Antalet snatterier i Helsingfors fortsätter att öka kraftigt

Antalet uppdrag för polisen i Helsingfors ökar brett, men samtidigt har effektiviteten i brottsutredningarna och uppklaringen av allvarliga brott utvecklats positivt.

Verksamhetsmiljön för polisinrättningen I Helsingfors förändras snabbt och efterfrågan på tjänster har ökat betydligt inom alla centrala verksamhetsområden. Ökningen syns inom larm- och övervakningsverksamheten, brottsutredningen samt tillståndstjänsterna. Enligt prognoserna kommer antalet larmuppdrag under året att uppgå till cirka 170 000, vilket är ungefär 5 procent fler än förra året. Antalet brott enligt strafflagen som kommit till polisens kännedom beräknas uppgå till cirka 99 000, vilket är omkring 6 procent fler än år 2025. Samtidigt väntas cirka 163 700 avgiftsbelagda tillstånd utfärdas, vilket är cirka 11 procent fler än föregående år.

– Trots den ökade efterfrågan på tjänster har resultaten vid Helsingfors polisinrättning hållits på en god nivå och inom flera områden till och med förbättrats. Detta syns särskilt inom brottsutredningen, där utredningen av allvarliga och samhälleligt betydelsefulla brott fortsatt att vara en tydlig prioritet, säger Helsingfors polischef Jari Liukku. 

När det gäller brott mot liv och hälsa har uppklaringsprocenten i jämförelse med motsvarande period föregående år stigit från 56,8 procent till 77,5 procent. Samtidigt har utredningstiden förkortats från 266 till 250 dagar. En liknande utveckling syns för misshandelsbrott, där uppklaringsprocenten ökat från 55,2 procent till 77,5 procent och utredningstiden minskat från 268 till 252 dagar. Utifrån dessa nyckeltal kan man dra slutsatsen att utredningen av allvarliga brott fortsatt att vara högsta prioritet inom brottsutredningen och inte har försämrats trots det ökande antalet brott.

Även inom brottskategorier med stora ärendemängder har resultaten kunnat upprätthållas på en god nivå. Uppklaringsprocenten för egendomsbrott har ökat från 42,4 procent till 47,8 procent, medan utredningstiderna förblivit nästan oförändrade på cirka 152 dagar trots den ökade arbetsbördan. Den positiva utvecklingen för rånbrott stärker också bilden av en väl fungerande brottsutredning.

Antalet snatterier ökar exceptionellt snabbt

Inom denna helhet utgör också vanliga mängdbrott, såsom snatterier, en betydande del av efterfrågan på brottsutredningar. Antalet snatterier i Helsingfors har ökat exceptionellt kraftigt sedan år 2024. År 2025 registrerade polisinrättningen i Helsingfors 21 598 snatteribrott, jämfört med 13 254 året innan. Ökningen har fortsatt under 2026: fram till slutet av april hade nästan 30 procent fler snatterier registrerats än under motsvarande period året innan.

Ökningen syns inte bara i statistiken utan även konkret i vardagen i affärslokaler. Företrädare för handeln har upprepade gånger lyft fram hur ökningen av snatterier och relaterade störningssituationer påverkar personalens säkerhet och arbetsvälmående. Särskilt har störningar kopplade till rusmedel och oförutsägbart beteende upplevts öka. Snatterier är därför inte enbart egendomsbrott utan är ofta förknippade med fenomen som påverkar den allmänna ordningen och säkerheten.

– Hotet om våld har ökat betydligt under de senaste åren. Personer som begår butiksstölder bär ofta med sig olika föremål såsom sprutor, knivar eller större knivar, och tröskeln för att hota med eller använda dem har tydligt sjunkit. Vi har människor som inte längre går med på att arbeta kvällstid på vissa platser, säger Mikko Ahtola, organisationschef vid K-Köpmannaförbundet. 

– I Helsingfors åker polisen alltid på uppdrag som gäller butiksstöld eller snatteri när den misstänkta personen har gripits. För butikspersonalens säkerhet är det av största vikt att polisen reagerar snabbt och tar snatterier på allvar, säger chefen för Brottsutredningsenheten vid polisen i Helsingfors, kriminalöverinspektör Jari Illukka. 

Säkerhetskonsekvenser och totalkostnader

Ökningen av snatterier begränsar sig inte till ekonomiska förluster genom stulen egendom utan påverkar även säkerheten i affärslokaler och offentliga miljöer. Snatterier är allt oftare förknippade med störande beteende, hotfulla situationer och användning av rusmedel, vilket ökar riskerna för butikspersonal, väktare och kunder. De återkommande störningarna försämrar trygghetskänslan och belastar arbetsgemenskaper.

