Ett hatbrott kan vara vilket brott som helst – gärningens motiv avgör

Med hatbrott avses ett brott där motivet är fördomar eller fiendskap till exempel mot den folkgrupp som offret representerar. Gärningen kan också riktas mot en företrädare för majoritetsbefolkningen. De flesta anmälningar om hatbrott har inslag av trakasserier mot etnisk eller nationell bakgrund.

Det är fråga om ett hatbrott om den misstänktes gärning har påverkats av målsägandens ras, hudfärg, härkomst, nationellt eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller något annat motsvarande. Strafflagen föreskriver, att ifrågavarande motiv till brottet är grunder för straffskärpning.

Finlands lagstiftning definierar inte begreppet hatbrott separat. Det finns inte heller någon motsvarighet i strafflagen för den folkliga termen hatretorik. Utredningen av ett hatbrott kräver vanligen ett förhör, varefter undersökningsledaren kan bedöma den misstänktes motiv.

– Vilken brottsrubricering som helst kan samtidigt vara ett hatbrott. De vanligaste benämningarna i fråga om hatbrott är hets mot folkgrupp, olaga hot, ärekränkning och misshandel, säger kriminalkommissarie Kalle da Silva Gonçalves.

Gärningspersonens antagande om målsägandens bakgrund räcker, dvs. offret behöver inte i verkligheten representera gruppen i fråga. Offret kan också ha ett nära förhållande till eller på annat sätt ha att göra med en medlem i en diskriminerad grupp. Ett hatbrott kan till exempel riktas mot en anställd vid en förläggning.

Ett hatbrott kan orsaka olägenhet för hela den grupp vars företrädare eller förmodade företrädare brottet riktar sig mot. En känsla av osäkerhet kan till exempel öka i gruppen. Brottet kan också ytterligare öka fördomarna i den så kallade majoritetsbefolkningen och motsättningarna mellan olika befolkningsgrupper.

En osympatisk åsikt är inte nödvändigtvis ett hatbrott

Polisen är skyldig att utreda om det är fråga om ett hatbrott om anmälaren anser att det misstänkta brottet har ett hatmotiv.

Helsingforspolisen har en separat utredningsenhet som fokuserar på att identifiera hatbrott och lämna dem till åtalsprövning. Gruppen har specialiserat sig särskilt på identifiering och utredning av yttrandefrihetsbrott.

Polisen får också anmälningar om fall benämnda som hatbrott där det inte är fråga om ett brott utan till exempel dåligt eller kränkande beteende. De åsikter som framförs kan omfattas av yttrandefriheten, även om de allmänt eller enligt någons uppfattning har osympatiska eller chockerande drag. Varje människa har rätt att uttrycka och offentliggöra sin åsikt.

– Inte ens framförandet av exempelvis en tillspetsad politisk åsikt uppfyller i allmänhet hatbrottsrekvisitet, säger kriminalkommissarie Juha-Matti Suominen.

Yttrandefriheten berättigar ändå inte till kränkning av andra människors grundläggande rättigheter eller människovärde.

Polisens elektroniska system för brottsanmälan stöder identifieringen av hatbrott

Identifiering och kategorisering är avgörande för utredningen av hatbrott. När ett hatmotiv beaktas i förundersökningen kan det användas som straffskärpningsgrund vid handläggningen av målet i rätten.

Polisens elektroniska system för brottsanmälan har numera en egen kategorisering för hatbrott som hjälper till att upptäcka dessa fall i ett tidigt skede av förundersökningen. Varje polis som registrerar brottsanmälningar ska kunna identifiera hatbrott.

– Polisen i Finland har goda utgångspunkter för att identifiera hatbrott. Helsingforspolisen har gett åklagare och domare utbildning i frågan. En utbildning ordnades i Riga och en annan ska ordnas i Spanien, säger Suominen.

Polisen statistikför och följer utvecklingen av hatbrott i Finland varje år. Polisens förebyggande verksamhet spelar en viktig roll i kampen mot hatbrott.

Vad kan var och en göra för att förhindra hatbrott?

• Tänk efter vad och hur du skriver på sociala medier.

• Var själv ett gott exempel för barnen när du agerar på nätet.

• Främja försonlighet i tal och skrift, för uppbyggande samtal.

• Sprid inte felaktig information eller fördomar – kom ihåg källkritiken.

• Ta till exempel del i invånaraktivitet, känn din boendemiljö och din granne.

• Kontakta polisen om du märker att spänningarna ökar allvarligt, till exempel i hemmiljön. Nättips är ett bra sätt att anmäla observationer. 

• Försök inte lösa misstänkta brott själv.

• Ring nödnumret 112 i en akut situation.