersökning har antalet fall av fortkörning i vägnätet minskat, likaså fortkörningen gällande fordon som kört förbi övervakningsstolpar. Enligt förhandsuppgifterna har antalet förolyckade och skadade i vägtrafikolyckor minskat något jämfört med året innan.

Personkort beviljades i rekordtakt

I fjol beviljade polisen totalt 1 109 192 tillstånd. Inom nästan alla tillståndsslag beviljades fler tillstånd än tidigare.

År 2018 beviljades cirka 34 procent fler personkort än föregående år. Enbart i december beviljades cirka 48 000 personkort, vilket är närmare fyra gånger fler än vid samma tidpunkt året innan.

Personkortet har marknadsförts för allmänheten, och personkortets popularitet har annars också ökat.

Lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster (den så kallade identifieringslagen) ändrades vid årsskiftet, varefter ett körkort inte längre gäller som identifieringshandling i sökning med stark autentisering.

Av denna anledning har det också funnits en felaktig uppfattning om att ett körkort i fortsättningen inte gäller överhuvudtaget som en identifieringshandling när dagliga ärenden uträttas. I och med ändringen av identifieringslagen har också behovet av ett personkort ökat, och i och med den offentliga diskussionen har människornas kännedom om personkortet och dess egenskaper förbättrats.

Polisens statistik 2018 pdf, 137,3 kB

Polisens statistik 2018, utländska medborgarens andel i brottsligheten pdf, 136,8 kB

Polisens statistik, asylsökande pdf, 341,9 kB