Polisen har under det senaste året satsat på att identifiera och bekämpa hatbrott. För att säkerställa detta har polisen ökat utbildningen i anknytning till hatbrott.
Den första fortbildningskursen för ”Att identifiera och möta hatbrott i polisarbetet” genomfördes vid Polisyrkeshögskolan senaste år.
Vid Polisyrkeshögskolan påbörjades även utbildningen av utbildare i hatbrott. Målet är att poliser som fått denna utbildning utbildar poliser inom sina egna områden.
Den första utbildningen av utbildare genomfördes i början av mars och i den deltog 20 poliser från olika håll i Finland. En andra utbildning av utbildare med samma innehåll genomförs i april.
– Syftet med utbildningen att säkerställa att det på alla nivåer inom polisförvaltningen finns kompetens i bekämpningen av hatbrott. Därför förutsätts att alla polisenheter och från alla nivåer deltar i utbildningen, säger polisinspektör Måns Enqvist vid Polisstyrelsen.
Polisen har redan från och med 1997 följt utvecklingen av hatbrott i landet. Årligen publiceras en utredning om hatbrott som genomförs vid Polisyrkeshögskolan. Enligt utredningen som publicerades i slutet av senaste år har hatbrotten ökat med över 50 procent.
Enqvist betonar att man inom polisförvaltningen redan tidigare har nolltolerans mot rasistisk och annan hatretorik, hatbrott och våldsamma extrema rörelser. Polisens kunnande i bekämpningen av dessa har utvecklats redan i åratal.
I Finlands lagstiftning finns ingen separat brottsrubricering för hatbrott utan detta har beaktats som skärpningsgrund.
– Straffskärpningsgrunden är att gärningen har begåtts utifrån ett motiv som baseras på ras, hudfärg, härstamning, nationellt eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, sexuell läggning eller funktionsnedsättning eller utifrån ett annat motiv som är jämförbart med dessa. Detta förutsätter att polisen kan identifiera de brott där den aktuella straffskärpningsgrunden förekommer och att denna beaktas vid förundersökningen, berättar Enqvist.