Ekonomiskt medför snatterier betydligt större kostnader än värdet av de stulna varorna. Handelsföretag drabbas av kostnader för svinn, bevakning, övervakningssystem och utbildning av personal. Samtidigt ökar snatterier polisens larmuppdrag, arbetsbördan inom brottsutredningen och de totala kostnaderna för rättsprocessen. För att komma till rätta med fenomenet krävs konsekventa och förutsägbara åtgärder, både genom brottsutredning och förebyggande arbete.

Serienattare och lagstiftningens krav

Vid utredning av snatteribrott styrs polisens arbete av gällande lagstiftning. Bötesförfarande kan inte tillämpas när en misstänkt har flera tidigare böter för snatteri under en kort tidsperiod. Då måste en brottsanmälan upprättas och ärendet går vidare till förundersökning och därefter till åklagare för åtalsprövning. I sådana fall har värdet på den stulna varan ingen avgörande betydelse.

Lagstiftarens avsikt har varit att säkerställa trovärdigheten i påföljdssystemet när upprepad brottslig verksamhet visar likgiltighet inför bötesstraff. Under vissa förutsättningar kan obetalda böter som utdömts av domstol omvandlas till fängelsestraff. Böter som utfärdats av polis eller åklagare kan däremot inte omvandlas. Därför är det inte ett val från polisens sida att hantera seriesnattarnas ärenden genom förundersökning och domstol, utan en följd av lagstiftningen och lagstiftarens uttryckliga vilja.

I praktiken gör en samlad hantering av brottsärenden det möjligt att tillämpa påföljdssystemet på ett konsekvent sätt. 

– För närvarande skickas brottsärenden som rör de cirka 200 mest aktiva personerna inom egendomsbrottslighet till åtalsprövning som större helheter. Dessutom har de mest aktiva serienattarnas enskilda gärningar i vissa fall utretts som stöld i stället för snatteri, när de samlade gärningarna uppfyller rekvisiten för stöld. Helsingfors tingsrätt har redan dömt ut ovillkorliga fängelsestraff till aktiva egendomsbrottslingar för flera butikssnatterier, säger Illukka.

– Åklagarsidan har i omkring 15 år förespråkat att snatteriärenden ska kunna samlas i större helheter. Nu har vi tillsammans med polisen skapat ett fungerande system. På så sätt blir straffen mer verkningsfulla när fallen behandlas samlat i stället för som enskilda snatterier, säger biträdande chef för Södra Finlands åklagardistrikt, Tero Kekki. 

Enligt åklagaren är det dock nödvändigt att använda alla de verktyg som lagen erbjuder på ett effektivt och ändamålsenligt sätt vid handläggningen av snatteriärenden (bland annat bötesförfarande, begränsning av förundersökning, beslut om att inte väcka åtal och åtal).

Fältutredningsgrupp påskyndar rättsprocessen

Helsingfors polisinrättning har svarat på den förändrade verksamhetsmiljön genom att utveckla brottsutredningsprocesser och arbetsmodeller i samarbete med åklagarmyndigheterna. Vid årsskiftet inrättades en särskild fältutredningsgrupp vars uppgift är att utan dröjsmål utreda enkla och tydliga egendomsbrott redan på brottsplatsen. I denna modell genomför polispatrullerna de nödvändiga förundersökningsåtgärderna omedelbart på plats. Målsägande och vittnen förhörs direkt, vilket förbättrar kvaliteten på förundersökningen och påskyndar hela rättsprocessen. En snabbare handläggning stärker målsägandenas rättsskydd och ökar rättsprocessens genomslagskraft, särskilt i situationer där samma person gör sig skyldig till brott upprepade gånger.

– Snabba insatser förbättrar också möjligheterna att klara upp brott: det är lättare att få tillgång till inspelningar från övervakningskameror och vittnenas minnesbilder är färskare. Dessa faktorer har en direkt betydelse för kvaliteten i förundersökningen och för att straffansvar ska kunna utkrävas, konstaterar Illukka.

Verksamheten utvecklas kontinuerligt i samarbete med berörda aktörer och andra myndigheter

Efterfrågan på Helsingforspolisens tjänster ökar, men verksamheten förblir kontrollerad och effektiv. Utredningen av allvarliga brott samt brott mot liv och hälsa har fortsatt att vara kärnuppgiften inom brottsutredningen, och ökningen av mängdbrott har inte försämrat uppklaringen av dessa brott. Samtidigt kräver även butikssnatterier en laglig och konsekvent hantering som en del av rättsprocessen.

Brottsutredningens effektivitet bygger på att brott bekämpas på ett systematiskt och förebyggande sätt. Detta stärker den allmänna säkerheten, målsägandenas rättsskydd och rättssystemets trovärdighet. Helsingforspolisen fortsätter att utveckla verksamheten för att möta utmaningarna i en föränderlig omvärld i samarbete med andra myndigheter och berörda aktörer.

– Målet är att stadsborna och näringslivet ska kunna lita på att brott bekämpas konsekvent även i en föränderlig verksamhetsmiljö, betonar Illukka.