Polisöverdirektör Seppo Kolehmainen är bekymrad över polisernas ork.
– Vi har flera gånger haft situationer där resurserna har tänjts till det yttersta och det inte längre funnits någon bristningsmån. Även om polispersonalen är mycket engagerad i sitt arbete, finns det en risk att personalen tröttnar och allmänhetens förtroende för polisens förmåga att bära huvudansvaret för säkerheten i vardagen minskar, sade han i sitt tal vid de nyutexaminerade polisernas edsavläggelse på Polisyrkeshögskolan i Tammerfors 16.11.2018.
I sitt tal diskuterade Kolehmainen effekterna av den nuvarande situationen på den service som tillhandahålls medborgarna.
– Människorna förväntar sig att våra tjänster ska vara snabbt tillgängliga, förebygga brott och att brotten utreds effektivt. Men i ljuset av statistiken är våra tjänster som helhet försvagade. Vi har inte velat pruta på uppdrag som skyddar liv och hälsa. Även när det gäller detta mål är vår kapacitet pressad till de yttersta gränserna, sade han.
Den genomsnittliga beredskapstiden vid uppdrag av skyndsamhetsklass A är cirka tio minuter i hela landet. I ett utlåtande som nyligen lämnats till riksdagens förvaltningsutskott är bedömningen att polisen vid brådskande larmuppdrag år 2020 kommer att vara på plats på i genomsnitt cirka 14 minuter.
– Vi har redan nu 136 kommuner där det i januari–augusti tog mer än 30 minuter från larm att få hjälp. I glesbygden kan man få vänta på hjälp i över en timme, sade Kolehmainen.
Under de senaste tio åren har antalet poliser minskats med mer än 600. Ett lika stort antal planeras minska åren 2020–2024. Med denna matematik skulle det alltså snart finnas 1200 poliser färre än i början av årtiondet. Samtidigt har man ökat antalet poliser i de andra nordiska länderna och ökar ytterligare.
Polisöverdirektör Seppo Kolehmainens tal i sin helhet på polisens webbplats
