Polisen är bekymrad över psykisk ohälsa hos barn och unga

Utgivningsdatum 2.2.2021 10.00
Nyhet

Pandemin med covid-19 revolutionerade vardagen förra året. Detta kom till synes också tydligt i polisens verksamhet. På grund av restriktionerna rörde folk sig mindre med den följden att antalet misshandelsfall minskade på allmänna platser.

I stället hade polisen desto fler brådskande uppgifter på hemadresser. Speciellt ökade antalet så kallade oljudsuppdrag när folk inte kunde komma in i restauranger för att tillbringa kvällen.

Enligt polisöverdirektör Seppo Kolehmainen har polisen med oro noterat ökningen av familjevåld och oanmälda brott, den ångestfyllda situationen med barn och unga samt den allmänna psykiska ohälsan hos människor.

När det gäller fall som anmälts till polisen under pandemin har speciellt drogmissbruk, blåkörning och nätbrottslighet ökat. 

– I polisens strategiska mål framhävs förebyggande av brott och störningar.Polisen satsar stort på att barns och ungas ärenden sköts väl och har oroat sig särskilt över deras situation under pandemiåret, betonar Kolehmainen.

Kampanjen Vakna! uppmuntrar att söka hjälp

Enligt Kolehmainen har polisen prioriterat Ankarverksamheten och multiprofessionellt samarbete högt, och dessa båda har kunnat utvecklas.

Många oroväckande händelser har även kunnat hindras i förväg med att polisen har följt upp sociala medier och deltagit i den gemensamma diskussionen. Efter att polisen har kommunicerat via samma kanaler har man ibland avstått helt att ordna en tillställning med hög risk.

På samma sätt har man upplevt framgångar flera gånger vid Ankarverksamheten då man agerat övergripande och detta har ändrat riktningen av en oroväckande utveckling.

Tillsammans med några intressegrupper startade polisen kampanjen ”Vakna!” som uppmuntrar att söka hjälp i ett tidigt skede. Ingen borde vara ensam i en svår situation.

Antalet brott som anmälts till polisen ökade med 20 procent, ingen ändring i antalet brådskande uppgifter

Polisen fick totalt 537 808 anmälningar om brott mot strafflagen under 2020. Antalet ökade jämfört med föregående året med drygt 20 procent, alltså med nästan 90 800 brott. Antalet egendomsbrott, narkotikabrott och trafikbrott ökade ungefär i samma takt.

Däremot minskade det totala antalet våldbrott med knappt tre procent. Antalet våldsbrott på allmänna platser minskade med över tio procent medan antalet på privata platser ökade med knappt fem procent.

Antalet brott mot liv och försök av dem ökade med närmare 15 procent.

Antalet brådskande uppgifter som polisen fått (i klass A och B) förblev nästan samma (ca 488 700) men antalet hemutryckningar ökade med nästan 26 procent.

Aktionsberedskapstiden blev lite bättre (uppgifter i klass A och B). Förra året var den 15 minuter när den under det föregående året var 15,6 minuter.

Eftersom beredskapslagen togs i bruk för första gången efter krigen och gränsen till Nyland stängdes under koronavåren krävde detta en förmåga att förändras, särskild flexibilitet och omfattande omorganisering av resurser inom polisverksamheten.

Rörelserestriktionerna har medfört att andelen av utländska medborgare har minskat något bland misstänkta för brott, speciellt i egendomsbrott.

Användning av narkotika och drogskador har ökat

Användning av narkotika och dess negativa följder ökade ytterligare under pandemiåret. Ökad användning av narkotika syns hos polisen som störande beteende och narkotika-, egendoms- och våldsbrott men också som ökat drograttfylleri.

– Även här är vi särskilt oroade av ungdomar. Mycket har blivit gjort för att förbättra situationen men polisens möjligheter är begränsade. Vanligen har den icke önskvärda utvecklingen redan börjat när polisen kommer med i bilden, säger Kolehmainen.

