Högsta förvaltningsdomstolen har nyligen meddelat ett beslut enligt vilket Finlands viltcentrals beslut om dispens för jakt på björn hösten 2022 på stamvårdsgrunder har varit lagstridiga. Det har i offentligheten uppskattats att björn inte alls kommer att kunna jagas i framtiden på stamvårdsmässiga grunder.
Högsta förvaltningsdomstolens beslut har förståeligt nog väckt omfattande diskussion bland jägarna, och det har också lett till påståenden om att jaktvårdsföreningarna kommer att säga upp samarbetsavtal mellan polisen och jaktvårdsföreningar på olika håll i Finland.
I enlighet med dessa avtal upprätthåller jaktvårdsföreningarna beredskap att utföra spårning, avlivning och ändamålsenligt tillvaratagande av hjortdjur som skadats i trafikolyckor eller som enligt polisens uppgifter på annat sätt är skadade eller av annan orsak ska elimineras. Jaktvårdsföreningen upprätthåller beredskap att bistå polismyndigheterna även vid spårning, avlidande och fördrivande av stora rovdjur och vildsvin. Jägarna, hundförarna och jaktföreningarna deltar som frivilliga i verksamheten.
Den yrkesskickliga jägarkåren utgör en garanti för gott samarbete
Att eventuellt avbryta samarbetet med polisen på grund av missnöje med Högsta förvaltningsdomstolens beslut känns mycket förbryllande ur polisens synvinkel betraktat. Polisen kan inte ingripa i eller ändra förvaltningsdomstolarnas riktlinjer.
– Polisinrättningarna har ingått ett SRVA-avtal med jaktvårdsföreningarna i sina områden, inte med enskilda jaktföreningar eller jägare. Polisen och jägarna har haft ett gott samarbete i årtionden vid hjortdjurskollisioner och situationer med stora rovdjur som hänfört sig till upprätthållandet av säkerheten. Polisen anser att det är mycket viktigt att samarbetet fortsätter även i framtiden, konstaterar polisöverinspektör Vesa Pihajoki vid Polisstyrelsen.
Även om SRVA-verksamheten upphör i vissa regioner, kommer polisen inte heller i fortsättningen att komma till platsen vid till exempel hjortkollisioner där ett dött djur blir liggande i ett dike eller bredvid vägen. Polisen ansvarar inte för detta, eftersom ett hjortdjur som har dött i trafikolycka, enligt jaktlagen tillhör krockplatsens jaktvårdsförening.
– Djur som skadas i trafikolyckor skulle bli ett problem. Polisen skulle i egenskap av djurskyddsmyndighet besöka platsen och försöka hitta och vid behov avliva skadade djur, men polisen har inte hundar som lämpar sig för spårningsuppgifter och inte heller tillräckliga resurser. Polisen måste hela tiden prioritera sina uppdrag, och det skulle säkert bli skadade djur kvar i terrängen, säger Pihajoki.
Situationer med stora rovdjur och andra djursituationer som orsakar fara (t.ex. skadade vildsvin) skulle också vara problematiska. Till exempel skulle polisen ställas inför stora utmaningar vid uppdrag som gäller att fördriva eller avliva farliga stora rovdjur eller att avliva skadade vildsvin utan hjälp av en yrkesskicklig jägarresurs.
