Arbetsgruppen för aktionsberedskapstid

Polisstyrelsen tillsatte 25.11.2019 en arbetsgrupp för aktionsberedskapstid vars uppgift har varit att utvärdera frågor som anknyter till aktionsberedskapstider. Tillsättandet av arbetsgruppen och dess arbete grundar sig på en anteckning i statsminister Marins regeringsprogram 2019 enligt vilken maximiresponstider fastställs för polisen i hela Finland. I arbetsgruppens rapport talar man om responstid som aktionsberedskapstid som är en vanlig term inom polisförvaltningen. Ett annat syfte med anteckningen i regeringsprogrammet är att öka myndigheternas närvaro och synlighet i synnerhet inom områden där servicenivån är lägre.

Arbetsgruppens uppgift har varit att ge ett förslag på hur man i framtiden ska granska målen för aktionsberedskapstiderna i framtiden, vilka mål för aktionsberedskapstiderna som sätts upp för polisen samt vilka resurser som krävs för målen som sätts upp. Med tanke på förändringarna i verksamhetsmiljön skulle arbetsgruppen dessutom bedöma eventuella andra utvecklingsåtgärder för att förbättra polisens verksamhetsförutsättningar.

Med polisens aktionsberedskapstid avses den tid som förflyter från mottagandet av ett uppdrag fram till att polisen är redo att agera på utryckningsplatsen. Utredningsarbetet har grundat sig på bland annat att begrunda olika granskningsmodeller som anknyter till polisens aktionsberedskap och som bör vara mer informativa än de är i dag samt i fråga om servicebehoven och antalet uppdrag betjäna likadana områden på samma sätt. I mätningen av aktionsberedskapstiden och fastställandet av målen bör man gällande polisens verksamhetsområden beakta olikheterna, riskobjekten, geografiska omständigheter, avstånd och befolkningstäthet.

Arbetsgruppen har i sin rapport behandlat många tänkbara sätt att granska aktionsberedskapstiderna och beslutat sig för att som ny modell för granskning av aktionsberedskapstiderna föreslå en modell som grundar sig på en riskklassificering med fem nivåer. I den föreslagna modellen granskas endast uppdrag av prioritetsklass A, och maximiaktionsberedskapstider fastställs för vart och ett riskområde. I modellen omfattar
riskområdena stora städer, urbana kommuner, tätortskommuner, landsbygdskommuner samt landsbygdskommuner där det under de senaste fem åren uppkommit i genomsnitt högst 50 larmuppdrag av prioritetsklass A per år.

Vid fastställandet av maximiaktionsberedskapstiden används i fortsättningen som beräkningsmetod 80-percentil, dvs. att polisen i 80 % av larmuppdragen av prioritetsklass A når destinationen inom ramen för den riskområdesspecifika maximitiden. I kapitel 10 i rapporten har ett förslag lagts fram om maximiaktionsberedskapstider som ska fastställas för polisen. I kapitel 11 har arbetsgruppen dessutom utifrån sitt utredningsarbete lagt fram åtta åtgärdsrekommendationer.

Du kan fråga om publiceringen från polisstyrelsens register på kirjaamo.poliisihallitus@poliisi.fi.