Ett välplanerat försök med brukarrum för narkomaner kan vara en möjlighet
Försök med brukarrum för narkomaner är ett tema som med jämna mellanrum diskuteras i offentligheten. Nu har medborgarinitiativet som gäller ett försök med brukarrum för narkomaner samlat över 50 000 underskrifter och kommer att lämnas till riksdagen för behandling.
Polisen har länge oroat sig för den ökade användningen av droger, narkotikabrottsligheten, våldet och de andra brotten som hör samman med narkotikamissbruket samt det mänskliga lidande som allt detta medför. Problemen som beror på narkotikamissbruk är komplexa och omfattande och det finns ingen entydig och enkel lösning på dem.
Medborgarinitiativet öppnar upp och fördjupar samhällsdebatten om narkotika och tvingar även myndigheterna att tänka till. Även polisen har diskuterat möjligheterna och riskerna med brukarrum.
Vad anser polisen då om ett försök med brukarrum för narkomaner?
För polisarbetet skulle ett sådant försök säkerligen vara utmanande. Vi ser emellertid också möjligheter med brukarrummen. Brukarrum som planerats noggrant tillsammans med olika aktörer och som är tillgängliga för en begränsad användargrupp samt övervakade skulle kunna vara ett motiverat komplement till de nuvarande social- och hälsvårdsåtgärderna, tjänsterna samt åtgärderna för att förebygga problem som beror på narkotikamissbruk.
Men nu blir det genast lite komplicerat.
Ur polisens synvinkel finns det flera faktorer som sätter käppar i hjulet för försöket. Två betydande orsaker kan nämnas till att börja med: den gällande lagstiftningen och hur målgruppen för brukarrummen ska avgränsas. Om lagen inte ändras för försöket är polisens ståndpunkt klar: det är straffbart att använda och inneha droger och lagen kräver att vi ingriper i detta. Försöket skulle alltså absolut kräva noggrant avgränsade lagändringar.
En annan fråga som måste lösas genast i början är vem brukarrummen är avsedda för. Polisen vill inte vara med och skapa eller möjliggöra en frizon för narkotikamissbruk. Ett område där vem som helst kan använda eller prova på droger. Brukarrummet ska vara avsett för de drogberoende myndiga personer som behöver det mest.
Polisen anser att målet med brukarrummen bör vara att minska användningen av narkotika och göra användningen mindre lockande samt utveckla och förbättra vårdhänvisningen och andra relaterade tjänster.
När diskussionen framskrider kommer ytterligare svårigheter att dyka upp. För att få en rätsida på situationen behövs en öppen, ärlig och sakbaserad dialog med hållbara argument. Dialogen måste föras mellan olika myndigheter, medborgarorganisationer, politiker, medborgare och erfarenhetsexperter. Detta svåra problem kan endast lösas med gemensamma krafter.
Allas insats behövs för att lösa missbruksproblemen
Polisen vill inte hindra eller fördröja utvecklingen av missbrukarvården och stöder åtgärder som minskar narkotikamissbruk och skador till följd av detta. Polisen är särskilt oroad över narkotikamissbruk bland barn och unga. Även vi hoppas i första hand på lösningar som leder till att användningen av droger minskar. Därför har vi redan under en längre tid satsat allt mer på att förebygga narkotikabrott och gradera åtgärderna i stället för att ta till sanktioner. Vi hänvisar personer till missbrukarvård i stället för att bara slänga ut böter.
Polisen är emellertid bara en av aktörerna som söker en lösning på missbruksproblemen. Våra befogenheter och metoder är främst att förebygga störningar och brott, upprätthålla säkerhet samt reda ut brott. Ansvaret för att ordna missbrukarvård ligger hos kommunerna som måste ha tillgång till tillräckliga resurser. Verksamheten och tjänsterna måste utvecklas även i fortsättningen.
Narkotikaberoende är ett allvarligt hälsoproblem som har en mängd negativa följder såväl för individen, dennes närstående som för hela samhället. Därför vinner vi alla på att personer som har missbruksproblem får hjälp. Polisen anser att det är mycket viktigt att hela vårdhänvisningskedjan börjar fungera och detta är en stor utmaning för oss alla.
Det kostar pengar att öka utbudet av tjänster och ordna vård. I sista hand är det fråga om statens och kommunernas värderingar. Vilka åtgärder är vi i Finland beredda att vidta för att minska missbruksproblemen?
Tuomas Pöyhönen
Polisinspektör
Polisstyrelsen
Twitter @poyhonen_tuomas