Cyberbrottslighet, hybridhot, terrorism, organiserad brottslighet, människohandel, rörlig egendomsbrottslighet. Detta är exempel på hur polisens operativa miljö har förändrats och kommer att förändras i en allt snabbare takt.
Polisen har strävat efter att tackla utvecklingen genom att tillsätta en utredningsperson, som kom med 73 åtgärdsrekommendationer för bekämpning av brott. Åtgärdsrekommendationerna finns i slutrapporten av utredningsprojektet Brottskämpningens läge som Polisstyrelsen offentliggjorde i dag 22.10.2018.
Polisöverdirektör Seppo Kolehmainen anser att rapporten är mycket viktig med tanke på utvecklingen av brottsbekämpningen.
- Jag anser att det varit mycket viktigt att sammanställa rapporten nu, eftersom det redan gått 15 år från den föregående motsvarande utredningen och eftersom polisens operativa miljö definitivt har förändrats, konstaterar Kolehmainen.
En övergripande bild av utvecklingsbehoven inom brottsbekämpning
Rapportens utredningsperson var Centralkriminalpolisens biträdande chef Tero Kurenmaa. Han arbetade som Polisstyrelsens utredningsperson 1.4–30.9.2018. Senare utnämndes han till chef vid Centralkriminalpolisen.
Enligt Tero Kurenmaa var syftet med rapporten att skapa en övergripande bild av utvecklingsbehoven inom brottsbekämpning.
I rapporten granskades brottsbekämpningens läge genom intervjuer med alla centrala parter inom brottsbekämpning. Sammanlagt 28 gruppintervjuer gjordes. I dem deltog 120 personer. Dessutom intervjuades poliser.
Förändringarnas snabbhet och omfattning kunde inte förutses
Föregående gång utreddes brottsbekämpningens läge i Finland för 15 år sedan, då inrikesministeriets polisavdelning ansvarade för den (publikation 4/2003). Då gavs 47 rekommendationer, främst för egendoms-, eko- och narkotikabrott.
Enligt Tero Kurenmaa har polisen relativt väl kunnat bedöma olika trender och utmaningar inom brottslighet, men detta har inte varit fallet när det gäller deras omfattning och snabbhet.
– Till exempel frågan om terrorism som en utmaning för förundersökning blev aktuell först på 2010-talet först i fråga om finansiering av terrorism och därefter till följd av främmande stridande från Finland. År 2017 inträffade det första egentliga terroristiska brottet på finskt territorium i Åbo, berättar Kurenmaa.
Polisens personuppgiftslag bör möjliggöra utnyttjande av information
Den nu aktuella rapporten innehåller 73 åtgärdsrekommendationer. Dessa omfattar bland annat lagstiftning, ledning av brottsbekämpning och operativa processer, samarbete mellan olika parter, rekrytering, personalutveckling och arbetsmotivation.
Enligt Kurenmaa är den viktigaste åtgärdsrekommendationen med tanke på polisens brottsbekämpning reformen av polisens personuppgiftslag.
– Lagen bör godkännas så att den möjliggör effektiv registrering och användning av information. Lagen fastställer alltså rätt långt till exempel hur väl polisen kan förebygga olika slags massmord och terrordåd.
Han anser också att det är mycket viktigt att polisens IT-system är moderna och att de kan utnyttjas effektivt.
– IT-systemen bör göra det möjligt att automatiskt sammankoppla information som polisen har för att identifiera olika slags hot, säger Kurenmaa.
Mer långsiktighet i finansieringen
Enligt Kurenmaa bör polisens resultatstyrning vara mer långsiktig när det gäller resurserna.
– Resultatstyrningen bör sikta på resultatavtal som är längre än ett år. Avtalen borde rentav vara lika långa som en regeringsperiod åtminstone för resursplaneringens del.
Åtgärdsrekommendationerna tar också upp rekrytering och arbetsmotivation.
– Rekryteringen till brottsutredning och brottsutredarnas arbetsmotivation har äventyrats till följd av det stora antalet fall och av klagomål och civilrättsliga yrkanden som riktas mot enskilda poliser.
Rapporten finns på polisens webbplats på
https://www.poliisi.fi/tietoa_poliisista/julkaisut/julkaisu/slutrapport_om_utredningsprojektet_for_brottsbekampningens_lage?docID=75228