Bedrägerisamtal från tekniskt stöd har blivit vanligare

Onlinemiljön har blivit en etablerad del av livsmiljön och samtidigt en del av den miljö där polisen verkar. I nätet sprids till exempel enorma mängder oriktig information både avsiktligt och oavsiktligt.

Enligt polisöverdirektör Seppo Kolehmainen använder polisen mer och mer tid på att delta i den offentliga debatten och korrigerar vilseledande information som gäller dess verksamhetsområde.
Brottsligheten som sker på nätet och som utnyttjar nätet samt cyberbrott ökar och också utvecklas snabbt. Datanät utnyttjas till exempel vid fabricering av onlinebedrägerier.

Till exempel bedrägerisamtal från tekniskt stöd är tyvärr vanliga: Uppringaren påstår att det finns ett dataskyddsproblem på offrets dator och ber offret att öppna datorn för att fixa problemet på distans. Troligen är det verkliga syftet att få pengar genom bedrägeri eller att få tillgång till datorns innehåll.

Utpressningar och identitetsstölder vid dataintrånget på Vastaamo

En brottshelhet med volym som saknar motstycke blev allmänt känd i slutet av året när polisen meddelade att den utreder ett dataintrång på psykoterapicentret Vastaamo.

Dataintrånget och de brott som har en nära koppling till det, såsom identitetsstöld och utpressning, är med tanke på antalet brott så omfattande att helheten återspeglas i antalet brott som anmälts till polisen under hela året och dess procentuella ökning.

– Denna kedja av brott är ett sorgligt exempel på hur en handling kan orsaka omfattande mänskligt lidande och ekonomiska skador, och en del av dem kan komma fram till följd av identitetsstöld först efter en lång tid, säger Kolehmainen.

Enligt Kolehmainen visar detta fall också de utmaningar inför vilka samhället och polisen som en del av det står under 2020-talet.

Vid sidan av traditionella utmaningar står brottsutredningen i allt högre grad inför nya utmaningar när det gäller hantering och utredning av stora datamassor, den internationella karaktären av nätbrott och för att lagstiftningen grundar sig på idén om realvärldens strukturer.

Antalet utpressningsbrott ökade från 1 100 brott till nästan 20 000 brott förra året på grund av Vastaamo.

Polisens resurser i effektiv användning

Olika krypteringsmetoder fortsätter att öka även i brottslingars anordningar och applikationer samt i webbtrafiken och kräver att polisens egna metoder, utrustning och kompetens utvecklas kontinuerligt.

– En allt större del av polisens personal och materiella resurser är bundna för att lösa frågor som gäller nätet, medan traditionella utmaningar inte har försvunnit någonstans, framhäver polisöverdirektören.

Detta har oundvikligen haft betydelse för till exempel utredningstider för brott enligt Kolehmainen.

– Under det utmanande året har polisens resurser använts effektivt, och kvantitativt räknat har fler brott blivit utredda än tidigare. Samtidigt har antalet anmälda brott ökat, vilket för sin del minskar utredningsprocenten.

Antalet tillstånd rasade

I och med att resandet minskade rasade antalet kunder i polisens nättjänst för tillstånd när folk lät bli att förnya pass och id-kort som löpt ut.

År 2020 skaffades över 840 000 tillstånd hos polisen, medan antalet var över 1,3 miljoner året innan. Minskningen var drygt 37 procent.

Polisen vill påminna om att polisens nättjänst också betjänar kunder under pandemin. Polisen har ett säkert handlingssätt för att kunna sköta ärenden tryggt även vid ett personligt besök om det behövs.

Många tjänster kan också praktiskt hittas på nätet i adressen www.polisen.fi. Trots situationen är det klokt att förnya resehandlingarna i god tid.

Polisens verksamhet och utveckling Polisstyrelsen Startsidans stor nyhet