Information och öppen dialog är avgörande för att bekämpa nätbedrägerier

22.4.2026 10.36
Blogg
Polisens svärdemblem på ärmen av tjänsteuniformen.

Ring ring – telefonen ringer eller du får ett meddelande i e-posten eller som SMS. Det verkar vara polisen, banken eller någon annan legitim aktör som försöker kontakta dig. Du uppmanas att agera snabbt – till exempel att klicka på en länk och logga in på en tjänst, uppge person- eller bankuppgifter, godkänna en betalning eller överföra pengar till ett så kallat säkerhetskonto. Det är bråttom! Hallå där, sakta farten lite.

Det handlar om typiska internetbaserade bedrägerier, mera kända som nätbedrägerier, där vanligtvis någon försöker luska fram känsliga uppgifter om dig. Bedragarna försöker skapa en känsla av brådska och utnyttja människors oro och tillit. Tyvärr är sådana situationer välbekanta för många i Finland.

Antalet nätbedrägerier har ökat kraftigt under de senaste åren. Fenomenet är internationellt och orsakar brottsskador i miljardklassen. Nätbedragarna är allt oftare internationellt organiserade brottslingar som arbetar i nätverk. Nätbedrägerier är ofta också kopplade till annan brottslighet.

År 2025 fick polisen i Finland vetskap om 10 272 nätbedrägerier som medförde ekonomiska förluster på uppskattningsvis cirka 88 miljoner euro. Merparten nätbedrägerier var så kallat nätfiske, antalet registrerade fall uppgick till 6 526. Också vinningen av brotten var störst för den gärningsformen, över 38 miljoner euro.

Andra betydande former av bedrägeri var:

  • kärleks- och dokumentbedrägerier (1 406 fall / 13,6 miljoner euro)
  • investeringsbedrägerier (1 045 fall / 24,4 miljoner euro)
  • VD-bedrägerier (344 fall / 6,4 miljoner euro)

Nätbedrägerier kan drabba vem som helst

Nätbedrägerier kan få allvarliga konsekvenser för brottsoffren och deras närstående. Brottsoffren kan förlora stora summor pengar, och det kan till exempel tas lån i deras namn. Det medför ofta mänskligt lidande för brottsoffren och deras närstående.

Det centrala vid förebyggande av nätbedrägerier är information. Det blir lättare för människor att upptäcka bedrägerierna när de har blivit informerade på förhand. Medvetenhet om problemet ger människor möjlighet att stanna upp och fundera om ett sms, e-postmeddelande eller telefonsamtal är äkta eller bedrägeri.

Många finländare har undvikit ekonomisk skada då de har känt igen ett bedrägeri tack vare varningar de hört tidigare. Det går och det är bra att prata öppet om bedrägerier. Det är inget att skämmas för att man blivit lurad, det kan hända vem som helst.

Brottsligheten ömsar ständigt skinn

Även om det i åratal har varnats för bedrägerier och ämnet återkommer i nyhetsrubrikerna, behövs det alltjämt kommunikation. Polisen publicerar regelbundet information om aktuella bedrägerier och de skador de orsakar, till exempel genom pressmeddelanden, innehåll på sociala medier, framträdanden i media och anföranden vid olika evenemang. Också många andra aktörer, såsom Traficom, teleoperatörer, finanssektorn, medier och olika organisationer sprider information om bedrägerier. Det har också i kommunikativt syfte inrättats ett sektorsövergripande nätverk Var försiktig på webben!, där polisen medverkar aktivt.

Brottslingar utvecklar hela tiden nya bedrägerimetoder där de utnyttjar både teknik och människors förtroende. I dagsläget använder brottslingar allt oftare avancerad automatisering för bedrägerier. Till exempel inleds de mycket vanliga robotbedrägerisamtalen nu oftast med ett inspelat säkerhetsmeddelande där det varnas för obehörig inloggning, misstänkta kontoöverföringar eller andra ärenden som rör offret.

I meddelandet uppmanas offret att trycka ett visst nummer på telefonen som kopplar samtalet vidare till en mänsklig bedragare. Typiskt rings automatiserade robotsamtal till otaliga slumpmässiga nummer och en liten del träffar alltid riktiga telefonnummer. Utan automatisering är det inte nödvändigtvis värt besväret för bedragarna att ringa sådana samtal.

Polisen följer också växande fenomen som utvecklingen av artificiell intelligens, vilket utmanar myndigheterna på ett nytt sätt. Med hjälp av AI kan man till exempel

  • förfalska dokument,
  • manipulera ljud- och videomaterial,
  • skapa mycket trovärdiga och personligt anpassade bedrägerimeddelanden,
  • ringa bedrägerisamtal och utge sig för att vara en närstående till offret eller någon annan viktig person.

Tekniken kan också användas för att förhindra nätbedrägerier. Därför har brottslingarna också förfinat sina färdigheter i manipulation. I fråga om nätbedrägerier har det skett en betydande förändring, det är nämligen allt oftare brottsoffren själva som överför brottsvinningen till brottslingarna, medan brottslingarna tidigare luskade fram bankuppgifter av offret och själva gjorde överföringarna. När till exempel ett offer själv gör en banköverföring med sina egna inloggningsuppgifter och på sin egen enhet kan det vara svårt för banken och polisen att ingripa.

Ett växande fenomen är också att ungdomar, till och med minderåriga, rekryteras för penningtvätt. Det man vill ha av dem som rekryteras är ett bankkonto som kan användas för att dölja brottsligt förvärvade pengars ursprung och få pengarna att verka lagliga. De rekryterade kan utlovas en stor andel av ”intäkterna”, det vill säga de medel som förvärvats genom brott. I vissa fall blir rekryterade själva offer när bankuppgifter som de har lämnat används till exempel för att ta upp lån och krediter. Rekryteringen till penningtvätt sker öppet på sociala medier.

Det är också vanligt med tjänster som Crime-as-a-Service (CaaS), det vill säga ”brott på beställning” eller ”cyberbrott-som-tjänst”. Med det avses ett fenomen där organiserade kriminella grupper på nätet säljer eller hyr ut kriminella verktyg, tjänster och kompetens för att begå brott.

Stanna upp, ta reda på fakta, fundera

Bedragare låter ofta förstå att det är bråttom, därför är det alltid viktigt att stanna upp, ta reda på fakta och tänka efter innan man fattar beslut. Man ska inte göra eller godkänna banköverföringar i osäkra situationer, och aldrig lämna ut sina nätbankskoder, betalkortsuppgifter eller annan känslig information till någon utomstående. Varken polisen, banken och andra legitima aktörer ber om sådan information eller utövar påtryckning för banköverföringar via telefon, sms, e-post, meddelandeappar eller på något annat sätt.

Om du misstänker att du har blivit offer för ett brott, kontakta omedelbart din bank och berätta vad som har hänt. Gör sedan en brottsanmälan till polisen. Ju snabbare banken och polisen får kännedom om händelsen, desto större är chansen att få tillbaka de pengar du har blivit lurad på.

Mer information