Beslut som gäller djur är ett resultat av noggrann prövning

Polisens beslut om stora rovdjur grundar sig alltid på gällande lagstiftning, samarbete, noggrann prövning och aktuella anvisningar, skriver polisinspektör Kai Vepsäläinen vid Polisstyrelsen.

I Östra Finlands skogar har det i över ett år rört sig en björn med tassen i ett fångstjärn avsett för fångst av små rovdjur. Eftersom människan har orsakat skadan, är det också människans ansvar att ta hand om situationen så att djuret inte lider mer. Detta förutsätts också i djurskyddslagen.

Genom ett beslut av polisinrättningen i Östra Finland försökte man i fjol fånga björnen levande två gånger. Det lyckades dock inte. Man antog att fångstjärnet eventuellt hade kunnat avlägsnas utan ett kirurgiskt ingrepp och att björnen således ännu hade kunnat bli hjälpt. Nu har det bestämts att björnen ska avlivas, men inte på lösa grunder. Från min tjänstetid minns jag inget likadant fall där man inom polisverksamheten skulle ha inhämtat lika mycket bakgrundsinformation kring ett beslut om ett djur som i detta fall. 

I den utredning som vi fått från Livsmedelsverket har det konstaterats att det är svårt att ta bort ett fångstjärn som suttit på ett djurs tass under en lång tid. Ett kraftigt fångstjärn går djupt in i tassen och det bildas ärrvävnad kring det, och det är besvärligt att få loss järnet utan kirurgi. 

Naturresursinstitutets sakkunnigveterinär konstaterar i sitt utlåtande att slutresultatet av en nedsövning sannolikt är att det inte är möjligt att avlägsna fångstjärnet som fastnat i björnens vävnader så att djuret därefter skulle vara livsdugligt. Och även om operationen lyckas, bör djuret få en långvarig, intravenös antibiotikakur, vilket i praktiken inte är möjligt. Operationen skulle bara orsaka djuret mer smärta och lidande, och det är därför inte motiverat vare sig ur ett djurskyddsperspektiv eller för djuret. 

Den välmenande tanken att söva ner björnen och avlägsna fångstjärnet skulle innebära ytterligare lidande för djuret. Men det här är inte det enda aspekten när man diskuterar nedsövning.

Polisen följer internationell praxis i liknande fall. Från de senaste åren finns det fall där en nedsövd björn har vaknat mitt under ingreppet och utsatt människorna omkring den för livsfara. I polisledda situationer är det polisen som ansvarar för människornas säkerhet. I en operation av detta slag är risken för att människoliv äventyras för att eventuellt hålla ett djur vid liv ett tag alltför stor. Det har föreslagits att frivilliga skulle kunna involveras i hjälparbetet, men detta är inte möjligt. Polisens anvisning om stora rovdjur utgår från att polisen i dessa uppdrag begär handräckning endast av Naturresursinstitutet.

Polisen har under året erbjudits experthjälp också från utlandet. Under hela järnbjörnsuppdraget i Eno har polisen i Östra Finland hört bl.a. flera finländska veterinärer, Naturresursinstitutet och sakkunniga från Finlands viltcentral. Gemensamt för dessa expertutlåtanden är att man är enig om att ett djur ska avlivas om det är sannolikt att järnet inte kan avlägsnas utan kirurgi. Ur polisens synvinkel har de nationella aktörerna tillräcklig kompetens och yrkesskicklighet för att bedöma ett djurs tillstånd och hur djuret bör och kan hjälpas, och det finns således inget behov av att anlita utländsk expertis vid skötseln av uppdraget.

I Finland beviljas årligen hundratals jaktlicenser för björn. År 2021 fälldes 388 björnar, och av de 197 licenser som beviljades 2022 har 111 meddelats åtgärdsförbud.  Även friska och livsdugliga djur jagas alltså lagligt av orsaker som hänför sig till stamvård. Beslut om bytesdjur fattas efter noggrann prövning och en aspekt är bytesdjurets hälsa. Järnbjörnen i Östra Finland är ett typiskt exempel på ett djur som på grund av sitt tillstånd skulle hamna i den årliga jaktkvoten. Enligt Naturresursinstitutet är Finlands björnbestånd så kraftigt att avlivning av enskilda skadade individer inte hotar fortbeståndet.

När det gäller att förhindra liknande fall i fortsättningen har polisen i sitt utlåtande tagit ställning till användningen av fångstjärn för små rovdjur vid jakt. Enligt polisens ståndpunkt kommer den kommande ändringen av 10 § i jaktförordningen sannolikt att avsevärt minska motsvarande situationer i fortsättningen. Ändringen av förordningen är under beredning och träder som det ser ut nu i kraft 1.1.2023. I den ändrade förordningen föreskrivs det om olika krav på skyddslådor. Till exempel i fortsättningen har storleken på skyddslådornas öppning fastställts så att en björns tass hindras från att komma in i ett lockbete och därmed fastna i ett fångstjärn. I samband med detta bör det dock nämnas att strukturella lösningar för fångstjärn inte eliminerar de problem som orsakas av vårdslös eller likgiltig användning av fångstjärn för små rovdjur.

När polisen fattar beslut om djur, har synpunkterna vägts noga. Polisens primära uppgift är att skydda människoliv, men varje år räddar vi också många djur. När en polistjänsteman fattar beslut på tjänstens vägnar fattar gör han eller hon det som en del av organisationen, i ljuset av gällande anvisningar och utifrån sin sakkunskap. Kritik som riktas mot en person eller försök att utöva påtryckning på eller till och med hota en tjänsteman är därför inte ett ändamålsenligt sätt att rikta kritik mot ett beslut, utan ärendet ska vid behov göras till föremål för ett klagomål.

Kännetecknande för myndighetsverksamhet är att man måste ha förmåga att fatta beslut. Även om naturens mångfald och djurens hälsa och säkerhet är centrala värden i det finländska samhället, också för polisen, ligger det ibland faktorer i vågskålen som inte kan kringgås i beslutsfattandet. Nu har man genom myndighetssamarbete och grundlig prövning kommit fram till att ett beslut om avlivning är det mest ansvarsfulla beslutet ur både naturens och människans synvinkel.

Kai Vepsäläinen
Polisinspektör
Polisstyrelsen