Polisöverdirektör Seppo Kolehmainen: Behovet av underrättelseinformation har ökat

Polisstyrelsen har idag överlämnat sin utredning om polisens personregister, till exempel datasystemet för misstänkta, till inrikesministeriet. I utredningen beskrivs ansvarsområdena och åtgärderna med anknytning till upprätthållande, utveckling och övervakning av polisens datasystem.

Polisöverdirektör Seppo Kolehmainen konstaterar att det krävs allt bättre lägesmedvetenhet, framförhållning och tätare samarbete av myndigheterna för att kunna reagera på förändringarna i säkerhetsmiljön. För att lyckas med målen förutsätts aktiv informationssökning och kriminalunderrättelse av myndigheterna.

- Tröskeln att registrera underrättelseinformation får inte bli för hög, eftersom man ofta inte kan veta om en enskild uppgift är betydelsefull vid registreringstidpunkten. Också en liten uppgift, till exempel ett telefonnummer eller en del av ett fordons registernummer, kan utöver den övriga informationen vara så väsentlig i vissa situationer att uppgiften kan användas för att identifiera en potentiell förövare, säger Kolehmainen.

Tips som polisen får till exempel om planering av ett grovt brott kan vara inexakta, ofullständiga eller helt felaktiga och informationens felaktighet kan uppdagas först långt senare eller aldrig. Ofta är det fråga om enbart ett tips om ett grovt brott, utan att polisen vet vem som har för avsikt att begå brottet.

"Ett mycket exceptionellt förfarande"

I utredningen repeteras information som redan förekommit i offentligheten, enligt vilken alla 49 962 enskilda första registreringar i datasystemet för misstänkta har granskats. Av dessa är åtminstone 96,66 procent vederbörliga.

Utgående från de registrerade uppgifterna föreslogs det att 3,34 procent ska raderas, eftersom en tillräcklig utredning om registreringens vederbörlighet inte längre var tillgänglig vid granskningen i efterhand. Orsaken kan bland annat vara att den tjänsteman som ursprungligen registrerade uppgifterna inte längre är anställd av staten.

Registreringarna i datasystemet för misstänkta granskades vid polisinrättningarna och de nationella enheterna. I arbetet deltog 87 tjänstemän och arbetstiden var uppskattningsvis tre årsverken.

I fortsättningen kommer Polisstyrelsen, som fungerar som registerförare, att gå igenom alla raderingsförslag samt vissa andra registreringar som enligt granskningen lämnar rum för tolkning. Felaktiga registreringar raderas på enhetliga grunder. De tillämpade riktlinjerna presenteras för dataombudsmannen innan uppgifterna raderas.

Enligt polisdirektör Tomi Vuori har den omfattande granskningen i efterhand av polisens datasystem varit ett mycket exceptionellt förfarande.

- Polisen har över hundra datasystem och i normala fall genomförs övervakningen i efterhand i form av stickprov. Enligt vår uppfattning förutsätter inte heller lagstiftningen så här omfattande granskningar av kriminalunderrättelse-, spanings- och observationsuppgifter, eftersom uppgifterna inte har några direkta rättsverkningar.

- Det är fråga om ett underrättelseregister, en tipsdatabas med låg tröskel. Antalet föreslagna raderingar kan på inget sätt betraktas som stort och raderingarnas antal kan också minska i den slutgiltiga utvärderingen. Systemet som en helhet fungerar, även om det också finns administrativa och datatekniska aspekter som behöver utvecklas, konstaterar Vuori.

Polisstyrelsen bereder en ny anvisning om datasystemet för misstänkta. Syftet med anvisningen är att skapa tolkningsanvisningar för användarna om förfarandena gällande datainnehållet och grunderna för registreringar samt användningen av datasystemet för misstänkta. Grunderna gällande den organiserade brottsligheten har förenhetligats redan tidigare.

Chefsarbetet utgör tyngdpunkten för övervakningen

I utredningen konstateras det att övervakningen i första hand grundar sig på chefsarbete och laglighetsövervakning i samband med chefsarbete.

Till exempel beviljas användarrättigheter till registret för misstänkta endast till personer vars arbetsuppgifter förutsätter dessa användarrättigheter. Från och med i förfjol har de registrerade uppgifterna kontrollerats av en person som tillhör befälet. Granskningarna har utökats och juridiska enheter har inrättats vid polisenheterna som stöd för verksamheten. Tidigare möjliggjorde inte lagstiftningen kontroller genomförda av cheferna.

Dataskyddsverksamheten har förnyats. Uppgifter med anknytning till upprätthållande, övervakning och loggutredningar av datasystemens innehåll har överförts från Haltik till Polisstyrelsen, som samtidigt har preciserat ansvarsområdena. Polisen fortsätter förberedelserna inför de förändringar som EU:s dataskyddsbestämmelser medför.

Kriminalunderrättelse- och analysverksamheten omorganiserades förra året. En operativ kriminalunderrättelse- och analysenhet har inrättats vid polisinrättningarna. På detta sätt försöker man säkerställa enhetlig praxis och tillräcklig kompetens hos personalen. I juni infördes ett nytt register för observationsuppgifter. Samtidigt har ett nytt underrättelsesystem beretts.

I utredningen beskrivs dessutom hur uppgifternas kvalitet och lagenlighet har beaktats i polisens utbildning, utvecklingen av datasystemen, auditeringen, den interna granskningen och myndighetssamarbetet.

Bilaga: Polisstyrelsens utredning gällande riksdagens uttalande (RSv 79/2013) om säkerhetsutredningslagen (RP 57/2013) (endast på finska) pdf, 376,7 kB