Polisen följer lägesbilden av ungdomsbrottslighet på ett informationsbaserat sätt
Polisstyrelsen har publicerat en rapport där syftet med analysen har varit att kartlägga vad brottslighet bland personer under 21 år i vid bemärkelse handlar om. Syftet med analysrapporten har också varit att ta fram en nationell lägesbild av ungdomsbrottsligheten.
Polisen har uttryckt sin oro över ökningen av våldsbrott som begås av minderåriga. Enligt statistiken har våldsbrotten bland unga under 21 år ökat markant; den största ökningen har skett bland personer under 15 år. För att få bakgrundsinformation om brott som begåtts av unga har Polisstyrelsen låtit göra en temaanalys. Rapporten har nu publicerats.
– Ungdomsbrottsligheten som helhet är en så angelägen fråga att det är viktigt med en omfattande analys av situationen och dess bakgrund. Utifrån analysen vet vi vad vi borde satsa på, säger polisdirektör Sanna Heikinheimo om bakgrunden till rapporten.
I rapporten har brott som begåtts av unga granskats i bred utsträckning
Ungdomsbrottsligheten är en samhällelig utmaning som polisen granskar på ett informationsbaserat sätt i enlighet med regeringsprogrammet. Polisstyrelsens analysfunktioner har utarbetat en omfattande rapport om ungdomsbrottsligheten. Ungdomsbrottsligheten har analyserats utifrån polisens statistik i syfte att identifiera vad brottsligheten bland personer under 21 år i vid bemärkelse handlar om. Målet har också varit att ta fram en riksomfattande helhetsbild av situationen.
– Bakom ungdomsbrottsligheten finns många olika riskfaktorer som hänför sig till individer och samhället. De ungas brottsliga beteende har många sociala dimensioner. Vänner och sociala medier har stor inverkan på ungas brottsliga beteende. Ett av dagens stora hot mot den samhälleliga säkerheten är utslagningen bland unga, säger analytiker Mika Sutela, som ansvarat för genomförandet av rapporten.
Brottsmisstankarna mot minderåriga, det vill säga unga under 18 år, har i sin helhet ökat under de senaste åren. Brottsmisstankarna mot personer under 15 år är regionalt koncentrerade särskilt till urbana områden. Kärnan i ungdomsbrottsligheten utgörs av rån och skadegörelse. Egendomsbrott är en vanlig form av brott bland unga, oavsett åldersgrupp. Vid sidan av egendomsbrott utgör trafikbrott en vanlig brottsform bland 15–20-åringar.
När det gäller brott som riktar sig mot myndigheter har misstankarna mot unga under de senaste åren legat på en högre nivå än tidigare. Förändringar i de ungas attityder, ökande myndighetsfientlighet och minskad respekt för auktoriteter har kunnat märkas i polisens operativa verksamhet.
Det finns ingen särskild metod eller snabb lösning för att förebygga ungdomsbrottslighet, och ingen enskild myndighet eller andra aktörer har något ansvar. Det finns ett behov av mångprofessionellt samarbete. Man måste sträva efter att ingripa i brottsligt beteende i ett så tidigt skede som möjligt. Lagstiftningen och polisens interna processer måste vara i ordning. Dessutom måste man se till att upprätthålla lägesbilden. Föräldrar och skola spelar en viktig roll när det gäller att förebygga brottsligt beteende bland unga. Föräldrarna måste påverkas genom samarbete med intressentgrupper och stödjas mitt i föräldraskapets utmaningar. Som expert är det bra att polisen samarbeta allt mer med skolorna. Kommunikationen får inte heller glömmas bort i förebyggandet av ungdomsbrottslighet.
Verksamhetsmiljö och statistik