Tre frågor om sexualbrott mot barn - och polisens svar

Sexualbrott – i synnerhet mot barn – har under de senaste veckorna varit aktuella såväl i formella som i mindre formella diskussioner, från riksdagen till arbetsplatsernas kafferum. Ämnet är allvarligt och väcker mycket känslor. Det fanns ett uppenbart behov av en debatt och svar. Ur Helsingforspolisens synvinkel är det viktigt att ärendet diskuteras. Följaktligen lär man sig att ännu bättre känna igen brottslig verksamhet och folk vet hur de ska förfara om någon i deras närkrets faller offer för ett sexualbrott.

Det finns offer för sexualbrott i alla åldrar och man kan bli offer för ett brott oberoende av kön. Likaså gör sig människor i olika åldrar och av olika kön skyldiga till sexualbrott. Detta infopaket fokuserar på sexualbrott mot barn och förebyggande och utredning av sådana brott. Enligt den finländska lagstiftningen är varje person under 18 år ett barn.

Utredarna av sexualbrott vid Helsingforspolisen och de anställda vid den förebyggande funktionen möter regelbundet barn och unga samt vuxna som arbetar med dem i synnerhet i skolorna, men också på de platser där de unga tillbringar sin fritid. I vägledningen av barn och vuxna utgörs polisens utgångspunkt av den sexuella självbestämmanderätten, som innebär att var och en själv kan besluta om med vem, när, på vilket sätt och hur ofta man är redo till sexuellt umgänge. Det är alltid möjligt att vägra sexuellt umgänge. Det egna tidigare förfarandet minskar inte rätten att vägra sex.

Kom ihåg att den så kallade sexuella myndighetsåldern är 16 år i Finland. Syftet med den sexuella myndighetsåldern är att skydda under 16-åringar från att falla offer för sexuella gärningar. Sexuella gärningar inom ramen för relationer mellan ungdomar har inte sanktionerats, så länge som det inte råder någon stor skillnad i ålder och själslig och kroppslig mognad mellan parterna och ingens självbestämmanderätt kränks (begränsningsbestämmelsen i SL 20:7a § ).

Dåligt uppförande eller ett brott?

Det är viktigt att barnen och de vuxna vet var gränsen går mellan dåligt uppförande och brottslig verksamhet. De vuxna har dock alltid ansvaret. Att en minderårig själv tagit initiativ inverkar inte på straffbarheten för gärningen. Det ligger också på den vuxnes ansvar att ta reda på barnets ålder. Den som gjort sig skyldig till ett sexualbrott kan inte åberopa omedvetenhet om han eller hon medvetet låtit bli att utreda barnets ålder.

Brottsrubriceringarna, brottsbeskrivningar och de straff som följer av brotten framgår av strafflagen. I 20 kap. i strafflagen föreskrivs följande gärningar som straffbara:

• våldtäkt
• grov våldtäkt
• tvingande till sexuell handling
• sexuellt utnyttjande
• sexuellt antastande
• sexuellt utnyttjande av barn
• grovt sexuellt utnyttjande av barn
• utnyttjande av person som är föremål för sexhandel
• köp av sexuella tjänster av ung person
• lockande av barn i sexuella syften
• besökande av en barnpornografisk föreställning
• koppleri
• grovt koppleri

Därtill föreskrivs det i 17 kap. i strafflagen att följande gärningar är straffbara:

• spridning av pornografisk bild
• grov spridning av barnpornografisk bild
• innehav av barnpornografisk bild
• offentlig kränkning av sedligheten
• samlag med nära släkting

Alla sexualbrott som riktar sig mot barn omfattas av allmänt åtal, det vill säga att polisen kan undersöka och åklagaren åtala, trots att målsägande inte kräver straff för dessa brott. Enligt nuvarande lagstiftning preskriberas sexualbrott mot personer under 18 år först i det skedet då brottsoffret, det vill säga målsäganden, fyller 28 år.

Det är möjligt att brottsbeskrivningen för sexuellt utnyttjande av barn uppfylls till exempel om en vuxen föreslår sexuella gärningar till ett barn, sänder bilder med sexuella undertoner till ett barn eller ber om sådan av ett barn eller till exempel berömmer ett barns bröst. Polisen uppmanar att meddela om misstankar om sexualbrott med låg tröskel. Anmälaren behöver inte veta om det handlar om ett brott eller inte i ärendet. Polisen gör en bedömning och begär vid behov närmare uppgifter. Polisen är skyldig att underrätta vårdnadshavarna till en minderårig målsägande om sexualbrottsmisstankar som polisen tagit del av.

Polisen råder barnens vårdnadshavare att utreda vilka webbtjänster det egna barnet använder och hur de fungerar. Det finns skäl att säkra att barnet vet vem som ser deras uppgifter och det innehåll som han eller hon laddar upp i tjänsten. De flesta webbtjänster har åldersgränser och polisen rekommenderar att följa dessa. Till exempel i Finland är åldersgränsen för snabbmeddelandetjänsten Whatsapp numera 16 år. Helsingforspolisen publicerade i början av januari anvisningar, om hur ett barn kan skyddas från sexualbrott i sociala medier. Det är dock lika viktigt att veta med vem och var barnet tillbringar tid utanför webben.

När ska en anmälan göras till polisen?

Enligt 25 § i barnskyddslagen är bland annat de som är anställda hos social- och hälsovården, barndagvården, undervisningsväsendet, ungdomsväsendet och församlingar skyldiga att trots sekretessbestämmelserna göra en anmälan till polisen om de får information om ett eventuellt sexualbrott mot ett barn. Överlag uppmanar polisen att varje person som börjar misstänka ett sexualbrott att polisanmäla ärendet.

Ring nödnumret 112 i akuta situationer. I övriga fall kan anmälan göras vid närmaste polisstation. En elektronisk brottsanmälan rekommenderas inte som det primära alternativet vid ett sexualbrott. Om du är osäker på om situationen är akut eller ej, kan du ringa nödnumret och be om råd om hur du ska förfara.

Varifrån får du hjälp?

Ett offer för ett sexualbrott eller en anhörig till ett offer kan få stöd och information bland annat från Brottsofferjouren (RIKU), Våldtäktskriscentralen Tukinainen, skolhälsovården, Flickornas/Pojkarnas hus, Mannerheims Barnskyddsförbund eller Befolkningsförbundet. Polisen styr offer för sexualbrott och hans eller hennes närstående till stödtjänsterna.

Det är möjligt att kontakta polisen också då man behöver råd eller konsultation. Polisinrättningen i Helsingfors har Whatsapp-numret 050 342 2133, till vilket såväl vuxna som unga med låg tröskel kan skicka meddelanden, bland annat vid frågor som gäller sexualbrott. Helsingforspolisens förebyggande funktion nås per e-post på adressen ennaltaestava.helsinki@poliisi.fi och utredningsgruppen för sexualbrott vid Helsingforspolisen på adressen seksuaalirikokset.helsinki@poliisi.fi.