Förundersökningen av skolskjutningen som inträffade i Jokiranta-enheten i Viertola skola i Vanda niotiden på morgonen den 2.4.2024, är inne på slutrakan vid polisen i Östra Nyland.
– För närvarande har alla nödvändiga förhör och utredningsåtgärder utförts vid polisen och åtgärder som hänför sig till sammanställningen av förundersökningsprotokollet pågår. Vi väntar ännu på några utlåtanden från olika myndigheter och samarbetsparter, berättar utredningsledaren, kriminalkommissarie Marko Särkkä.
Vid förhören under förundersökningen har det framgått att den misstänkte gärningsmannen har berättat att han planerat dådet i två till tre veckor. Apparatsökningar som gjorts i datateknisk utrustning som den misstänkte använt stödjer detta. Sökningar har avslöjat den misstänktes intresse för webbsidor om skolskjutningar och liknande dåd, samt för videor om vapen och hantering av dem under flera månader.
Händelseförloppet på morgonen samma dag som gärningen ägde rum
Vid förundersökningen har man fått klarhet i händelseförloppet i det klassrum där skottlossningen ägde rum. Händelserna i klassrummet har pågått i 1–2 minuter.
– Den misstänkte har kommit till skolan på morgonen via toalettutrymmena, dragit upp en scarf som skydd för sitt ansikte och gått in i klassrummet. I klassrummet har den misstänkte meddelat att nu blir det slut på mobbningen. Efter det har han med ett handeldvapen skjutit tre elever. Av förundersökningen framgår också att gärningsmannen hade för avsikt att rikta sin gärning mot fler än de tre personerna.
I det här skedet har läraren spelat en avgörande roll i händelseförloppet. Läraren har kunnat påverka den misstänkte gärningsmannens agerande och fått honom att avlägsna sig från skolan.
– Det har också klarnat hur den misstänkte kommit i besittning av vapnet och hur han visste hur han skulle använda det. Vi har redan tidigare berättat att vapnet tillhör en nära släkting, och vi har utrett det som ett separat fall vid polisen. Vid utredningen har det framkommit att den misstänkte tidigare har skjutit med vapnet ett par gånger under uppsikt av släktingen, säger Särkkä.
Öknamn och diskriminering
Pojken som är misstänkt för den brottsliga handlingen har som motiv uppgett mobbning. Han har berättat att man gett honom öknamn, diskriminerat och lämnat honom utanför. Under förundersökningen har det inte framkommit sådant som skulle styrka det som den misstänkte berättat om mobbningen.
– Utgående från det material som erhållits för förundersökningen har det förekommit några enskilda konfliktsituationer flera år tidigare, som har retts ut. Den misstänktes subjektiva upplevelse av mobbning har inte nödvändigtvis synts utåt, uttalar sig Särkkä.
Stora mängder sekretessbelagt material i utredningen
Under utredningen har det framkommit och behandlats mycket material som utgör sekretessbelagd information.
– Dylika uppgifter är till exempel de inblandade parternas hälsouppgifter och offrens skador, ärenden som gäller barnskydd, familjebakgrund, känsliga faktorer som gäller privatlivet och utredningar om det psykiska tillståndet, sammanfattar Särkkä.
När alla utlåtanden som behövs för förundersökningsprotokollet har inkommit, är förundersökningen klar för polisens del. Polisen har inget annat att informera om ärendet. Ärendet överförs inte till åklagaren för åtalsprövning på grund av den misstänktes unga ålder.
