Polisens utryckningar ökade i början av året med över 10 procent. Störst var ökningen bland utryckningar i den mest brådskande A-klassen vars aktionsberedskapstid förbättrades.
- Polisen har prioriterat brådskande utryckningar högst. Man har velat hålla fast vid det, rentav på bekostnad av andra verksamheter, säger polisöverdirektör Mikko Paatero.
Kameraövervakningen i trafiken minskade
I januari-mars kom till polisens kännedom totalt ca 186 000 brott, dvs. 11 procent färre än under motsvarande period ifjol. Ändringen förklaras genom minskad automatisk kameraövervakning som lett till att trafikbrotten minskat med en fjärdedel (27 %).
- De regionala trafiksäkerhetscentralerna som varit verksamma i anslutning till polisinrättningarna har lagts ner från början av året i och med att den automatiska kameraövervakningen från och med början av juni överförs till trafiksäkerhetscentralen som inrättas i anslutning till Helsingfors polisinrättning.
- Jag tror att vi trots allt för hela årets del kommer att uppnå de uppställda målen för trafiksäkerheten. För den övriga trafikövervakningens del verkar situationen, enligt de meddelanden från fältet, vara riktigt bra. Patrulleringen på vägarna i Finland har fortsatt precis som förr, konstaterar Paatero.
Egendomsbrotten ökar
Till polisens kännedom kom i januari-mars över 12 procent fler egendomsbrott än ifjol.
- De från utlandet ledda hit and run-brotten förklarar långt det ökade antalet egendomsbrott. Det är fråga om en serie genomförda rån, inbrott och stölder där gärningsmännen kommer till Finland endast för att genomföra på förhand planerade brott och sedan lämna landet genast.
Sjunkande brottstrender har bl.a. varit grova narkotikabrott (32 %) och misshandelsbrott (9 %). Narkotikabrottens andel påverkas av variationen i slutförande av fall.
- Polisen håller på och bereder samt undersöker några större fall inom vilka det kan väntas tiotals brottsanmälningar lite senare. Dessutom lyckades man under fjolåret få bort enskilda grossister och köpkanalerna har stillats tillfälligt, konstaterar Paatero.
Polisreformen har minskat personal inom förvaltningen
Polisen har sedan årsskiftet fungerat i den nya organisationen. Antal polisenheter har minskat, likaså personer verksamma inom förvaltnings- och stöduppgifter. Man jämför inbesparingarna med situationen år 2011.
- Besparingarna syns redan. Inom förvaltningen har tiotals uppgifter dragits in, exempelvis inom ledningen. Samtidigt har vi i polisinrättningarna kunnat grunda enheter för juridiska frågor. Med hjälp av dessa enheter kan polisen förbättra sitt kunnande inom samt styrande och övervakande av lagstiftning, konstaterar Paatero.
- En del av personalen har fått skräddarsydda uppgifter som upphör i och med pensioneringar. Vi vill vara en bra arbetsgivare och undvika uppsägningar. Trots detta uppnås inbesparingar för personalen inom utsatt tid.
För verksamhetsutrymmenas del ligger man efter i inbesparingarna eftersom man inte kunnat bli av med en del av utrymmena vid önskad tidpunkt på grund av långa hyresavtal.
Paatero är i sin helhet nöjd med hur verkställandet av reformen inom förvaltningen framskrider.
- Ledandet har gjorts skarpare och förvaltningen slipats. Inom polisen finns 11 effektiva polisinrättningar, tre riksomfattande enheter och en allt direktare Polisstyrelse som leder verksamheten.
- Verkställandet av reformen framskrider enligt planerna. Naturligtvis har det funnits och kommer att finnas utmaningar, men de klarar vi och det finns tid. Besparingarna ska uppnås under år 2016.
Mikko Paatero begrundar samma tema även i sin blogg "Hyvät ja huonot uutiset" på polisens webbplats www.poliisi.fi
Polisstyrelsen har i statistikinformerandet övergått till tre månaders perioder. Följande meddelande görs utgående från halvårsrapporten och den utkommer i början av juli.
