Juha Lappalainen är Stadin Skoude år 2024: ”Att undersöka hot kräver fördomsfritt och kreativt tänkande”

Polisinrättningen i Helsingfors delar årligen ut priset Stadin Skoude till en meriterad polis vid inrättningen. Stadin Skoude år 2024 är kriminalöverkonstapel Juha Lappalainen som arbetar med frågor kring hot.

Juha Lappalainen utexaminerades till polis 2002. Intresset för polisyrket väcktes på grund av Harjunpää-böckerna som skrivits av Matti-Yrjänä Joensuu som även gjort karriär som polis. Lappalainen hann arbeta med Joensuu vid Helsingforspolisens våldsbrottsenhet under några år innan Joensuu pensionerade sig. Lappalainens egen drygt 20-åriga poliskarriär har förflutit nästan helt i olika uppgifter inom utredning av våldsbrott vid polisinrättningen i Helsingfors.

I urvalsgrunderna för Stadin Skoude 2024 beskrivs Lappalainen som en tjänsteman som med låg tröskel börjar utreda frågor som uppdagats och hur personer beter sig i tider av hybridpåverkan och osäkerhet. I urvalsgrunderna sammanfattas att Lappalainen har förmåga att utföra professionella riskbedömningar samt samarbeta smidigt med andra myndigheter och samarbetsaktörer.

Hotutredningsgruppen utreder mångsidigt olika potentiella fall av hot

Lappalainen var med om att inleda hotutredningsgruppens verksamhet vid polisinrättningen i Helsingfors år 2016. Att inrätta gruppen och etablera dess verksamhet upplever han som den viktigaste och mest intressanta uppgiften i sin poliskarriär. Hotutredningsgruppen fungerar fortfarande som en separat grupp vid våldsbrottsenheten.

– Hotutredningsgruppens uppgift är att förebygga, avslöja och utreda allvarliga hot mot personer. Gruppen ansvarar dessutom för hanteringen av de målpersoner inom bekämpning av terrorism som riktats till polisinrättningen i Helsingfors och för utredningen av hot mot Finlands statsledning. Också undersökningarna kring gatugäng började ursprungligen i hotutredningsgruppen, berättar Lappalainen.

Hotutredningsgruppen behandlar fall över hela linjen. Arbetsuppgifterna kan vara mindre omfattande underrättelse- och brottärenden som hänför sig till exempelvis personer som orsakar oro på grund av våldsamt beteende samt till vapen eller explosiva varor. Med jämna mellanrum arbetar gruppen också med helheter som kräver mer omfattande utredning och underrättelse.

– Under årens lopp har hotutredningsgruppen förhindrat flera potentiella och allvarliga våldsbrott, inklusive brott mot liv. Gruppen har också bland annat avslöjat förberedelser för en gärning som planerades i terroristiskt syfte, berättar Lappalainen.

Hotutredningsgruppen har dessutom som en viktig uppgift att behandla hot och riktade trakasserier som personalen vid polisinrättningen i Helsingfors utsätts för.

– Det är viktigt att ta hand om sina egna i arbetsgemenskapen. Tillsammans med säkerhetschefen har vi skapat en process för att hantera hot och riktade trakasserier som gäller inrättningens personal. Lyckligtvis har denna modell inte behövt genomföras ofta på senare tid, säger Lappalainen.

Förebyggande verksamhet och samarbete är nyckelord i utredningen av hot

För Lappalainen är principen om förebyggande verksamhet och upprätthållande av trygghetskänslan det viktigaste när det gäller att utreda hot. Det främsta syftet med hotutredningsgruppen har uppfyllts när ett brott inte kan begås.

– Vid utredning av hot ska man ha som motivation att på förhand förhindra att ett brott inträffar. Vid utredning av brott som redan har begåtts kan utredaren tänka sig som ett incitament till exempel en framgångsrik förundersökning och en eventuell dom i målet. När man utreder hot finns det inte alltid en motsvarande morot, säger Lappalainen.

Med tanke på arbetets innehåll är det intressant att få använda sig av metoder i polislagen och avslöjande brottsutredning för att förebygga och utreda våldsbrott.

– Det är viktigt att man vid förebyggandet av hot och våldsamma gärningar i stor utsträckning utnyttjar alla möjliga metoder, från att tala med och vägleda en person till förundersökningar och de tyngsta tvångsmedlen, konstaterar Lappalainen.

I samband med utredningen av hot har man nästan alltid kontakt med olika intressenter. Till de viktigaste samarbetspartnerna hör Skyddspolisen, Centralkriminalpolisen, övriga polisinrättningar i Finland, Brottspåföljdsmyndigheten, Åklagarväsendet samt social- och hälsovården.

– Ibland visar sig målpersonerna i hotfulla fall vara personer som lider av mentala störningar och som i själva verket inte har för avsikt att genomföra sina hot. Jag tycker att det är viktigt att hotutredningsgruppen tar hand även om dessa fall ända till slutet, till exempel genom att hänvisa personen till att bli klient inom social- och hälsovården, säger Lappalainen.

Lappalainen är intresserad av processer, utbildning och chefsarbete

Frågor kring hot har varit Juha Lappalainens tydligaste föremål för intresse under hela tjänstekarriären. För närvarande är han på arbetsrotation vid Personskyddsenheten vid Specialenheten, där arbetsuppgifterna består av att utveckla hanteringen och analysen av hot mot statsledningen.

– Behandlingen av frågor kring hot kräver å ena sidan fördomsfritt och kreativt tänkande och å andra sidan att ha båda fötterna stadigt på jorden. Samarbetsförmåga är en viktig egenskap hos dem som utreder hot. Jag tycker att jag uppfyller dessa kriterier, säger Lappalainen.

Lappalainen är känd som expert i frågor kring hot såväl vid polisinrättningen i Helsingfors som vid polisen i övrigt. Han har under flera år föreläst för studerande vid Polisyrkeshögskolan på kurser som gäller utredningen av hot.

Lappalainen är intresserad av att skapa och utveckla verksamhetsprocesser i samband med frågor kring hot. Han har deltagit i utarbetandet av en process för hantering av målpersoner inom bekämpning av terrorism för hela polisverksamheten. Förutom för den modell som tillämpas vid hot mot poliser och riktade trakasserier vid Helsingforspolisen har han svarat för processer som hänför sig till hot och hantering av personer som orsakar oro.

En aspekt som Lappalainen nämner att han är intresserad av i arbetslivet är chefsarbete. Som chef har Lappalainen coachande ledning som ledstjärna. Enligt hans åsikt bör gruppen och hela arbetsgemenskapen bestå av motiverade, initiativkraftiga och entusiastiska arbetstagare.

Även om Lappalainen har en lång och fin väg bakom sig, förhåller han sig försiktigt till framtiden och har fötterna på jorden.

– Jag trivs med mitt jobb och hoppas att jag även i fortsättningen kan arbeta med frågor kring hot, säger han sammanfattningsvis.