Länkstig

Bloggar

Inte bara samarbete utan också att arbeta tillsammans 

Pekka Heikkinen Minna Liimatainen Publiceringsdatum 17.11.2021 9.46 Blogg

Det ställs höga förväntningar på polisen i bekämpandet av våld i nära relationer och våld mot kvinnor vilket också är motiverat, eftersom polisen varje dag möter parter i våld i sina uppdrag runtom i landet. Det görs mycket samarbete med olika aktörer, och särskilt det multiprofessionella arbetet på polisstationer till exempel med yrkesverksamma inom socialarbete och hälso- och sjukvårdssektorn för att hjälpa människor löper smidigt och effektivt.

Samarbetet behövs, eftersom problemen med våld i nära relationer inte kan lösas enbart av polisen. Studier visar att det är svårt att bryta sig loss från ett våldsamt förhållande och det kräver alltid att personen själv gör ett beslut. Det krävs ofta många försök för att slutgiltigt lämna ett förhållande, mångsidigt stöd vid rätt tidpunkt och ibland även multiprofessionell säkerhetsplanering. 

ör att våldet eller hotet om våld faktiskt ska upphöra får inte heller förövaren av våld lämnas ensam i situationen. Våldet upphör sällan av sig självt. Inte heller andra delaktiga, exempelvis barnen, får lämnas ensamma. Om de upplever otrygghet hemma, kan det påverka dem djupt och även långt in i framtiden, till och med i den grad att våld för dem blir ett sätt att lösa problem i människoförhållanden. Det är så våldsspiralen fortsätter från en generation till följande.

Kompetensutveckling genom utbildning och MARAK-projektet

Ett av de prioriterade områdena för Kommissionen för bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (NAPE) har i år varit utvecklingen av kompetensen hos polisen och särskilt hos de poliser som arbetar inom övervaknings- och alarmfunktioner. Med finansiering av kommissionen har MARAK-projektet genomförts i år vid Polisstyrelsen. Under våren genomförde projektet en utredning som visade på att det behövs mer kompetens vid polisen särskilt för att identifiera olika typer av våld i nära relationer och hänvisa brottsoffer till hjälptjänster redan med början från en akut situation. Även riskbedömningen behöver bli mer systematisk. 

Inom ramen för projektet har man tagit fram verktyg för att förbättra kompetensen, riskbedömningen, multiprofessionellt samarbete och hänvisning av parter i ett brott till hjälptjänster. Dessutom förbereder Polishögskolan ett obligatoriskt utbildningspaket för alla som arbetar vid polisen med våld i nära relationer. Avsikten är att utbildningen ska genomföras åren 2021-2022. Syftet med utbildningspaketet är bl.a. att svara på behovet av utbildning som lyfts fram av GREVIO, expertgruppen som övervakar verkställandet av Istanbulkonventionen. Utbildningen tar upp polisens skyldigheter, olika former av våld i nära relationer, sätt att ingripa samt multiprofessionellt samarbete och riskbedömning.

Polisstyrelsen har bett polisenheterna att rapportera om sina utvecklingsåtgärder för att ingripa i och förebygga våld i nära relationer. Svaren ska analyseras och nödvändiga utvecklingsåtgärder kommer också att utvecklas utifrån dem i framtiden.

Bred fokus på personer i särskilt utsatt ställning

Ur polisens synvinkel betraktat överlappar våld i nära relationer och våld mot kvinnor varandra och blir en del av en bredare helhet, vars gemensamma nämnare är brottsoffer i en särskilt utsatt ställning. I det så kallade offerdirektivet avses med ett offer som är i behov av särskilt skydd en person, som är särskilt benägen att upprepade gånger bli offer för hot och hämndåtgärder. 

Helheten omfattar till exempel våld i nära relationer, brott mot barn, människohandel, sexualbrott och åldringar. Det handlar om en kompetens som kräver samma typ av specialkompetens, för vilken polisen fortfarande behöver bättre kunnande och regionalt nätverkande med andra aktörer. 

Vid Polisstyrelsen har man övervägt att tillämpa handlingsmodellen ESTO (Erityisen Suojelun Tarpeessa Olevat/Personer i behov av särskilt skydd) vid brottsbekämpning. Enligt den ska alla ärenden, oberoende av brottsbenämningen, utredas centraliserat av personer med specialkompetens. Handlingsmodellen kan ses som effektivt förebyggande av brott även med tanke på återfallsbrottslighet, eftersom alla parters ärenden skulle behandlas effektivt och multiprofessionell så bra som möjligt på en gång.

I olika sammanhang har man kunnat konstatera att en centralisering till specialister för med sig en mängd fördelar, exempelvis kunskap om de lagstadgade kraven, kompetens i bemötandet av parterna, kontinuerliga samarbetsnätverk som fortsätter att utvecklas, riskbedömningskompetens och överhuvudtaget kunskap om dynamiken och de psykologiska dimensionerna i brott av den här typen.

Polisstyrelsen har varit med i beredningen av genomförandeplanen för Istanbulkonventionen 2022‒2025. Syftet med åtgärderna är bland annat att bemöta GREVIO:s iakttagelser. Målet är att i framtiden få en allt bättre förmåga och kunskap att ingripa i brott och även att förebygga återfallsbrottslighet, inte bara genom samarbete utan även genom att arbeta tillsammans för att hjälpa människor.

Polisinspektör Pekka Heikkinen
Överkommissarie Minna Liimatainen
Polisstyrelsen

Pekka Heikkinen är polisinspektör med ansvar för bekämpning av våldsbrott och samordning av förebyggande verksamhet vid Polisstyrelsen och medlem av statsrådets kommission för bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (NAPE) 2021–2025.

Överkommissarie Minna Liimatainen arbetar i polisens MARAK-projekt och fungerar som expert i NAPE-kommissionen under 2021.

Texten är en del av NAPE-kommissionens bloggserie som berättar om effekterna av och det nationella verkställandet av Istanbulkonventionen, dvs. Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet, ur olika synvinklar.

Minna Liimatainen Pekka Heikkinen Polisens förebyggande arbete Polisstyrelsen sv