Uppklarningsgraden för brott har stigit, men utredningstiderna har blivit längre

Polisstyrelsen informerar

Uppklarningsgraden för brott har stigit, men utredningstiderna har blivit längre

Under början av året har uppklarningsgraden för brott stigit jämfört med året innan. Procenten utredda brott mot strafflagen (omfattar inte trafikbrott) ökade med nästan tio procent (9,9), egendomsbrotten med dryga elva procent (11,3) och våldsbrotten med två procent (2,4). Uppklarningsgraden för mörka egendomsbrott steg också nästan nio procent (8,8).

– Man kan därför säga att polisen har gjort ett kvalitativt bra jobb. Dock ska man inte dra för långtgående slutsatser utifrån en så här pass kort period. Även om jag tror att uppklarningsgraden kommer att stiga, så kommer den emellertid inte att vara i denna storleksklass, menar polisdirektör Seppo Kolehmainen vid Polisstyrelsen.

Däremot har utredningstiderna blivit längre; till exempel i fråga om egendomsbrott med nästan tio procent (9,9).

– Anledningen till detta torde vara minskade resurser, i synnerhet vad gäller massbrott dvs. i mindre egendomsbrott. Inom brottsbekämpningen har man satsat mera på ekonomiska brott och narkotikabrott samt grövre egendomsbrott och organiserad brottslighet, bedömer Kolehmainen.

Sammantaget anmäldes ungefär 190 900 brott till polisen under januari–mars i år. Antalet har ökat med knappa två procent, dvs. drygt 3 500 brott, jämfört med året innan.

Rån mot små butiker och kiosker har ökat

Antalet rån ökade i början av året med över 11 procent jämfört med år 2014. Kolehmainen förklarar ökningen bland annat med att rån mot små butiker och kiosker har ökat.

– Det bör också påpekas att det finns två typer av rån: dels traditionella rån med eggvapen eller dylikt som sker genom hot, dels snatterier och stölder som till följd av väktares eller personalens ingripande har övergått i våld eller hot varvid också brottsrubriceringen ändras till rån. Det är just de sistnämnda som har ökat i antal, berättar Kolehmainen.

Stuginbrotten minskar

Antalet stuginbrott har däremot minskat tydligt (-35,8 %). Enligt Kolehmainen är det svårt att hitta en förklaring till detta.

– Antalet utländska rörliga kriminella grupper i vårt land har enligt vår uppfattning hållits ungefär oförändrat. Det sannolika är att gärningsmännen bakom stuginbrotten har åkt fast på något sätt det senaste året och är således "borta från marknaden", berättar Kolehmainen.

Dessutom verkar det som om man till följd av upplysningskampanjen fäster större vikt vid stugornas inbrottsskydd, som till exempel kameraövervakning.

Antalet ekonomiska brott som anmälts till polisen har minskat. Däremot har antalet narkotikabrott ökat under det första kvartalet med 11,8 procent och de grova narkotikabrotten med 21,5 procent.

Fler fall av rattfylleri avslöjas

Antalet trafikbrott som polisen avslöjat minskade med nästan sju procent (6,6) jämfört med året innan. Enligt Seppo Kolehmainen beror detta på att arbetstiden som polisen lagt på trafikövervakning i januari-februari har minskat med nästan tio procent (9,8). De slutliga arbetstidsuppgifterna för mars finns ännu inte att tillgå.

Något fler fall av rattfylleri (3,2 %) har avslöjats jämfört med fjolåret. Detta trots att det har utförts 15 procent färre utandningsprov och arbetstiden för övervakning av rattfylleri har minskat.

– Polisen har således med mindre övervakning lyckats få fast fler rattfyllerister än tidigare. Det är också möjligt att antalet rattfyllerister i trafiken har ökat, men det finns ännu inga säkra uppgifter som stöder detta, konstaterar Kolehmainen.

Arbetsinsatserna från den automatiska övervakningen (inklusive skriftliga anmärkningar) har ökat med nästan 55 procent från föregående år.

– Detta var väntat och en ökning enligt målsättningen eftersom den automatiska övervakningen medvetet har ökat. Ökningen av den automatiska övervakningen sys också i trafikförseelserna, som har ökat med över 15 procent.

Antalet utryckningar minskade

Antalet polisutryckningar har minskat något jämfört med fjolåret. Mest har utryckningar i samband med trafikolyckor eller trafiken i övrigt samt på grund av olyckor eller farosituationer minskat.

Beredskapstiden försämrades i brådskandeklasserna A och B med 1,1 minuter. Också i brådskandeklass A försämrades beredskapstiden, men trots försämringen på 0,6 minuter ligger beredskapstiden fortfarande under den målsatta tid som fastsällts för verksamhetsnivån.

Tjänsten för elektroniska tillståndsärenden fick en bra start

Antalet tillståndsärenden som polisen behandlat har ökat något under det första kvartalet (2,7 %). Störst har ökningen varit i fråga om tillstånd inom säkerhetsbranschen (7,4 %), pass (7,9 %) och identitetskort (5,2 %). Andelen övriga tillståndsärenden har också ökat med fem procent jämfört med 2014.

Ökningen i passvolymen bedöms bero på att giltighetstiden för de sista tioårspassen samt för de nyaste femårspassens löper ut i år och inkommande år. Man kan igen se en minskning av antalet tillstånd för utlänningar (8,9 %). Antalet körtillstånd har också minskat.

Den elektroniska ärendehanteringen i fråga om tillståndstjänster har fått en bra start. Under tiden januari-mars har ungefär 56 500 pass och ungefär 6 000 identitetskort utfärdats som ansökts elektroniskt.

Procentuellt sett har andelen elektroniskt utfärdade pass av alla pass varit ungefär 30 procent och motsvarande andel i fråga om identitetskort ungefär 18 procent. I mars hade ungefär 17 procent av alla pass ansökts genom det förenklade förfarandet.

Antalet poliser har minskat med 51

Polisens totala personalantal har minskat med drygt en procent, antalet poliser med drygt en halv procent. I dagsläget finns det 7 388 poliser, vilket är 51 poliser färre än för ett år sedan.
Antalet studerande på grundutbildningen för polis har ökat från 184 till 230 (+46) eftersom fler har antagits till utbildningen.

Polisdirektör Seppo Kolehmainen påpekar emellertid att man i denna fråga inte på basis av de tre första månaderna kan dra några slutsatser för hela året.

– Även om det nu verkar som att antalet poliser minskar, kommer antalet tvärtemot att stiga i verkligheten under hela året.

Mediestatistik ensimmäinen vuosineljännes pdf, 86,3 kB