Det ökade antalet asylsökande syns inte i någon större omfattning i det totala antalet utryckningar.
Under de senaste en och en halv månaderna har cirka 300 uppdrag varit förknippade med asylsökande. Bland dessa har asylsökanden själv varit misstänkt i ungefär tre av fyra uppdrag och en finländare i vart fjärde. Under samma period hade polisen sammanlagt cirka 136 000 utryckningar.
Enligt polisdirektör Timo Saarinen vid Polisstyrelsen har myndigheterna kontroll över situationen. Uppdragen har naturligtvis krävt polispatrullernas närvaro vid förläggningarna och omgivningen nära förläggningarna och situationen har också påverkat det omgivande samhället.
– Generellt kan det konstateras att situationen med det ökade antalet asylsökande syns i varje polisinrättnings vardag. Utmärkande är också att flera patruller alltid rycker ut på grund av det stora antalet människor.Enligt Saarinen har tillräckligt med resurser reserverats för asylutredning samt övervakning och upprätthållande av beredskapen och det finns inget behov till exempel av medborgarnas säkerhetspatrullering.
– Polisen kan inte förhindra sådan verksamhet, men vi vill betona att uppgifter som gäller upprätthållande av ordning och säkerhet sköts av polisen.
Saarinen påminner att polisen ingriper i olagligheter på samma sätt oberoende av om det är fråga om en finländare, en utlänning eller en asylsökande.
– Den som lägger märke till något som bör åtgärdas ska kontakta nödcentralen som förmedlar uppdraget till polisen. Vi tar självfallet alltid emot tips och meddelanden om misstankar om brott.
Inbördes uppgörelser och skadegörelse
Beträffande asylsökandena har deras inbördes uppgörelser och olika former av störande beteende sysselsatt polisen mest. Ofta har alkoholen också spelat en roll.
Brottsanmälningar har registrerats för fallen bland annat med brottsbenämningarna misshandel och olaga hot. Misstankar om olika slag av sexualbrott, i huvudsak trakasserier, har också anmälts. Någon tydlig topp i den riksomfattande statistiken över antalet brott kan emellertid inte observeras.
Lokaler där asylsökandena är inkvarterade, dvs. förläggningar och enheter för nödinkvartering, har också blivit utsatta för attacker. Vanligen har det varit fråga om t. ex. rasistiska rop, störande beteende utanför enheterna för nödinkvartering, stenkast, skrämsel och olika slags hot samt klotter med rasistiska texter och bilder på väggarna.
Under de senaste månaderna har det också gjorts några allvarligare attacker där till exempel bensinbomber har kastats mot förläggningens vägg eller fastighetens avfallsbehållare har antänts.
Inga tecken på organiserad verksamhet
Enligt polisinspektör Tommi Reen har inga tecken på organiserad verksamhet kunnat skönjas i utredningarna av sabotageförsöken mot förläggningar och enheter för nödinkvartering i Finland.
– Det har varit fråga om enstaka fall och gärningsmännens bakgrund tyder på någon slags utslagning. Personerna som misstänkts för brotten har nästan utan undantag varit finländare.
Uppföljningen av fallen statistiskt försvåras av att det i informationssystemet för polisärenden inte är möjligt att specificera brott där en asylsökande har varit inblandad. Endast partens medborgarskap registreras i systemet.
Således kan uppföljningen i praktiken grundas enbart på en granskning på basis av ursprungsland, vilket innebär att även de medborgare från landet i fråga som inte är asylsökande i Finland statistikförs som misstänkta.
Olaglig inresa och människohandel ökade fram till oktober
Tydligast har förändringen i asylsituationen under våren och hösten återspeglats i antalet fall av ordnande av olaglig inresa och människohandelsbrott. Polisen och gränsbevakningsväsendet har skärpt sina åtgärder beträffande dessa brott och därför har betydligt fler fall än normalt nu statistikförts.
Enligt Reen har antalet fall av olaglig inresa dock minskat i oktober, även om trycket vid EU:s yttre gränser har varit hårt.
– Justeringen av riktlinjerna i fråga om asyl och den skärpta övervakningen av utlänningar i Torneå samt den skärpta övervakningen av utlänningar i Sverige har eventuellt bidragit till att en större del av irakierna än tidigare stannar i Mellaneuropa.
Polisen följer aktivt hur situationen med asylsökandena inverkar på brottsligheten både beträffande brott som riktas mot asylsökandena och brott som asylsökandena själva misstänks ha begått.
– Åtgärderna anpassas efter behovet. Alla misstankar om brott tas på allvar och undersöks i enlighet med den normala förundersökningsprocessen.
Polisen besöker förläggningarna
Asylsökandena är en viktig målgrupp för polisens kommunikation. Polisen besöker förläggningarna och berättar om lagstiftningen och jämlikheten i Finland samt ger råd i hur asylsökandena undviker olagligheter och hur de anmäler ett brott till polisen.
Som stöd för verksamheten utarbetas riksomfattande kommunikationsmaterial på flera olika språk.
Erfarenheterna visar att polisens besök och närvaro vid förläggningarna har haft en lugnande inverkan.
